logga
En skogsbilväg efter röjning av vägrenarna.
Bild: Raul Fernandez Lacruz
Med stöd i data från den nationella laserskanningen kan vi uppskatta hur mycket biomassa som finns i träden längs vägrenarna – merparten finns längs de vägar som nyttjas allra minst.

Lågvärdesträd är träd som, på grund av sin växtplats, har en faktisk eller potentiellt negativ påverkan på platsens andra värden. Gemensamt för lågvärdesträd är att de betraktas som ett problem och att avverkning huvudsakligen utförs för att minska dessa negativa effekter.

Nya möjligheter för skogsbruket med fjärranalysdata

I denna studie undersöktes om volymen biomassa i lågvärdesträden i skogsbilvägarnas vägrenar kunde uppskattas med hjälp av kostnadsfria och offentligt tillgängliga laserskanningsdata från Lantmäteriet. Syftet var att förutsäga brösthöjdsdiameter och trädhöjd utifrån laserskanningsdata och därigenom räkna fram volymen biomassa.

Resultaten visar att de skogliga parametrarna är möjlig att prediktera med rimlig noggrannhet när både fält- och laserskanningsdata är tidskonsistenta (dvs. data representerar ungefär samma tidsperiod). Ur skötselperspektiv kan modellerna vara användbara för att visualisera vegetationens allmänna tillstånd inom relativt stora områden och de kan vara till hjälp vid underhållsplaneringen.

Betydande biomassapotential

Studien är utförd norr om Uppsala i ett område med ungefär 630 km skogsbilvägar med funktionell vägklass 7, 8 och 9. Läs mer om klassningen här: Vägklasser.  I studien konstaterades att 55 procent av volymen biomassa återfanns längs kanterna till vägar med funktionell klass 9, 40 procent för klass 8 och fem procent för klass 7.

Baserat på modellprognoser beräknades ett genomsnittligt biomassainnehåll på 24 ton torrsubstans per km väg inom studieområdet. Med hänsyn till de förväntade röjningsfrekvenserna för varje vägklass och en röjningsbredd på 5 m på vardera sida av vägen, skulle en biomassapotential på 12 GWh per år kunna skördas inom studieområdet.

Utifrån uppskattningarna i studieområdet, beräknades avverkningspotentialen för hela Uppsala län till ca 356 GWh per år. Skulle en röjningsbredden minskas till 2 m, skulle potentialen minska till 142 GWh per år.

Brist på ekonomisk lönsamhet

De relativt klena träden i studieområdet (de allra flesta med en brösthöjdsdiameter mindre än 4 cm) och den låga biomassadensiteten ger höga avverkningskostnader på grund av den låga produktiviteten vid avverkning. Detta, i kombination med rådande priser på skogsbränslen, ger inte en lönsam skörd enligt beräkningar med verktyget Lönsamhet vid avverkning av sly.  Det kan således förväntas att konventionella metoder för vägrensröjning (oftast kättingslagor monterade på en traktor) utan biomassauttag kommer att dominera skötseln även framgent, om det inte sker rejäla prisökning på flispris och framsteg inom avverkningstekniken för klena träd.

Begräsningar med luftburen laserskanningsdata

Metoden ger inte någon lösning för långtidsuppföljning av skötseln av vägrenar eftersom omdrevet av laserskanningen sker så sällan som med 8–10 års mellanrum. Andra källor till fjärranalysdata bör därför utvärderas övervägas såsom exempelvis digitala flygbildsdata från Lantmäteriets nationella flygundersökningar, rasterhöjdsprodukter eller ortomosaik, så att vegetationskartor kan uppdateras med kortare intervall (2–4 år).

Nr 90-2022    Publicerad 2022-12-15 15:34

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.