Så gick det sen: Så tycker deltagarna om adaptiv-projektet

I ett projekt lett av Skogforsk läts olika intressegrupper själva bestämma över ett stycke skog. Resultatet av det adaptiva hyggesfritt- projektet blev ett brett engagemang och nya vägar framåt.

Endast omkring tre procent av Sveriges produktiva skogsmark sköts i dag med hyggesfria metoder. Andelen ökar, men syns knappt i statistiken. Och jämfört med trakthyggesbruket är det vetenskapliga underlaget tunt, det finns helt enkelt få avverkningar att lära av, och ännu färre som följts systematiskt.

Det var mot den bakgrunden Skogforsk våren 2022 startade delprojektet Hyggesfritt skogsbruk inom ramen för det större plattformen Adaptivt skogsbruk. Den adaptiva arbetsmodellen initierades av regeringen redan 2013 och drivs sedan 2020 av Skogforsk med stöd från Formas. Tanken är att bilda en brygga mellan forskningens småskaliga parceller
och det praktiska skogsbruket. Detta för att pröva nya idéer på en begränsad del av sitt innehav, med en uppföljningsplan, och i bred dialog med dem som berörs.

Tio aktörer anslöt sig: bland annat Stora Enso, Sveaskog, flera stift och Stiftelsen Skånska Landskap. De flesta valde ut ett mindre område och bjöd in lokala intressenter. Naturskyddsföreningar, kommunekologer, samebyar och turistföretag och flera andra fick en ”egen” skog.

Målen var minst lika spretiga som metoderna: ökad biodiversitet, anpassning för renskötsel, besöksvänlig skog vid en nationalpark, bevarande av sociala värden i tätortsnära skog. Under våren avslutades projektet.

Så, vad tyckte deltagarna?

Vision nummer 1, 2026

Mer gödsling – enklare i teorin Nya gödslingsmål för Sveaskog ”Gödsling passar bra ihop med vår ekonomiska rådgivning” Fyra utredningar om skogsgödsling Rätt plats avgörande för plantans framtid Askåterföring – stort i Götaland Delade data kan minska skadorna Från skog till såg – så kan virket spåras Redo för produktpass Så gick det sen: Så tycker deltagarna om adaptiv-projektet