Fyra utredningar om skogsgödsling
1. MINT-utredningen (2009)
För 17 år sedan utredde forskare från många olika discipliner möjligheterna att intensivodla skog, den så kallade mint-utredningen, åt dåvarande regeringen. Där antogs att 15 procent
av skogsmarken – den med lägst biologisk mångfald – kunde brukas intensivt. 400 000 hektar nedlagd jordbruksmark skulle dessutom omföras till intensivodlade plantager. Men de 49 remissvaren delade Skogssverige och utredningen hamnade i byrålådan.
I MINT-utredningen ingick åtgärder som fastmarksgödsling, ungskogsgödsling av gran (BAG), klonskogsbruk med gran, odling av contortatall och hybridasp, salixodling på jordbruksmark
samt dikesrensning och gödsling av torvmark. Metoderna skulle fasas in under 50 år.
Resultatet? En rejäl höjning av tillväxten samt en ökning av avverkningsnivån med 30 miljoner kubikmeter inom 70 år – i princip en fördubbling av tillväxten på den areal som intensivodlades. Men också risk för ökat näringsläckage, lägre biologisk mångfald, sämre renbete och sämre rekreationsmöjligheter. När det gällde gödsling fokuserade man på fyra metoder:
- Fastmarksgödsling av medelålders och äldre tall- och granskog
- Ungskogsgödsling av gran, med eller utan användning av förädlat material
- Gödsling av skogbevuxen tidigare dikad torvmark med låga naturvärden
- Gödsling av contortatall på fast mark
Åtgärderna ansågs i olika hög grad vara lönsamma. Flera av metoderna var dessutom möjliga att använda med dagens lagstiftning. 17 år efter utredningen har de tillväxthöjande åtgärderna istället minskat – de var uppenbarligen inte tillräckligt lönsamma eller oproblematiska.
2. Skogsskötsel med nya möjligheter (2019)
Tio år senare presenterade Skogsstyrelsen en rapport om produktionshöjande åtgärder, skriven i samverkan med skogsbruket. Målet var att med hjälp av 88 förslag öka skogstillväxten
med 20 procent fram till år 2050 – alltså en påtagligt lägre produktionsambition än tio år tidigare. Förslagen var å andra sidan bredare – de omfattade skador på skog, infrastruktur, effektiv skogsskötsel och produktionshöjande åtgärder.
Man fokuserade främst på bättre föryngringar och ungskogsskötsel. Det var alltså ingen quick fix för mer avverkningsbara volymer. När 2050 inträdde skulle tillväxtsatsningens volymer främst finnas i 0–30 år gamla skogar.
När det gällde gödsling övervägde man att se över de allmänna råden i syfte att möjliggöra ökad kvävegödsling (Skogsstyrelsen), förbättra rådgivningen för att nå fler enskilda skogsägare, som sitter på det mesta av potentialen (alla berörda), att gödsla lämpliga objekt (Skogsägaren) amt att monitorera och utvärdera behovsanpassad gödsling, en slags intensivgödsling (Skogforsk).
Potentialen beskrivs av Skogsstyrelsen till mellan 50 000–100 000 hektar per år.
Några mål nämndes inte, det hade skogsbrukets egen arbetsgrupp desto tydligare gjort i förarbetena redan 2018: potentialen ansågs vara + 1,5 miljoner m3sk/år vid en gödslad areal av 100 000 ha/år.
Sedan 2019 har dock inte tillväxtsatsningarna ökat i Sverige och gödslingen har inte ökat märkbart, varken hos skogsbolagen eller de enskilda skogsägarna. Skogforsk följer dock som tänkt ett projekt med behovsanpassad gödsling på Sveaskogs mark i Hälsingland.
3. Ökad skogsgödsling (2025)
Förra året avrapporterades Skogsstyrelsens regeringsuppdrag att främja skogsgödslingen för att på sikt öka tillgången på biomassa.
– Vår analys visar att cirka 3,1 miljoner hektar skogsmark i Sverige långsiktigt skulle kunna gödslas inom dagens regelverk. Det motsvarar ungefär 13 procent av den produktiva skogsmarksarealen, sade Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen.
Det innebär att cirka 60 000–80 000 hektar per år skulle kunna gödslas. Men då skogslandskapet är fragmenterat kommer den praktiskt genomförbara arealen att vara lägre än så, menar myndigheten. Andra regelverk än de allmänna råden kommer också att minska arealen som kan gödslas. Utifrån hur uppdraget är formulerat och de ramar som ges är därför Skogsstyrelsens förslag att cirka 50 000 hektar per år bör gödslas.
Man konstaterar samtidigt att kvävegödsling ökar risken för skador av storm, snö och torka. I framtida klimatscenarier förväntas förekomsten av just detta väder att beklagligtvis öka.
Skogsstyrelsens bedömning är att mer kunskap behövs, det gäller även näringsläckage och påverkan på biologisk mångfald.
4. Robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (2025)
I den senaste skogsutredningen föreslås att Götaland ska ha samma regler för gödsling som resten av Sverige. Att ta bort de regionala indelningarna bedöms resultera i att 80 000 hektar per år kan gödslas.
Utredningen vill att kunskapen om gödsling ska öka hos de enskilda markägarna genom att Skogsstyrelsen utvecklar rådgivning om gödsling. Däremot ska man inte upplysa skogsägarna om vad som bedöms vara ekonomiskt effektiv gödsling (idag avråds från gödsling av bestånd med låg eller hög bördighet samt i alltför glesa skogar, eftersom det inte nödvändigt är lönsamt). Det tycker utredaren att skogsägarna själva ska ta ansvar för. Att ge bidrag till skogsägarna avråder utredaren från, eftersom åtgärden i sig är lönsam.