Mer gödsling – enklare i teorin
Skogsgödsling ökar tillväxten med mellan 1–2 m3sk per hektar och år under en tioårsperiod. Det är alltså en åtgärd som ger hög avkastning på kort tid. Gödsling är dessutom den enda skötselåtgärd som på kort sikt (10–30 år) ökar tillväxten och avverkningsmöjligheterna.
Eftersom man vet vilken god effekt gödslingen har, kan man dessutom avverka motsvarande volymer direkt – någon annanstans i sin skog. Då behöver man inte räkna ränta på insatsen, som genast blir ännu lönsammare.
Under toppåren gödslade man konstant mer än 100 000 hektar om året. Sedan dess har gödslingen minskat med cirka 70 procent, trots att den anses vara skogsbrukets enskilt mest lönsamma åtgärd. Å andra sidan måste man idag ta betydligt större hänsyn till renskötsel, miljö samt natur- och kulturvärden än tidigare.
I en enkät från Skogsstyrelsen 2025 uppgav storskogsbruket en medelkostnad på 3 400 kronor per hektar. För mindre markägare som inte kan utnyttja stordriftsfördelar är gödslingskostnaden högre.
Fast i Götaland får man i princip inte tillstånd att gödsla. Där är kvävenedfallet för stort. I Svealand ligger den årliga gödslingsinsatsen i medeltal på cirka 10 000 och i Norrland på 20 000 hektar.
Det är främst skogsbolagen som gödslar sin skog. Men de har ont om äldre skog och kan inte alltid kosta på sig att ”låsa in” de bestånd som man gödslar. Om man trots allt måste avverka dem för att hålla virkesflödet uppe så är ju investeringen bortkastad. Dessutom är stora arealer i Norrland inte lämpliga, eftersom renbetet påverkas negativt.
De enskilda skogsägarna ägnar sig i liten utsträckning åt metoden, trots att det mesta av den gödslingsbara marken finns hos dem. Vill man öka gödslingen måste skogsföretagen och skogsägareföreningarna
alltså övertyga dem om att gödsling är en bra idé. Hittills har det gått ganska dåligt.
Just nu, med en kostnad på cirka 4 500 kronor för enskilda skogsägare, är det inte heller säkert att åtgärden är lönsam. Åtminstone inte i norra Sverige, med sina betydligt lägre virkespriser.