Röta i gran kartlagd med skördardata – stora skillnader över landet

Artikeln är en sammanfattning av studien "Nationell kartläggning av förekomsten av röta i gran" .

Skördardata ger ny bild av rötförekomsten

Röta i stam och rotsystem hos svenska skogsträd orsakas av olika svampar, men framför allt av rotticka, och är ett omfattande problem för skogsbruket. Angripna träd kan få försämrad virkeskvalitet, vilket ofta innebär att stockar som annars skulle klassas som sågtimmer i stället nedklassas till massaved.

Tidigare studier har beskrivit den generella nivån på rötförekomsten i gran, men detaljerad kunskap om hur förekomsten varierar geografiskt har saknats. Med hjälp av produktionsdata från skördare finns nu möjlighet att analysera rötförekomsten med betydligt högre geografisk upplösning.

I studien analyserades data från Skogforsks nationella databas med skördardata. Materialet omfattade stockdata från 13,7 miljoner slutavverkade granar, motsvarande en total volym på 5,8 miljoner m³fub.

Algoritmer identifierar rötangripna stammar

För att identifiera rötangripna träd utvecklades särskilda algoritmer. En stam antogs vara rötangripen om rotstocken uppfyllde dimensionskraven för sågtimmer men ändå klassades av skördarföraren som en lägre kvalitet, till exempel massa- eller energived. Algoritmernas träffsäkerhet kalibrerades mot manuella referensmätningar. Referensmaterialet hämtades från stockvis uppföljning där Biometrias kvalitetstekniker mätt in dimension och kvalitet på stockar från ett slumpat urval av stammar vid avverkning.

Nationell karta med hög geografisk upplösning

För att analysera rötförekomsten geografiskt beräknades genomsnittliga nivåer både för landet som helhet och för olika landsdelar. Dessutom togs en nationell karta fram där landet delades in i ett rutnät. Varje ruta motsvarade 2 × 2 mil, och inom varje ruta beräknades den genomsnittliga rötförekomsten i slutavverkad gran. På så sätt kunde variationer i rötangrepp presenteras med betydligt högre upplösning än i tidigare studier.

Figur 1. Antalsbaserad rötandel i 2 x 2 mils pixlar.

Tydlig nord–sydlig gradient

Resultaten visar att röta är vanligt förekommande i granbestånd vid slutavverkning. I genomsnitt var 19 % av granarna i timmerdimension rötangripna på nationell nivå. Samtidigt fanns tydliga regionala skillnader. I Norra Norrland var andelen angripna granar 10 %, medan motsvarande nivå var 23 % i både Svealand och Götaland. Resultaten visar därmed en tydlig nord–sydlig gradient i rötförekomsten.

Den mer detaljerade kartläggningen identifierade också flera områden med särskilt hög rötandel, bland annat:

• Storsjöområdet
• Kustlandet i Ångermanland och Medelpad
• Mälardalen
• Området väster om Vänern
• Gotland

I Götaland framträdde dessutom en tydlig öst–västlig gradient i rötförekomsten.

Betydande volymer nedklassat timmer

När rötangripna träd avverkas innebär kvalitetsnedsättningen ofta att timmerstockar klassas ned till massaved. Studien visar att 8 % av den totalt avverkade granvolymen vid slutavverkning utgjordes av rötangripna stockar i timmerdimension. Andelen var högst i Svealand (11 %) och lägst i Norra Norrland (4 %). På nationell nivå motsvarar detta att cirka 2,7 miljoner m³fub granstockar per år klassas ned från timmer till massaved på grund av röta.

Förlust på upp till en miljard kronor per år

I en ekonomisk analys beräknades värdeförlusten för skogsägare när rötangripet timmer nedklassas. Beräkningarna baserades på den uppskattade volymen nedklassade stockar samt statistik över timmer- och massavedspriser. Resultaten visar att den årliga ekonomiska förlusten uppgår till cirka 800 miljoner till 1,1 miljarder kronor, beroende vilken tidsperiod virkespriserna i beräkningarna hämtades från. Förlusten var störst i Götaland, där den uppskattades till cirka 51 kronor per avverkad m³fub. I denna beräkning togs ingen hänsyn till att rötan även orsakar tillväxtförluster och dödar träd, vilket ytterligare adderar till värdeförlusterna.

Viktigt underlag för framtida åtgärder

Studien ger en mer detaljerad bild av hur rötförekomsten i gran varierar mellan olika delar av landet. Kombinationen av högupplösta kartor och ekonomiska analyser visar tydligt att rotröta orsakar omfattande värdeförluster i svenskt skogsbruk.

Den ekonomiska betydelsen, tillsammans med risken för ökade framtida skador, gör att rötproblematiken är en viktig fråga både i forskning och i det operativa skogsbruket. Resultaten kan bidra till bättre prioritering av åtgärder och fortsatt utveckling av metoder för att minska skadorna från röta.