Mångmiljonsatsning på nya skötselprojekt

Cirka en tredjedel av Skogforsks finansiering kommer från externa forskningsfinasiärer där pengar söks i konkurrens med andra. Nyligen beviljades sju nya projekt inom skogsskötsel forskningsanslag på drygt 5,6 miljoner kronor från fyra olika finansiärer. Dessutom är det sedan tidigare klart att projektet Framtidens skogsskötsel i södra Sverige finansieras för en ny period, FRAS II.  

”Det är glädjande att vi har beviljats medel för så många projektansökningar. Det visar att vår forskning är relevant och att den står sig väl i konkurrensen vad gäller vetenskaplighet och nytta för skogsbruket”, säger Erik Ling, programchef för skogsskötsel på Skogforsk.

Här är projekten i sammanfattning:

FRAS II, Framtidens skogsskötsel i Södra Sverige 2

Löptid: 2023-2026
Programledning: Mattias Berglund, Skogforsk, Karin Hjelm, SLU och Erika Olofsson, Linnéuniversitetet  
Beviljat anslag: 28 000 000 kronor
Finansiärer: Skogssällskapet, Södras foskningsstiftelse, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen, Sveaskog, Holmen Skog, Vida Skog, Stiften i Linköping, Skara, Göteborg, Växjö och Lund, Häradsmarken, Såg i Syds jubileumsstiftelse samt Västra Sveriges Skogsvårdsförbund, SLU, Skogforsk och Linnéuniversitetet
Mål: vidareutveckling och behovsanpassning av skogsskötseln i södra Sverige. Projektet drivs i nära samarbete med skogsnäringen i regionen och i dialog med andra intressenter för att fånga skogens alla nyttor.

Törskateinventering i medelålders till äldre skog på bolagsmark

Löptid: 2023-2024
Projektledare: Henrik Svennerstam
Beviljat anslag: 1 500 000 kronor
Finansiär: Skogsstyrelsen
Mål: törskateinventetringar har hittills varit fokuserade på ungskog i åldersspannet 10–30 år, men i projektet ska skadebilden i äldre skog beskrivas. Skälet är att sjukdomsdynamiken kan vara åldersberoende med avseende på risk för nyinfektion och skadeutveckling efter infektion.

Hyggesfritt skogsbruk – här kan det funka

Löptid: 2023-2025
Projektledare: Sima Mohtashami
Beviljat anslag: 1 478 000 kronor
Finansiär: Skogssällskapet
Mål: markarealen i Sverige, där det finns goda förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk, ska beräknas och presenteras i digitala kartor.

Hur påverkar markberedning kol- och kväveförråd i mark och biomassa efter 15-20 år?  

Löptid: 2023-2024
Projektledare: Monika Strömgren
Beviljat anslag: 1 278 000 kronor
Finansiär: Skogssällskapet
Mål: Två befintliga fältförsök används för att mäta effekter av gödsling och markberedning på kol- och kväveförråd i marken och i stående träd samt artsammansättningen av mykorrhizasvampar.

Hur ska björk planteras på skogsmark?

Löptid: 2023-2025
Projektledare: Oscar Nilsson
Beviljat anslag: 944 000 kronor
Finansiär: Skogssällskapet
Mål: historiskt har björk oftast planterats på nedlagd åkermark och projektet ska leda till att förbättra det begränsade kunskapsläget om hur björk ska planteras på skogsmark. Målet är att ta fram rekommendationer till planteringspunkter, markberedningsmetoder och eventuellt hur plantorna kan gödslas i syfte att nå hög överlevnad och tillväxt.

Mängden glas- och vårtbjörk i den svenska ungskogen och trender de senaste 40 åren.
Löptid: 2023
Projektledare: Felicia Lidman
Beviljat anslag: 200 000 kronor
Finansiär: Stiftelsen Seydlitz MP bolagen
Mål: att sammanställa data från olika fältinventeringar för att få en överblick av mängden glas- och vårtbjörk i den svenska skogen de senaste 40 åren.

Planteringstidpunktens betydelse för etablering, tillväxtstörningar och gödslingseffekter hos tallplantor

Löptid: 2023
Projektledare: Jonas Öhlund
Beviljat anslag: 147 000 kronor
Finansiär: Skogsbrukets plantsamverkansgrupp, PLSG
Mål: att undersöka hur tidpunkt för plantering påverkar överlevnad, tillväxt, tillväxtstörningar och effekt av gödsling, samt hur dessa parametrar skiljer sig i olika planteringspunkter.

Grenålder och skadefrekvens för törskate – finns det ett samband?
Löptid: 2023
Projektledare: Jonas Öhlund
Beviljat anslag: 100 000 kronor
Finansiär: Skogsstyrelsen
Mål: i projektet undersöks hur grenskadefrekvenserna gällande törskate skiljer sig åt för vissa grenåldrar. En hypotes är att törskateskador är överrepresenterade i de lägsta grenvarven, det vill säga de äldsta grenarna. Ett eventuellt mönster kan ge vägledande information om törskatens smittoförlopp.