E171 Åsele ─ ett unikt gödslingsförsök
I ett långliggande fältförsök i norra Sverige undersöker vi effekter i olika delar av ekosystemet av skogsgödsling med olika intensitet. I försöket E171 Åsele undersöker vi hur långvarig gödsling påverkat trädtillväxt, virkesegenskaper, klimatnytta, mykorrhizasamhälle, fältvegetation, mossor och lavar. Försöket startades 1982. På provytor har totalt 0 till 3300 kg kväve per hektar tillförts under en 42 års-period. Den högsta givan motsvarar 22 normala enskilda gödselgivor. Omfattande mätningar gjordes innan provytorna slutavverkades 2025.
Målen med studierna i E171 Åsele är att bestämma hur kvävegödsling med olika intensitet påverkat
- trädtillväxt och biomassa,
- virkesegenskaper,
- skogsekosystemets totala kol- respektive kväveförråd,
- markens emission av växthusgaser efter slutavverkning och direkt efter gödsling,
- risken för näringsläckage före och efter slutavverkning,
- mykorrhizans artsammansättning och artrikedom samt olika funktionella grupper,
- fält- och bottenvegetationens sammansättning och diversitet
Publikationer från försöket
Jacobson, S. and F. Pettersson (2010). An assessment of different fertilization regimes in three boreal coniferous stands. Silva Fennica 44(5): article id 123.
Projektavslut: Fyra decennier av gödsling i Åsele – Skogforsk
Finansiärer
Energimyndigheten, Bio+-programmet
Projekt P2024-03069: Skogsproduktion, klimatnytta och hållbarhet - Effekter av 42 års kvävegödsling i ett fältförsök i Västerbottens län
Skogssällskapet
Projekt 2026-1531: Kort- och långsiktiga effekter av kvävegödsling på växthusgasavgång och kväveläckage i skogsmark
Carl Tryggers Stiftelse
Projekt CTS 25–4087: Kväveutlakning efter avverkning av tidigare gödslad skog: -riskbedömning genom studier i fältförsök.
Projekt CTS 25–4166: Utrustning för att mäta metan- och lustgasavgång från skogsmark direkt i fält för mer tillförlitliga resultat.
Uponor
Specialtillverkade mätringar för mätning av växthusgasemissioner
Markvärd
Markvärd för försöket är SCA, som även är projektpart. SCA har på olika sätt möjliggjort insamling av data kopplat till avverkningen.
Juni 2026
Växthusgasflöden mäts i fält på nittio olika punkter för att undersöka hur gödsling påverkar flödena både på kort och lång sikt. Den bärbara gasanlysatorn har finansierats av Carl Tryggers Stiftelse och Uponor har skänkt de specialtillverkade mätringarna.
Januari 2026
Vedprover från trissor som tagits i försöket lämnades in för scanning med hjälp av instrumentet SilviScan hos RISE i Stockholm, för att bestämma ved- och fiberegenskaper som densitet, årsringsbredd, fiberbredd och fiberväggtjocklek på en mycket detaljerad nivå.
September 2025
Några stubbar togs upp och vägdes för att undersöka om gödslingen påverkat stubbarnas biomassa.
Augusti─september 2025
Träden på provytorna avverkades i månadsskiftet augusti─september 2025.
Augusti 2025
Träden mättes in för att kunna beräkna tillväxteffekterna av gödslingen. Borrkärnor togs i brösthöjd (markerat med ett T i bilden).
Juli 2025
Prover på marken togs ner till 20 cm djup i mineraljorden. Här syns en typisk humuspropp.
Juli 2025
Gräns mellan gödslad yta (vänster) och ogödslad yta (höger). Markvegetationen inventerades för att se om gödslingen påverkat artsammansättningen. Även prover på markvegetationen togs för att kunna mäta dess kol- och kväveinnehåll.
Juli 2025
Prover på marken togs för att undersöka mykorrhizasamhällets sammansättning.
Maj 2025
Provträdens nummer förbättrades med sprayfärg inför kommande provtagningar och avverkning.