Snabbare väg till bättre björk

I ett åtta meter högt växthus på Skogforsks forskningsstation Ekebo står unga björkar under starkt, lilafärgade lampor. Några får extra ljus under dagen, andra dygnet runt.

– Försöket ska visa om det är den totala mängden ljus eller den förlängda dagslängden som får unga björkar att blomma, säger Thomas Kraft, förädlingschef på Skogforsk.

I ett tidigare försök började björkar med starkt ljus dygnet runt att blomma, medan träden utan tilläggsljus inte gjorde det. Målet är att kunna göra nya korsningar redan två till tre år efter sådd. I naturen tar det ofta omkring tio år innan björken blommar.

– Det finns en balans att hitta, säger Thomas Kraft. Vi har sett att vi kan få träden att blomma tidigt, men en så kraftig behandling kan bli för mycket för kommersiell fröodling. Risken är att de blommar rikligt ett år och sedan inte orkar året därpå, säger Thomas Kraft.

Förädling i snabbspår

Tree for Me-perioden innebar även att Skogforsk kunnat växla upp utvecklingen av genomisk selektion för björk. Genom att koppla trädens DNA-profiler till resultat från fältförsök kan forskarna tidigare välja ut de mest lovande plantorna.

– I princip kan vi DNA-analysera mycket unga björkar, välja ut de mest lovande och blomningsstimulera dem inför nästa korsning, säger Thomas Kraft.

Under projektets första fas har ett DNA-chip utvecklats som analyserar upp till 50 000 punkter i björkens arvsmassa. Nu används fältdata för att bygga modeller som ska kunna tillämpas på nya plantor.

Testas i fält

Materialet måste fortfarande testas i fält, men DNA-verktyget gör det möjligt att sålla tidigare och arbeta med fler individer.

– Förhoppningen är att vi ska kunna göra korsningar till nästa generation redan efter två år. Parallellt måste materialet förstås fortsätta testas ute i fält för att kontrollera hur träden faktiskt klarar olika ståndorter och klimat, säger Thomas Kraft.

Mer adaptivt

Björkens kortare generationstid kan bli en fördel i ett förändrat klimat, menar Thomas Kraft. Nya generationer kan tas fram och sättas i produktion snabbare än hos gran och tall.

– Planterar man gran ska den kanske fungera under de kommande 80 åren. Med björk har vi både snabbare förädlingscykler och kortare omloppstider. Det ger bättre möjligheter att anpassa materialet när förutsättningarna förändras, säger han.