Föryngringskollen – Resultat för 2024

Föryngringskollen är ett samverkansprojekt mellan Skogforsk och åtta skogsföretag: Sveaskog, Stora Enso, Holmen, Södra Skog, Mellanskog, Norra Skog, SCA och Skogssällskapet. Inom projektet utförs årliga inventeringar i slumpvis valda planteringar hos de medverkande skogsföretagen enligt ett standardiserat inventeringsprotokoll med fasta inventeringsvariabler. Målet med projektet är att öka förståelsen för de orsakssamband som leder till låg plantvitalitet, och genom analys och branschsamverkan uppnå stabilare föryngringsresultat med hög plantöverlevnad.

Under hösten 2024 inventerades 480 planteringar och totalt ca 33 600 plantor. I årsrapporten för 2024 inkluderas även 2023 års inventeringsdata i de flesta analyserna, vilket ger ca 1 000 inventerade bestånd och 71 000 plantor (Figur 1). I rapporten ingår också de första resultaten från treårsinventeringen av de bestånd som lades ut och inventerades för första gången hösten 2022.

Figur 1. Översiktskartor över inventerade planteringar (uppdelade på trädslag) i Föryngringskollen under 2023 och 2024.

Man gör olika!

De övergripande resultaten visar väsentliga skillnader i hur markberedning och plantering utförs i olika delar av landet. I söder dominerar större plantor och plantering i mineraljordspunkter, i norr mindre plantor och plantering i omvända torvor (Figur 2). Skillnader finns även gällande hygges- och markberedningsvilans längd, som är längre i norr än i söder.

Figur 2. De inventerade plantornas fördelning på olika planteringspunkter inom olika regioner och för hela materialet. Enbart plantor inom bestånd som rapporterats som markberedda av företagen ingår. Inom varje planteringspunkt har plantorna delats upp efter angiven markberedningsmetod inom provytan (harvning, högläggning eller övrig metod). Fördelningen redovisas dels för 2024 års mätningar dels som medelvärden för 2023 och 2024.

Ökat plantantal sedan 2023

Vid tidigare års resultatpresentation blev det mycket diskussion kring de relativt låga plantantal som redovisades från inventeringarna. I 2024 års inventering var antalet plantor/hektar signifikant högre i alla regioner jämfört med 2023. För hela materialet handlade det om ca 150 fler plantor/hektar, vilket motsvarar en ökning på ca 10 procent.

Figur 2 illustrerar plantantal för de olika regionerna i 2023 och 2024 års mätningar. Man kan tydligt se att linjerna har förskjutits mot ett högre plantantal i 2024 års mätningar jämfört med 2023.

Figur 3. Andel av den inventerade arealen som har samma eller lägre plantantal än för avläst värde på x-axeln.

Vad påverkar vitaliteten för de planterade plantorna?

Analyserna visar att det är många samverkande faktorer som påverkar vitaliteten för plantorna efter en tillväxtsäsong. En mycket viktig faktor, som det också finns stora möjligheter att påverka i det praktiska skogsbruket, är valet av planteringspunkt. Figur 4 visar vitaliteten efter en tillväxtsäsong för tallplantor planterade i de vanligaste planteringspunkterna i de tre regionerna. Genomgående är vitaliteten bättre, och överlevnaden högre, för plantor planterade i mineraljordspunkter (grop högt och lågt läge samt gångjärn) jämfört med plantor planterade i omvända torvor. Mönstret är liknande men inte lika tydligt för granplantor (se rapporten). Skaderegistreringar i projektet visar att den huvudsakliga orsaken till den högre dödligheten för plantor i omvänd torva sannolikt är torka.

Figur 4. Tallplantornas fördelning på olika vitalitetsklasser (vital, lindrig, betydande och svår vitalitetsnedsättning samt död) inom olika grupper av planteringspunkt. För respektive trädslag ingår bestånd som domineras av det aktuella trädslaget samt plantor av trädslaget inom bestånd planterade med både gran och tall och där vartdera trädslaget utgör minst 30 procent av det totala plantantalet. Fördelningen på vitalitetsklasser avser det totala antalet plantor inom respektive grupp (antalet plantor anges i staplarnas nederkant). Fördelningen redovisas dels för 2024 års mätningar dels som medelvärden för 2023 och 2024.

Som man kan se i figur 4 är överlevnaden för plantor planterade i omarkberedd planteringspunkt relativt hög efter den första tillväxtsäsongen. Det är dock mycket viktigt att följa plantorna över flera år innan man drar slutsatser om vilka planteringspunkter som är bäst. I figur 5 redovisas vitaliteten för tallplantor i olika planteringspunkter efter både en och tre tillväxtsäsonger. Här ser man att överlevnaden för plantor i omarkberedd planteringspunkt väsentligt försämrats från det första till det andra mättillfället. Särskilt tydligt är den höga dödligheten för plantor i omarkberedd planteringspunkt i Götaland, vilket sannolikt kan förklaras av omfattande snytbaggeskador. Detta är de första plantorna som nu har mätts två gånger i Föryngringskollen. Materialet är än så länge relativt litet, vilket gör att resultaten ska tolkas med försiktighet.

Figur 5. Förändring av plantvitalitet från den första ettårsinventeringen hösten 2022 fram till treårsavläsningen hösten 2024 för tallplantor planterade i sju vanliga planteringspunkter. Figuren är uppdelad i de tre regionerna Norrland, Svealand och Götaland samt i hela landet (nederst). Observera att replikeringen i vissa planteringspunkter fortfarande är låg, varvid det sammantagna resultatet för hela landet blir mest relevant att studera i detta läge i projektet.