En ny programvara automatiserar produktionen av styrprislistor, vilket gör arbetet smidigare och mer effektivt. Samtidigt förbättras virkesstyrningens jämnhet och, i vissa fall, även kvaliteten.

Varje år lagras grot för miljardbelopp längs vägkanterna utan möjlighet att följa fukthalten – en avgörande faktor för materialets värde.

Ett samarbete mellan Skogforsk och Jyväskyläs universitet har lett till viktiga teoretiska byggstenar i utvecklandet av nya beslutsstöd som kan tillgodose skogsföretagens behov.

Det finns potential att använda AI-modellering för att identifiera trakter med röjningsbehov.

Med stöd i data från den nationella laserskanningen kan vi uppskatta hur mycket biomassa som finns i träden längs vägrenarna – merparten finns längs de vägar som nyttjas allra minst.

Med hjälp av data från mobil laserskanning undersöker Skogforsk och svenska skogsföretag möjligheter att förbättra prognoserna om virkesleveranserna.

Goda mätdata behövs för att säkert bedöma det genetiska värdet hos plantor. Den tekniska utvecklingen kan leda till att i framtiden kan dessa data tas fram med hjälp av bilder från drönare.

Skogforsk har utvecklat en metod som genom att kombinera skördar- och fjärranalysdata kartlägger trädslag i det operativa skogsbruket. Metoden kan bidra till märkbart bättre utbytesprognoser.

Tack vare ökad noggrannhet i positionering som sker med nya satellitbaserade system samt fria tjänster för realtidskorrektion kan skogsbruket finna nya sätt att öka produktiviteten och precisionen.

En funktion för att beräkna björkens barktjocklek i skördare har utvecklats. Denna möjliggör att använda skördarens mätning som betalningsgrund även i lövrika objekt i södra Sverige.