Långtidsförsök – en värdefull källa till kunskap och samarbete

Fördjupning

Skogforsks långsiktiga skogsskötselförsök ser ut på lite olika sätt beroende på vilka frågor som studeras, men alla försök utgörs av ett antal provytor som behandlats på olika sätt (Figur 1-2). Behandlingen kan exempelvis vara näringstillförsel, gallring, hänsynsåtgärder eller skydd från betande djur. De variabler som följs upp är bland annat trädtillväxt, föryngringsresultat, miljöeffekter på mark och vatten samt olika typer av skador.

Figur 1. Skogforsks fältförsök sker på provytor av olika slag. Här ses numrerade provträd i ett försök där olika gallringsformer testas. Foto: Eva Ring.

Figur 2. Kartan visar var provytorna är placerade i ett försök i Skåne, E291 Guvarp. I terrängen markeras provytorna med hörnkäppar.

Gödsling

Skogsgödsling med kväve är en tillväxthöjande åtgärd i många barrskogsbestånd på mineraljord. Under flera decennier bakåt i tiden har olika typer av kvävegödslingsförsök etablerats där exempelvis olika stora doser kväve och olika tidsintervall mellan gödslingarna studerats. Även tillförsel av andra näringsämnen än kväve, som fosfor och kalium, har testats. De prognosfunktioner för tillväxteffekter av kväve, och rekommendationer för skogsgödsling, som finns baseras på många av dessa försök. Mer sentida kvävegödslingsförsök har använts för att kontrollera (validera) prognosfunktionernas giltighet och nyligen anlagda försök är under utvärdering.

Skogforsk har även några försök där de tidigare gödslade provytorna planterats när det gamla beståndet avverkats. Syftet är att undersöka hur den nya trädgenerationen påverkas.

Läs mer:

Skogsgödsling – en handledning - Skogforsk

Trädens tillväxt – fortfarande en fråga om kväve - Skogforsk

Tidigare gödsling påverkade inte tillväxten för plantor eller markvegetation - Skogforsk

Grotuttag och näringskompensation

Av den totala energianvändningen i Sverige har andelen biobaserad råvara ökat markant de senaste decennierna. Grenar och toppar (grot) från avverkade träd är ett sortiment. Försök har anlagts för att belysa hur grot-uttag i gallring påverkar trädens tillväxt och om eventuell näringskompensation kan behövas. Kompensation i form av både handelsgödselmedel och aska testas. Skogforsk har även försök för att studera om nästa trädgeneration påverkas av grot-uttag vid slutavverkning. I några försök finns behandlingar där grot-uttaget kombineras med asktillförsel.

Figur 3. Försök E291 Guvarp i Skåne hösten 2017, sex tillväxtsäsonger efter det att gran planterats på provytorna. I försöket studeras granarnas överlevnad och tillväxt där groten har lämnats kvar respektive skördats vid slutavverkningen. Dessutom finns provytor där aska tillförts. Försöket ingår i en serie med två andra försök med liknande försöksdesign, men belägna på mindre bördig skogsmark i Hälsingland och Västerbotten. Foto: Michael Krook.

Läs mer:

Helträdsuttag - mera skogsbränsle men mindre timmer - Skogforsk

Groten – en värdefull resurs - Skogforsk

Miljöeffekter på mark, vatten och markvegetation

I fältförsök undersöks miljöeffekter på mark, vatten och markvegetation (Figur 4), till exempel efter asktillförsel och markberedning. Kortsiktiga effekter studeras under de första åren efter en åtgärd. Fältförsöken gör det även möjligt att komma tillbaka många år senare och undersöka mer långsiktiga effekter. Långsiktiga miljöeffekter av gödsling har undersökts efter slutavverkning av gödslingsförsök som anlagts på 1960-talet och framåt.

Figur 4. En flyttbar ram (småruta) som används för att inventera markvegetationens artsammansättning och olika arters täckningsgrad. Ett antal smårutor inventeras inom varje behandlad provyta i ett försök. Foto: Eva Ring.

Läs mer:

Asktillförsel gav långsiktiga effekter på markvattenkemin - Skogforsk

Extrem gödsling gav ökade kvävehalter efter avverkning - Skogforsk

Nya resultat från gamla gödslingsförsök - Skogforsk

Viltbete på tall och gran

Vilda växtätare kan ha stor påverkan på skogens artsammansättning, struktur och tillväxt. Det kan få konsekvenser för produktionsskogens volym och kvalitet, samt för skogens artsammansättning och förutsättningar för naturvårdande åtgärder i skogsbruket. På Skogforsk pågår sedan drygt tio år ett projekt baserat på ett långtidsförsök som kallas BETT-försöket, Betets Effekter på Tallens Tillväxt. Syftet är att följa tallar över tid och kartlägga hur de betas samt vilka effekter olika grader av betning har för volymtillväxt och stamkvalitet. Försöket är ett hägnförsök utlagt inom 21 bestånd med spridning från Västerbotten i norr till Småland i söder. I varje bestånd finns hägnade och ohägnade provytor med tall (Figur 5), och i de flesta bestånd också motsvarande ytor med gran som jämförelse. Inventeringar av viltbete samt vitalitets-, tillväxt- och kvalitetsvariabler har genomförts på enskilda plantor/träd årligen sedan start. Försöket kommer att följas intensivt under den första 20-årsperioden, men vara av intresse under beståndens hela omloppstid.

Figur 5. Hägnad (till vänster) och ohägnad (till höger) provyta inom BETT-beståndet vid Boxholm, Östergötland. Foto: Märtha Wallgren.

Läs mer: 

BETT-försöket: viltbetets effekter på tillväxten hos tall och gran - Skogforsk

arbetsrapport-1173_bett-de-forsta-tio-aren_.pdf

Skogsskötsel och biodiversitet

Forskningen om naturhänsyn fokuserar på att öka kunskapen om hur skogsskötsel påverkar natur och miljö, samt hur man kan bevara och stärka den biologiska mångfalden vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Fältförsök och långsiktiga uppföljningar är viktiga i detta sammanhang för att kunna utvärdera vilka åtgärder som är mest effektiva för att mildra eventuella negativa effekter på ekosystemen.

Bruka och bevara i Effaråsen

Intresset för alternativa skogsskötselsystem i skogsbruket har ökat under de senaste decennierna. Effaråsen är ett storskaligt långsiktigt fältförsök cirka 3 mil väster om Mora där flera olika skogsskötselsystem och metoder finns representerade. Syftet är att studera hur skogsproduktion och biologisk mångfald påverkas av olika grad av virkesuttag vid slutavverkning. Flera skogsbestånd har avverkats med olika nivåer av lämnad hänsyn i form av kvarlämnade träd. Några skogsbestånd har fått behandlingen naturvårdande skötsel (Naturvårdande skötsel-Skogforsk.se). Det innebär att inget virkesuttag har gjorts utan bara åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden, till exempel har död ved skapats genom att fälla träd som lämnats kvar. Ytterligare några skogsbestånd har bränts (Figur 6).

I området pågår flera olika uppföljningar och inventeringar. Bland annat studeras artgrupper som vedlevande lavar, svampar och insekter. Utvecklingen av död ved följs upp, liksom etablering och tillväxt hos den nya generationen träd. Marksvampar som lever i symbios med träden (mykorrhiza-svampar) undersöks genom markprovtagning och DNA-analys. Hela området omfattar cirka 140 hektar skog och är mycket värdefullt för att studera hur arter återkoloniserar skog efter avverkning och olika former av skötsel.

Figur 6. Effaråsen är ett storskaligt fältförsök där alternativa skogsskötselsystem testas för att besvara frågor om hur skogen kan brukas för virkesproduktion och samtidigt bevara den biologiska mångfalden. Försöket ligger strax utanför Mora i gammal tallskog som sköts för produktionsändamål men som aldrig tidigare har kalavverkats. Foto: Billy Aronsson.

Läs mer:

Död ved ger liv åt skogen – effektiv restaurering i boreal tallskog

Föryngring i tallskog med varierande mängd lämnad hänsyn

Nyttan av naturhänsyn för marksvampar

Naturvårdsnyttan av högstubbar

Att skapa högstubbar av levande träd i samband med avverkning började när skogsvårdslagen ändrades 1993. Idag görs det rutinmässigt. Stående solbelyst död ved är en bristvara i det brukade skogslandskapet. Genom att aktivt skapa denna livsmiljö kan vedlevande skalbaggar som är beroende av grov död ved gynnas. När man började med åtgärden var naturvårdsnyttan av kapade högstubbar okänd.

I början av 1990-talet startade Skogforsk tillsammans med SLU ett långtidsförsök för att studera vilka arter som nyttjar stubbarna och hur länge de nyttjas (Figur 7). Utanför Ludvika finns därför sex försökstrakter med en stor mängd kapade högstubbar av gran som skapades i samband med slutavverkningen 1993─1994. Sedan dess har stubbarna inventerats regelbundet och svampar och insekter som nyttjar stubbarna har registrerats. Genom dessa uppföljningar har kunskapen ökat om hur stubbarna används och vilken naturvårdsnytta de har.

Trettio år har gått sedan start och den omgivande skogen och högstubbarna är på väg in i en ny fas där gallring står på tur. Även om den döda veden har brutits ned till stor del står många av stubbarna fortfarande. Den murkna veden utgör livsutrymme för mossor, lavar men även bohål för fåglar. Försöket ger fortsatt möjlighet att belysa olika forskningsfrågor.

Figur 7. I ett skogslandskap utanför Ludvika finns sex trakter där en stor mängd högstubbar av gran skapades i samband med slutavverkning 1993—1994. Dessa hyggen, som idag närmar sig gallringsfas, har inventerats regelbundet sedan start bland annat för att belysa vilken nytta högstubbar har för vedlevande skalbaggar. Foto: Jan Weslien och Line Djupström.

Läs mer:

Bättre naturhänsyn när fler högstubbar koncentreras till vissa hyggen

Vildbin gynnas av skogsbrukets naturhänsyn

Funktionella kantzoner

Att skapa funktionella kantzoner längs vattendrag och sjöar är en hänsynsåtgärd som görs för att skydda vattnen från oönskad påverkan från skogsbruksåtgärder. Att börja planera för kantzoner tidigt under omloppstiden ökar möjligheten att lämna funktionella kantzoner vid slutavverkning. Hur man kan skapa funktionella kantzoner i samband med gallring i ensartad grandominerad skog studeras därför i sex försök i Svealand. Provytor har lagts ut intill vattendrag för att se hur olika typer av gallring påverkar markvegetation och lövuppslag i den strandnära zonen (Figur 8). De gallringsregimer som testas är ingen gallring, normal gallring, intensiv gallring och avverkning av alla barrträd. Försöken anlades 2022 och målet är att följa hur de utvecklas under de kommande 20—30 åren.

Figur 8. En provyta i ett av försöken där olika former av gallring testas i syfte att på sikt skapa mer funktionella kantzoner längs vattendrag. Foto: Eva Ring.

Även röjningsförsök har genomförts på samma tema. I Gästrikland ligger två små bäckar där den strandnära skogen röjdes på två olika sätt för mer än 20 år sen (Figur 9). Längs den ena bäcken röjdes alla barrträd bort i en smal zon och längs den andra röjdes alla lövträd bort. Under några år efter röjningen undersöktes de kortsiktiga effekterna på bottenfauna och vattenkemi i bäckarna. Tjugo år senare gjordes en ny studie för att se vad som hänt på längre sikt.

Figur 9. Längs denna bäck, fotograferad 2016, röjdes alla barrträd bort i en smal zon 1998 och diverse mätningar gjordes. Längs en annan bäck röjdes alla lövträd bort. Tjugo år senare gjordes en ny studie för att studera effekten av röjningen. Foto: Eva Ring.

Läs mer:

Kan kantzoner göras mer funktionella genom gallring? - Skogforsk

Fler lövträd längs skogsbäckar kan ge ökad ekologisk status - Skogforsk

Långsiktiga försök – för hållbar skogsskötsel

Vi är övertygade om att långtidsförsök även fortsättningsvis kommer att vara en viktig del i Skogforsks skogsskötselforskning. Därför är det viktigt att förvalta och sköta befintliga försök på ett adekvat sätt i samarbete med upplåtande markägare. I denna artikel har vi visat på några forskningsfrågor där långtidsförsök är centrala för att öka kunskapen. Vi tror även att nya försök behöver etableras, dels för att utöka underlaget och kunna göra mer välgrundade generaliseringar om vissa frågor, dels för att belysa helt nya frågor. För detta är vi beroende av markägare som upplåter sin mark för försök. Vår förhoppning är fortsatta fruktbara samarbeten för att öka kunskapen om hur skogen kan brukas på ett långsiktigt hållbart sätt.