Föryngringarna är kvar på 1400-talet
Uppgifter om stora avgångar efter planteringen drog igång Föryngringskollen, men resultatet om de låga plantantalen kom som en kalldusch för branschen. 1 400 plantor är dessutom högt räknat i praktiken. Efter de i medeltal 20-procentiga avgångar som Föryngringskollen slår fast landar man på knappa 1 200 plantor per hektar.
Antalet plantor ligger därmed under det rekommenderade plantantalet för boniteter på T12/G12, om man jämför med Skogsstyrelsens tabeller för rekommenderade plantantal – de plantantal som används för att fastslå hur markens produktionsförmåga ska utnyttjas fullt ut, med hänsyn till normala avgångstal. Eftersom medelboniteten i landet snarare är det dubbla är leveransen alltså mycket låg. Nu och i framtiden.
Förädlingens potential går förlorad
I Sverige blir det som bekant skog i alla fall, vilket starkt kan gynna andelen löv och framtida riskspridning i ett nytt klimat. Men när Skogsstyrelsen räknar på framtida skogsproduktion i sina skogliga konsekvensanalyser (SKA) räknar man med att skogsträdförädlingen kommer att ge allt större skogsvolymer.
För varje förädlingsomgång växer plantorna allt bättre. De senaste fröplantagerna levererar plantor som i medeltal växer upp till 25 procent bättre än naturligt föryngrad skog. Skogforsk har så sent som efter SKA-22 pekat på att skogsförädlingens betydelse för den framtida tillväxten har underskattats i SKA-analyserna. Men det förutsätter förstås att de förädlade plantorna faktiskt planteras – och att de överlever.
– Väldigt få plantor ger en lägre produktion och döda plantor växer som bekant dåligt, säger Urban Nilsson, som är professor i skogsskötsel vid SLU. Effekterna av dagens föryngringsresultat för framtidens skogsproduktion och volymer bör kvantifieras. Det kanske skulle sätta ännu mer fokus på förbättringsarbetet, när man ser de reviderade siffrorna.
Förändrad attityd
För det krävs uppenbarligen en förändrad attityd till skogsvården, menar Urban Nilsson.
– Jag tror att skogsbruket behöver återgå till en modell där forskning och praktik samarbetar tätare, ungefär som den massiva insats som skedde under 1950-talet, när skogsbruket bytte skötselmetod på bred front.
– Föryngringskollen är ett bra steg i rätt riktning. Genom att kombinera surveystudier med kontrollerade försök kan man bättre förstå orsakssambanden. Risken är att de kontrollerade försöken annars får ett stort genomslag, trots att de inte fungerar överallt eller är svåra att genomföra i praktisk drift. Övertron på plantering i omvänd torva skulle kunna vara ett sådant exempel.
– Det handlar också om att välja allra bästa planteringspunkt för varje planta. Vår forskning visar att man inte alls behöver plantera plantorna i perfekta kvadratförband utan att man istället bör välja bra planteringspunkter, trots att en del plantor kommer att stå nära varandra. Det är plantantalet per hektar som har betydelse, inte den rumsliga fördelningen.
En innovation som lyfts fram i det sammanhanget är ett planteringsrör utrustat med GPS, vilket gör att plantören i realtid kan se exakt hur många plantor som satts per hektar.
– Det finns ny teknik som kan hjälpa oss, säger Urban Nilsson. I slutändan handlar det om många olika insatser om vi ska lyckas vända trenden.
Reaktioner från söder till norr: så tycker branschen
Henrik Holmberg, skötselspecialist på Södra Skog
– Det är alltid spännande att höra vad den senaste analysen ger, och om våra ansträngningar ger mätbara resultat. Det vi ser i år är att uppföljningen tydligt bekräftar planteringspunkt med mineraljord som den viktigaste parametern för plantöverlevnad i Götaland.
– Tyvärr ser vi ännu ingen trend till förbättring vad gäller plantantal, och det är heller ingen lätt nöt att knäcka. Det kopplar förmodligen starkt till hur väl markberedningen lyckas, men även till arbetssätt hos de enskilda plantörerna.
Men Henrik Holmberg ser fram emot fördjupade uppföljningar och analyser:
– Mer resultat om planteringstidpunkter och planteringspunkt kan ge ny kunskap om vad som är framgångsrika strategier. Snytbaggarnas täthet och angrepp toppar vad vi brukar kalla A+1, alltså andra året efter avverkningen – ska vi då jobba med hyggesvila, eller ska vi istället vara ännu snabbare att få markberedning och plantering på plats efter avverkningen? Det sistnämnda är vår strategi, men i dag är analysen för översiktlig för att ge skarpa svar.
Att permanenta Föryngringskollen är också något som Henrik Holmberg hoppas på:
– Vi bör hitta formerna för ett permanent samarbete mellan Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen och Föryngringskollen för att garantera resurser och kompetens för att fortlöpande följa föryngringsresultaten och kvaliteten på ungskogen.
Leif Johansson, SCA
Med adaptiv skogsvård och ny planeringsteknik vill SCA förbättra plantöverlevnaden i sina föryngringar. Man arbetar idag enligt en adaptiv modell där instruktioner och metoder löpande justeras baserat på färska resultat från fältet. En central del i detta arbete är användningen av data från Föryngringskollen.
Markberedning är nyckeln
– Vi vet att vi kan få över 90 procents överlevnad om plantorna planteras i rätt planteringspunkter, förklarar SCA:s skötselspecialist Leif Johansson. Så potentialen finns där.
SCA använder små plantor, och de är extra känsliga för avgångar när de planteras i omvänd torva. Men genom att sätta plantan i anslutning till gångjärnet mellan mineraljord och torva skapas troligen bättre förutsättningar för både vattentillgång och tillväxt. Även om metoden kräver mer precision av plantörerna, bedöms den vara avgörande för resultatet.
Högre markberedningsandel
SCA tror att markberedningen kan bli mer heltäckande genom att använda högprecisionsskanning innan slutavverkningen. Genom bildanalys kan man identifiera hänsynsstrukturer som lågor och äldre träd.
– Naturvärdena finns där de finns, men vi borde åtminstone delvis kunna koncentrera naturhänsynen till specifika trädgrupper. Det kan skapa större sammanhängande ytor som kan skogsodlas effektivare utan att värdefulla miljöer går förlorade. Framför allt vill vi öka andelen markberedning genom att få ut slagen ordentligt på hygget.
Entreprenörssamverkan viktig
Det adaptiva arbetssättet innebär en nära dialog med skogsvårdsentreprenörerna. Målet är också att införa branschgemensamma uppföljningsinstruktioner för att skapa en enhetlig bild av vad god kvalitet i planteringen egentligen innebär.
Hur gör ni på renbetesmarker då?
– Det är ju viktigt, men istället för att sänka ambitionen i planteringen vill vi sänka stamantalet i röjningsfasen och på det viset öppna upp för en ljusare miljö som också gynnar lavtillväxten.
Leif Johansson anser att projektet gör stor nytta och hoppas att det permanentas:
– Vi hoppas att Föryngringskollen kan utvecklas till ett kontrollprogram för hela branschen. Genom att fortsätta följa utvecklingen över tid hoppas vi kunna finjustera metoderna ytterligare, och fortsätta följa planteringar och ungskogar.