Virkesvärdestest 2025: Ännu bättre precision, men tecken på avmattning

Ett väl fungerande apteringssystem är avgörande för ett högt tillvaratagande av virkesvärdet. Skogforsk har vid fyra tidigare tillfällen (1995, 2001, 2006 och 2016) genomfört tester av maskinsystem från de ledande tillverkarna. Det femte testet genomfördes hösten 2025 i ett slutavverkningsbestånd i norra Uppland, med Stora Enso som markvärd. I testet deltog sju maskinsystem.

Testerna har genomförts med ett likartat försöksupplägg, där maskinsystemen har utvärderats med avseende på dimensionsmätning, aptering, volymberäkning och allmän funktionalitet. I de tre senaste testerna ingick även virkesbehandling. I 2025 års test tillkom dessutom en utvärdering av noggrannheten i skördarnas positionering av enskilda träd och stockar.

Mätprecisionen fortsätter förbättras

Resultaten för längdmätning visade att den genomsnittliga andelen mätningar inom ±2 cm var 91,6 procent för timmersortimenten, med en standardavvikelse på 1,4 cm. Jämfört med 2016 års test är förbättringen statistiskt säkerställd, vilket bekräftar den positiva utvecklingen sedan 1995.

För diametermätning uppgick andelen mätningar inom ±4 mm till 79,1 procent, med en standardavvikelse på 3,78 mm. Jämfört med tidigare tester sågs ingen förbättring i andelen mätningar inom ±4 mm, men däremot en statistiskt säkerställd minskning av spridningen.

Detta tyder på att begränsningar i första hand är kopplade till kalibreringsförfarandet snarare än till skördarnas mätförmåga.

God överensstämmelse i volymberäkning

De manuella kontrollmätningarna av längd och diameter användes även för att utvärdera skördarnas volymbestämning. För sex av de sju maskinsystemen var avvikelserna i total volym under bark mindre än ±2 procent jämfört med kontrollmätningarna. Ett system visade större avvikelse, vilket kunde kopplas till användning av en felaktig barkfunktion.

Hög apteringsgrad

Apteringsgraden, som är ett mått på hur väl apteringen utnyttjar det teoretiskt maximala virkesvärdet, uppgick i genomsnitt till 99,1 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än 2016. De höga nivåerna visar att värdeapteringen fungerar väl i samtliga system, med träffsäkra stamprognoser och effektiv värdeoptimering.

När apteringsgraden i stället beräknades utifrån kontrollmätta data varierade den mellan 96,1 och 98,4 procent (medel 97,8 procent), vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2016. Den lägre apteringsgraden vid kontrollmätning förklaras främst av de mätfel som finns i skördarnas längd- och diametermätning.

Fördelningsaptering och hantering av toppar

Uppföljningen av skördarnas fördelningsgrad visade att fördelningsapteringen generellt fungerade väl. För alla utom ett maskinsystem låg resultaten i nivå med referensvärden från apteringssimuleringar av samma stammar.

Sex av sju system stödde mindiametersök enligt StanForD 2010, men resultaten indikerar förbättringspotential i hanteringen av toppar. En föreslagen målnivå vid föryngringsavverkning av gran är att både medel- och medianvärdet för diametern vid sista kap ska ligga under 60 mm.

Kaphastighet och teknikutveckling

Kedjehastigheten vid kap låg för samtliga maskinsystem under den maximalt tillåtna nivån på 40 m/s. En nyhet i årets test var att tre system var utrustade med varvtalsgivare i sågmotorn, vilket möjliggjorde bättre initial kalibrering av kedjehastigheten.

Kaptiderna varierade mellan systemen, där det snabbaste systemet hade cirka 16 procent kortare kaptid än det långsammaste. Skillnaderna var störst vid små diametrar och minskade med ökande grovlek. Jämfört med virkesvärdestestet 2016 sågs ingen tydlig förändring i genomsnittlig kaptid.

Virkesbehandling

Uppföljningen av virkesbehandling visade att andelen stockar med djupa dubbskador var oförändrad jämfört med 2016. Tre maskinsystem hade inga stockar med inträngningsdjup över 7 mm. För övriga fyra maskinsystem översteg andelen stockar med inträngningsdjup över 7 mm virkesmätningsbestämmelsernas gränsvärde på 5 procent.

I genomsnitt hade 48 procent av stockarna kapsprickor i rotänden och 23 procent i toppänden vid kapning utan stöd. Sprickorna var i genomsnitt 67 respektive 53 mm långa. Nivåerna är i stort sett identiska med 2016, men sprickorna var något kortare.

Barkskador och värdeförluster

Barkskadorna uppgick i genomsnitt till 4,1 procent av omkretsen ned till vedytan och 6,2 procent till innerbarken. Energivärdeförlusten uppskattades till cirka 3 kr per m³fub. Nivåerna var likartade de som uppmättes 2016.

Instruktioner och positionering

Samtliga styrsystem hanterade instruktionsfiler enligt StanForD 2010 väl. Sex av sju system möjliggjorde även uppdatering under pågående produktion. Arbetsflödet för uppdatering av trädslagsinstruktioner (spi) bedöms dock kunna förenklas ytterligare.

Positionsbestämning av stammar var implementerad hos Ponsse, John Deere och Komatsu. Resultaten visar att enskilda träd kan särskiljas med hög precision.

Endast Komatsu hade implementerat positionering av stockar. Centrumpunkten bestämdes med ett genomsnittligt fel på 0,42 m och en standardavvikelse på 0,52 m. Riktningen hade ett genomsnittligt fel på 7,4 grader. Resultaten bedöms som mycket goda, särskilt med hänsyn till de större tekniska utmaningarna jämfört med stampositionering.

Sammantaget visar resultaten att både stammar och stockar kan positioneras med hög precision. Detta öppnar för nya tillämpningar på kort sikt. Det är därför angeläget att fler tillverkare implementerar tekniken.

Sammanfattning och slutsatser

Virkesvärdestest 2025 visar att dagens skördarsystem har:

• en mycket hög förmåga att tillvarata virkesvärdet vid föryngringsavverkning
• en god efterlevnad av centrala krav och regler enligt StanForD 2010.

Utvecklingen sedan 1995 är fortsatt positiv, men samtidigt indikerar resultaten att förbättringstakten avtar. För att driva utvecklingen vidare krävs ökat fokus på värdepåverkande faktorer. En möjlig inriktning kan vara att utveckla metoder för bättre hantering av exempelvis stamkrök och röta i veden.