Gå till:

Virkesvärdestest 2016 – Mer virkesskador, men bättre mätning

Skördarna har blivit betydligt bättre på att mäta än för tio år sedan. När det gäller diameter är ett av aggregaten nära gränsen för vad som är möjligt med dagens teknik.

Ett väl fungerande apteringssystem och en skonsam virkesbehandling är nyckelfaktorer för ett högt tillvaratagande av virkesvärdet. I virkesvärdestest 2016 har Skogforsk jämfört fyra ledande maskinsystem med avseende på dimensionsmätning, aptering, kapning, funktioner i styrsystemet och virkesbehandling.

Bättre mätning av längd ...

Testet visar att längdmätningen hos de testade maskinsystemen generellt var bra. Det aggregat som mätte bäst var John Deere, där i snitt 96 procent av längdmätningarna hamnade inom 2 cm från manuellt kontrollmätt längd, följt av Ponsse med 90 procent. Rottne/Dasa och Komatsu presterade i snitt 87 respektive 84 procent, vilket hade kunnat förbättrats något genom kalibrering.

... och diameter

John Deere toppade även diametermätningen med 84 procent inom 4 mm:s felmarginal. Övriga tillverkare låg mellan 76 och 79 procent, vilket också är riktigt bra resultat. John Deeres aggregat var det enda med en standardavvikelse under 4 mm i samtliga diameterklasser. Bättre resultat än så är svårt att uppnå med dagens berörande mätteknik. Diametermätningen har förbättrats väsentligt de senaste tio åren, vilket sannolikt beror på ett ökat fokus på kvalitetssäkring och ökad precision i tillredningen.

Apteringen av timmer fungerar – potential för massaveden

Alla testade skördare hade fullt fungerande logik för värde- och fördelningsaptering. När det gäller massavedsaptering finns förbättringspotential i alla system. Där klarade endast Komatsu funktionen mindiametersök enligt StanForD 2010. Denna funktion ska säkerställa att så mycket massaved som möjligt apteras ur varje träd.

Mer dubbskador

Uppföljning av skördarnas virkesbehandling visar däremot på en generell försämring, då andelen stockar med djupa dubbskador ökar över tid. För Komatsu och Rottne hade 10, respektive 34 procent av stockarna spår efter matarvalsarnas dubbar som var djupare än 7 mm. Samtidigt var motsvarande siffror för de två andra maskinsystemen nära noll. Valet av matarvalsar och tryckinställningarna för dessa har sannolikt stor betydelse för andelen dubbskadat virke.

Kapsprickorna består

Vid kapning med fritt hängande stockar hade i genomsnitt varannan stock kapsprickor i rotända och var sjätte stock kapsprickor i toppända. Minst andel kapsprickor noterades för Ponsse. Det beror sannolikt på att Ponsse kapade snabbare än övriga skördare under den andra halvan av kapet, det vill säga vid den delen av kapet som kapsprickor bildas. För att komma till rätta med kapsprickorna behöver ny teknik utvecklas.

StanForD 2010 implementerad med något undantag

Den nya versionen av standarden för kommunikation med skogsmaskiner, StanForD 2010, var i princip fullt implementerad hos Komatsu. John Deere och Rottne/Dasa klarade de flesta funktioner medan Ponsse fortfarande saknade en del funktionalitet. Automatisk produktionsrapportering med SDC Sender XC fungerade med alla system.

Detta är en sammanfattning av rapporten "Virkesvärdestest 2016". För att läsa hela rapporten, klicka här eller följ länken nedan, där du också kan läsa tidigare virkesvärdestest.

Nr 55-2018    Publicerad 2018-09-20 07:00
Teknik & maskinarbete
Avverkning
Uppföljning
Virkes & bränsleegenskaper
Mätteknik
Sortimentskrav
Virkesdata
Aptering
Läs mer
Möller, J.J., Sondell, J. & Arlinger, J. 2002. Virkesvärdestest 2001 - Apteringsfrågor. Redogörelse nr. 7. Skogforsk
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.