logga
Vision nummer 1, 2026. Läs om varför rätt planteringspunkt kan avgöra plantans framtid, hur delade data kan minska skador på forn- och kulturlämningar och hur virket kan spåras hela vägen från skog till sågverk.

Vi tittar också närmare på framtidens björkar, skogsgödsling, adaptivt skogsbruk och den senaste utvecklingen inom skördarteknik.

Vision är Skogforsks kundtidning. Tidningen är tänkt att ge inspiration och inblickar i skogsbrukets vardag, aktuella omvärldsanalyser och resultat från aktuell skogsforskning.

Missa inte vårt Kunskapsbrev som vi skickar ut med jämna mellanrum – en källa till det senaste inom skogsforskningen, viktiga insikter samt inspirerande och kunskapsbyggande innehåll. Prenumera här.

Artiklar i detta nummer:
Så gick det sen: Så tycker deltagarna om adaptiv-projektet
I ett projekt lett av Skogforsk läts olika intressegrupper själva bestämma över ett stycke skog. Resultatet av det adaptiva hyggesfritt- projektet blev ett brett engagemang och nya vägar framåt.
Samma metod – olika resultat
Där markägaren visade tydlig vilja att testa och lära fungerade dialogen bättre. Där förväntningarna var oklara blev frågorna om makt, ansvar och syfte svårare att hantera, visar forskaren Jasmine Zhang som följt det adaptiva projektet.
Snabbare väg till bättre björk
Unga björkar som blommar redan efter två år, ett nytt DNA-verktyg för snabbare urval och fälttester i norr. Den första fasen av Trees for Me levererade flera viktiga resultat för framtidens björkskogar. Nu fortsätter satsningen i ytterligare fem år.
Mer gödsling – enklare i teorin
Det har sedan länge funnits en het önskan hos skogsföretagen och regeringen att öka skogsgödslingen i Sverige. Ändå händer mycket lite, trots att gödslingen anses vara en lönsam åtgärd. Varför?
Nya gödslingsmål för Sveaskog
2010 beställde Sveaskog en tillväxtutredning av Skogforsk. En nuvärdesoptimerad åtgärdslista för att öka tillväxten visade att gödsling var en av de lägst hängande och mest lockande frukterna.
”Gödsling passar bra ihop med vår ekonomiska rådgivning”
Gödsling är en del av Norra Skogs ekonomiska rådgivning till medlemmarna. Det säger Norra Skogs Carl Sköld, som är ansvarig för att utveckla föreningens nya gödslingstjänst.
”Vi gödslar all mark som vi bedömer vara lämplig”
Stora Enso Skog gödslar all mark som bedöms lämplig för åtgärden. Men dagens höga kostnadsläge för konstgödsel är besvärande, anser Helena Gålnander, skogsskötselspecialist på bolaget.
Fyra utredningar om skogsgödsling
MINT-utredningen. Skogsbruk med nya möjligheter. Ökad skogsgödsling. Och nu senast Skogsutredningen. Vad säger de om skogsgödslingens möjligheter?
Askåterföring – stort i Götaland
Elin Jonsson är ansvarig för askåterföring hos Södra Skogs medlemmar. Skogsvårdsåtgärden är relativt billig. Och populär. Den kan ge en tillväxtökning på bördiga marker (ned till G26) och en buffringseffekt på marker med surt nedfall från atmosfären.
Rätt plats avgörande för plantans framtid
Nya data från Föryngringskollen visar att valet av planteringspunkt är den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad skogsföryngring. I mellersta och norra Sverige har forskarna identifierat en specifik riskkombination som leder till hög plantdödlighet. I söder är budskapet enkelt: gå aldrig utanför
Delade data kan minska skadorna
Skogsbruket sitter på stora mängder data som skulle kunna minska skadorna på kulturarvet i skogen. Ändå stannar dessa data nästan alltid inom företagen. Nu testar Skogforsk en ny lösning: ett digitalt kassaskåp för känsliga data.
Förtroende avgör om data kan delas
I ett innovationssamarbete mellan konkurrerande skogsteknologiföretag är viljan att dela data ofta stor i starten.
Underkänt för skogsbruket
Det blir inte bättre. Skogsstyrelsens senaste statistik visar att skadorna på forn- och kulturlämningar i skogen åter ökar.
Föryngringarna är kvar på 1400-talet
Forskarna och skogsbranschen har gemensamt kommit långt i arbetet med att förstå faktorerna för en bättre plantetablering. Plantantalet är dock kvar på cirka 1 400 planterade plantor per hektar. Och vi har svårt att lämna detta ”1400-tal”, trots flera år med fokus på problemen.
Skördarna allt vassare
Skogforsks ”Virkesvärdestest 2025” visar att teknikutvecklingen för skördare går framåt, särskilt när det gäller precisionsmätning och värdeaptering. Men skador i form av kapsprickor och dubbskador visar inte samma fina trend.
Det som inte syns på kartan
Skogsbruket sitter på stora mängder data som skulle kunna minska skadorna på kulturarvet i skogen. Ändå stannar dessa data nästan alltid inom företagen. Nu testar Skogforsk en ny lösning: ett digitalt kassaskåp för känsliga data.
Från skog till såg – så kan virket spåras
Hur följer man egentligen en stock från stubbe till industri? I projektet DigForeTrace följs stocken från när trädet kapas hela vägen till sågverket.
Redo för produktpass
EU:s nya krav på digitala produktpass (DPP) öppnar för större transparens i värdekedjan från skog till industri. Snart kan en enkel QR-kod visa var råvaran kommer ifrån och hur skogen har brukats.