logga
Fältförsöket E171 Åsele i Västerbotten har pågått i över 40 år.
Bild: Eva Ring
I ett kvävegödslingsförsök från 1980-talet görs nya studier av långsiktiga effekter av intensiv gödsling. Många olika delar av ekosystemet undersöks i nya projekt.

I ett långliggande fältförsök i norra Sverige undersöker vi effekter i olika delar av ekosystemet av skogsgödsling med olika intensitet. I försöket E171 Åsele undersöker vi hur långvarig gödsling påverkat trädtillväxt, virkesegenskaper, klimatnytta, mykorrhizasamhälle, fältvegetation, mossor och lavar. Försöket startades 1982. På provytor har totalt 0 till 3300 kg kväve per hektar tillförts under en 42 års-period. Den högsta givan motsvarar 22 normala enskilda gödselgivor. Omfattande mätningar gjordes innan provytorna slutavverkades 2025.

Målen med studierna i E171 Åsele är att bestämma hur kvävegödsling med olika intensitet påverkat

  • trädtillväxt och biomassa,
  • virkesegenskaper,
  • skogsekosystemets totala kol- respektive kväveförråd,
  • markens emission av växthusgaser efter slutavverkning och direkt efter gödsling,
  • risken för näringsläckage före och efter slutavverkning,
  • mykorrhizans artsammansättning och artrikedom samt olika funktionella grupper,
  • fält- och bottenvegetationens sammansättning och diversitet 

Publikationer från försöket

Jacobson, S. and F. Pettersson (2010). An assessment of different fertilization regimes in three boreal coniferous stands. Silva Fennica 44(5): article id 123.
Projektavslut: Fyra decennier av gödsling i Åsele – Skogforsk

Finansiärer

Energimyndigheten, Bio+-programmet
Projekt P2024-03069: Skogsproduktion, klimatnytta och hållbarhet - Effekter av 42 års kvävegödsling i ett fältförsök i Västerbottens län 

Skogssällskapet 
Projekt 2026-1531: Kort- och långsiktiga effekter av kvävegödsling på växthusgasavgång och kväveläckage i skogsmark 

Carl Tryggers Stiftelse 
Projekt CTS 25–4087: Kväveutlakning efter avverkning av tidigare gödslad skog: -riskbedömning genom studier i fältförsök. 
Projekt CTS 25–4166: Utrustning för att mäta metan- och lustgasavgång från skogsmark direkt i fält för mer tillförlitliga resultat.  

Uponor 
Specialtillverkade mätringar för mätning av växthusgasemissioner

Markvärd

Markvärd för försöket är SCA, som även är projektpart. SCA har på olika sätt möjliggjort insamling av data kopplat till avverkningen. 

Projektnyheter
Bild: Monika Strömgren
Juni 2026

Växthusgasflöden mäts i fält på nittio olika punkter för att undersöka hur gödsling påverkar flödena både på kort och lång sikt. Den bärbara gasanlysatorn har finansierats av Carl Tryggers Stiftelse och Uponor har skänkt de specialtillverkade mätringarna.

Bild: Eva Ring
Januari 2026

Vedprover från trissor som tagits i försöket lämnades in för scanning med hjälp av instrumentet SilviScan hos RISE i Stockholm, för att bestämma ved- och fiberegenskaper som densitet, årsringsbredd, fiberbredd och fiberväggtjocklek på en mycket detaljerad nivå.

Bild: Raul Fernandez Lacruz
September 2025

Några stubbar togs upp och vägdes för att undersöka om gödslingen påverkat stubbarnas biomassa.

Bild: Eva Ring
Augusti─september 2025

Träden på provytorna avverkades i månadsskiftet augusti─september 2025.

Bild: Eva Ring
Augusti 2025

Träden mättes in för att kunna beräkna tillväxteffekterna av gödslingen. Borrkärnor togs i brösthöjd (markerat med ett T i bilden).

Juli 2025

Prover på marken togs ner till 20 cm djup i mineraljorden. Här syns en typisk humuspropp.

Bild: Monika Strömgren
Juli 2025

Gräns mellan gödslad yta (vänster) och ogödslad yta (höger). Markvegetationen inventerades för att se om gödslingen påverkat artsammansättningen. Även prover på markvegetationen togs för att kunna mäta dess kol- och kväveinnehåll.

Bild: Delphine Lariviere
Juli 2025

Prover på marken togs för att undersöka mykorrhizasamhällets sammansättning.

Eva Ring
Maj 2025

Provträdens nummer förbättrades med sprayfärg inför kommande provtagningar och avverkning.