Fredrik Johansson - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Fredrik Johansson

Projektledare

Skogsskötsel

fredrik.johansson@skogforsk.se 070 - 911 87 69

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2022	A snapshot of forest buffers near streams, ditches, and lakes on forest land in Sweden – lessons learned	Ring, Eva Johansson, Fredrik von Brömssen, Claudia Bergkvist, Isabelle	Silva Fennica

Fredriks senaste artiklar

Välj rätt skötselmetod för maximal klimatnytta

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och många anser att skogen spelar en nyckelroll i att bekämpa klimatförändringarna. Men när det kommer till hur det ska göras går åsikterna isär.

Föryngringskollen - Andra årets resultat

Antal plantor per hektar är fortsatt lågt. Det visar resultaten från Föryngringskollens inventeringar av 2023 års planteringar.

Föryngringskollen - metoduppdatering 2023

Grundidén med Föryngringskollen är att angripa problemet med hög plantdöd tillsammans, systematiskt och långsiktigt genom årliga inventeringar enligt en gemensam metod och med fasta variabler.

Ökad skogsproduktion och förbättrad miljöhänsyn – går det?

När skogen har skördats ska ny växa upp. Genom bättre ståndortsanpassning och annat föryngringsarbete kan kvaliteten höjas på både produktion och hänsyn.

Verktyg för underlättad dialog kring samägda skogsbilvägar

En modell med digitala interaktiva hjälpmedel har testats för att underlätta dialogen om kostnadsfördelning för investeringar och underhåll av skogsbilvägar vid samägande.

Föryngringskollen – Första årets resultat

Många plantor som planteras i skogsbruket dör redan de första åren efter plantering. För att förstå varför och hitta lösningar startades “Föryngringskollen”. Nu presenterar vi första årets resultat.

Webbseminarium – Jakt och skogsbruk

I det tolfte seminariet i utbildningspaketet "Viltanpassad skogsskötsel i praktiken" diskuterar forskaren Märtha Wallgren och projektledaren Fredrik Johansson kring jakt och skogsbruk.

Kantzoners bredd längs vattendrag, diken och sjöar

En studie av bredden på kantzoner utefter sjöar och vattendrag visar att kantzonerna var bredast utmed sjöar och smalast vid diken.

Föryngringskollen - målet är att öka plantöverlevnaden

Det har visat sig att en stor andel av de planterade plantorna dör redan under de första åren efter planteringen. Nu satsar vi på att ta reda på varför.

Avverkningstidpunkten av barkborreskadad granskog påverkar angrepp i omgivande skog

Sommaravverkning av barkborreangripna granar verkar ge lägre angrepp i närliggande skogar, än avverkning under resten av året.

Prognos betesskador och viltanpassade skötselåtgärder

Nu finns ett verktyg som prognostiserar risken för betesskador för en given lokal och som utifrån riskbedömningen rekommenderar viltanpassade skötselåtgärder.

Hur många planterade plantor överlever?

Skogsägarna lägger mycket kraft och pengar på att föryngra skogen efter skörd. Men blir resultatet som förväntat?

Föryngringen kan stärkas – utrymme för optimering i flera led

Hur stämmer den färdiga föryngringen överens med förväntningar och traktdirektiv? Är det möjligt att precisera föryngringen till lokala förutsättningar med hjälp av digitala kartunderlag?

Skog på fel ståndort

Skogforsk har utvärderat möjligheten att kartera skog på felaktig ståndort med nationellt tillgängliga databaser. Studien har funnit olika tänkbara sätt att identifiera områden med ökad risk.

Handledning om markfuktighetskartor

En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket har tagits fram. Den beskriver även vad som kännetecknar fyra olika typer av markfuktighetskartor.

Guide för hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket (guide in English)

Markfuktighetskartor visar var det finns fuktiga och blöta områden i anslutning till vattendrag och sjöar. I ett EU-projekt har en guide tagits fram på hur man kan använda dessa kartor i skogsbruket.

Utvärdering av nya möjligheter till förbättrad positionering med satellitbaserade system

Tack vare ökad noggrannhet i positionering som sker med nya satellitbaserade system samt fria tjänster för realtidskorrektion kan skogsbruket finna nya sätt att öka produktiviteten och precisionen.

Markbered inte för nära ytvatten

Att lämna en zon utan markberedning intill ytvatten är en viktig hänsynsåtgärd. Resultat från inventeringar av 174 markberedda hyggen redovisas i en rapport.

Utvärdering av markberedningsmetoden pytsning

Riktad markberedning kan vara ett bra alternativ till dragna metoder, till exempel i svår terräng eller vid extra höga krav på skonsamhet. I den här studien utvärderas metoden pytsning med grävmaskin.

Högläggning med tre- och fyruddigt rivhjul

Påverkas kvaliteten på markberedningen om man minskar antalet uddar på markberedarens rivhjul från fyra till tre? Det har undersökts i den här studien.

HCT-kalkyl – en interaktiv kalkylmodell för att jämföra lastbilsstorlekar

HCT-kalkyl är ett räkneverktyg för ekonomin på timmerbilar. Det kan användas till exempel för att jämföra olika fordonskombinationer och för att förutse kostnader i samband med nyinvesteringar.

Bränsleförbrukning på virkesfordon 2016

2015 höjdes tillåtna bruttovikten på timmerfordon från 60 till 64 ton. Det ledde enligt Skogforsks enkätundersökning till minskad bränsleförbrukning på totalt sex procent per tonkilometer.

Transportsystemet Inlandsbanan – en utredning av kapacitet och möjligheter

Om upprustningar görs finns goda förutsättningar för att öka trafiken på Inlandsbanan. Det visar denna utredning som gjorts på uppdrag av Inlandsbanan AB och som omfattar all tågtrafik.

Fredriks alla artiklar