logga
Märthas senaste artiklar
Skogsbilvägarna i Sverige – en resurs med många sidor
Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.
2024-12-06
Stora skillnader i tallungskogarnas sårbarhet för betesskador
Älgtätheten påverkar överlag betesskadorna mer än mängden tall i ungskogen. Skadorna varierar dock beroende på fodertillgång, snödjup och andra hjortdjur, vilket försvårar jämförelser mellan områden.
2024-12-06
Klimatförändringar kan driva hjortdjur norrut
Även om mildare vintrar gynnar många hjortdjurspopulationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning, som driver populationer norrut, visar en färsk kunskapssammanställning.
2024-12-04
Hur många planterade plantor försvinner?
Döda och försvunna plantor ett till två år efter plantering förklarar inte varför så många plantor saknas på hyggena.
2024-04-10
Metoder för åldersbestämning av betesskador på tall
En studie av simulerat bete på tall tyder på att det finns en betydande variation i hur träden reagerar på bete. Baserat på resultaten har tre bedömningsnycklar för åldersbestämning tagits fram.
2024-03-19
Sveriges älgstam fortfarande i topp
Sveriges älgstam är alltjämt världens tätaste, räknat som antal älgar i relation till befintlig skogsmarksareal i olika länder.
2023-11-09
BETT-försöket: viltbetets effekter på tillväxten hos tall och gran
Plantor och unga träd är en viktig födoresurs för vilda djur, men betesskador kan bli ett problem för skogsägare. En studie av viltbetets effekter visar att både kvalitet och tillväxt kan påverkas.
2023-08-25
Gamla brandområden populära bland betande älgar
Skogsbränder kan skapa gott om foder för älg. Det visar en undersökning av tio år gamla brandfält. Områden där det brunnit av naturliga orsaker verkar ge mer foder än naturvårdsbränningar.
2023-06-28
Älgens vintermeny i fjällnära skog: asp, gråal, sälg och rönn populära val
Genom att spåra älgar vintertid har en examensarbetare kartlagt vad som betas i förhållande till vad som finns. Resultaten visar att älgen verkar föredra en varierad kost i både yngre och äldre skog.
2023-06-26
Webbseminarium – avslutning med frågestund
Det trettonde och sista seminariet i utbildningspaketet "Viltanpassad skogsskötsel i praktiken". Värdar för seminariet är Märtha Wallgren, forskare, och Malin Juter, utbildningsansvarig.
2022-12-29
Webbseminarium – Jakt och skogsbruk
I det tolfte seminariet i utbildningspaketet "Viltanpassad skogsskötsel i praktiken" diskuterar forskaren Märtha Wallgren och projektledaren Fredrik Johansson kring jakt och skogsbruk.
2022-12-22
Webbseminarium – Hyggesfritt skogsbruk
I det elfte seminariet i utbildningspaketet "Viltanpassad skogsskötsel i praktiken" diskuterar forskarna Märtha Wallgren och Johan Sonesson hyggesfritt skogsbruk och vilt.
2022-09-06
Skogsbruket och beteskadorna – en verklig och en pedagogisk utmaning
Klövviltstammens täthet, tillgängliga foderresurser, skogsbrukets beskaffenhet och väderförhållanden samspelar och påverkar nivåerna av betesskador.
2022-08-05
Sverige har världens tätaste älgstam
Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam. Det framgår i en uppdaterad jämförelse med andra länder och regioner.
2022-06-16
Webbseminarium – Röjning
I det här seminariet diskuterar vi på vilket sätt röjning är viktig för utvecklingen hos olika trädslag och produktionsskogen i stort, samt diskuterar viltanpassad röjning.
2021-08-31
Webbseminarium - Föryngring
Det här webbseminariet handlar om föryngring. Vi pratar om fördelar och nackdelar med olika föryngringssätt, med utgångspunkterna lyckad etablering av ny skog och risk för betesskador på plantorna.
2021-08-31
Björkens möjligheter – en kunskapssammanställning
Björken betraktas alltmer som ett viktigt produktionsträd vid sidan av sina värden för mångfald och landskap. En ny rapport sammanställer vad vi vet om björkens möjligheter i ett framtida brukande.
2021-08-20
Webbseminarium – Klippförsök som forskningsmetodik
I detta webbseminarium se du bland annat hur vi använder klippförsök som forsknings- och demonstrationsmetod för att bättre förstå hur träd påverkas av bete från klövvilt.
2021-01-21
Webbseminarium – Foder för klövvilt
Hur påvekar klövviltsbetet skogens vegetation? Och hur kan olika metoder för röjning påverka fodermängden? Få svaren i sjunde webbseminariet i utbildningen ”Viltanpassad skogsskötsel i praktiken”.
2021-01-21
Webbseminarium – Att upptäcka viltskador i stora träd.
Betesskador kan, i yngre träd, ”växa in” i stammen och blir svårupptäckta när trädet blivit stort. Hur påverkas dessa skador virkets kvalitet och hållfasthet? Märtha Wallgren samtalar med Kari Hyll.
2021-01-20
Webbseminarium: Kronhjorten och skogen
I det här webbseminariet får vi lära oss om kronhjorten, som ökat stort i antal de senaste decennierna. Här ges också tips på hur det går att förebygga betesskador.
2020-01-23
Hur påverkas vilt av skogsbrand?
Skogsbränder ger upphov till mer lövträd, som utgör foder till vilt. Det är en av lärdomarna från det här webbseminariet, som handlar om hur skogsbränder påverkar vilt och fodertillgång.
2019-10-28
Webbseminarium om Mera tall-projektet
I det här webbseminariet intervjuas Rickard Sandström, Skogsstyrelsen, som jobbar med samverkansprojektet Mera tall. Han berättar om hur de arbetar inom projektet och om erfarenheterna hittills.
2019-09-10
Förädling för minskat viltbete?
Går det förädla fram plantor som inte smakar gott för älgen? Det utreds i det här webbseminariet.
2019-08-08
Viltbete och biologisk mångfald
Kan bete och annan aktivitet från klövvilt utgöra ett hot mot biologisk mångfald eller är effekterna bara positiva? Det utreds i det här webbseminariet.
2019-08-05
Fysiska träffar skapar samsyn i älgförvaltningen
Bristande kommunikation och konflikter är vanligt förekommande i den svenska älgförvaltningen. Samtidigt visar ett exjobb att aktörerna vill samarbeta och att fysiska träffar kan minska friktionen.
2019-04-04
Huvudsaken att skydda toppskotten från vilt
Att skydda enbart tallplantornas toppskott från vilt kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förlusterna på grund av betesskador. Det är en slutsats i ett examensarbete gjort på Skogforsk.
2019-02-06
Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå
Vad skulle en mer utbredd användning av hyggesfria metoder leda till? Det analyseras i den här studien, som tittar på klimatnytta, virkesproduktion och kvalitet, rekreationsvärden, rennäring med mer.
2017-05-05
Sverige har världens tätaste älgstam
Sverige har världens tätaste älgstam. Det framgår vid en jämförelse med andra länder och regioner.
2016-01-29
Konsekvensanalyser av skogsbrukssystem
I denna rapport redovisas resultaten från en analys av skötselsystem med täta ungskogar av tall. Studien är den första konsekvensanalysen av skogsbrukssystem, KOSS, som gjorts vid Skogforsk.
2015-09-28
Kan skötsel minska älgskadorna?
Rädslan för viltskador gör att allt färre skogsägare vågar föryngra med tall. Men med rätt skötsel ökar sannolikheten för en lyckad tallföryngring.
2015-06-30
Viltet påverkar tallens framtid
Risken för viltskador är stor där viltstammarna är höga och där allt färre skogsägare vågar föryngra med tall. Men med rätt skötsel ökar sannolikheten för en lyckad tallföryngring, visar ny forskning.
2015-02-09
Viktigt att skydda unga tallplantor mot viltbete
Under det första året är tallplantor mycket sårbara för viltbete. Upp till hälften av dem dör redan vid måttlig betning. Det visar en studie där tallplantor klippts för att simulera viltbetning.
2015-01-26
Tallmängden viktig för att minska betesskador
Måttlig inblandning av lövträd i unga tallbestånd varken ökar eller minskar viltbetesskadorna. Mängden tall är däremot viktig.
2014-10-17
Rätt skogsskötsel kan ge färre älgskador
Man kan troligen minska älgskadorna i tallskog genom att hålla en hög stamtäthet, undvika överskuggande löv samt att vid sen röjning ta bort skadade träd där det är möjligt. Det visar en omfattande studie av tallungskogar i Mellansverige.
2013-12-23
Rätt skötsel kan minska risken för älgskador
Det går att minska älgskadorna i tallbestånd genom rätt utförd röjning och gallring. Men man måste beakta en rad olika faktorer på träd-, bestånds- och landskapsnivå.
2013-08-23
Kollegor inom Skogsskötsel
Mattias Berglund
Forskare
Jonas Cedergren
Forskare
Felicia Dahlgren Lidman
Forskare
Alfred Deutgen
Doktorand
Line Djupström
Bitr programchef
Nils Fahlvik
Seniorforskare
Emelie Fredriksson
Forskare
Jörgen Hajek
Specialist
Fredrik Johansson
Projektledare
Michael Krook
Försökstekniker
Delphine Lariviere
Forskare
Erik Ling
Programchef
Sima Mohtashami
Forskare
Oscar Nilsson
Forskare
Magnus Persson
Forskare
Eva Ring
Seniorforskare
Olle Rosenberg
Seniorforskare
Ulf Sikström
Seniorforskare
Henrik Svennerstam
Forskare
Rasmus Sörensen
Forskare
Per Westerfelt
Forskare
Jonas Öhlund
Forskare
Petter Öhrn
Forskare