Bättre data ger effektivare transporter

Bakgrund

Inom projektet ”Skogsbrukets digitala kedja” gjordes under 2008 en översiktlig kartläggning av processerna från markberedning till industri med till­hörande informationsflöden. Kartläggningen basera­des på intervjuer med företrädare för skogsbruket och syftet var att visa vilken typ av information som skickas in och ut ur de olika processerna, vem/vilka som har intresse av informationen samt hur den skickas (med fokus på digital information).

De huvudsakliga bristerna identifierades som:    

• Otillräckliga verktyg för digital kommunikation
• Dåliga systemlösningar, där vissa delar saknas eller inte kommunicerar med varandra
• Bristande återkoppling av utförda åtgärder

Kartläggningen visade att skogsbruket kommit längst med digitaliseringen inom avverkningsområdet, medan bristen på maskinella plattformar inom skogs­vården har bidragit till att denna del av skogsbruket låg efter.

På logistiksidan vittnade många av de intervjuade om dålig kännedom om väg­lagerstatus, vilket försvårar planering och styrning av transporterna. Liknande erfarenheter beskrivs i ett tidigare arbete kring transportplanering (Skutin & Ekstrand, 2005). För att undersöka hur väl informationen i företagens väglagersystem stämmer med de verkliga lagervolymerna vid bilväg genomfördes därför den här beskrivna studien. De inventerade vältorna härrörde samtliga från avverkningsuppdrag för att undvika leveransvirke, där rapporteringen kan följa andra rutiner.

Utvecklingen inom bl.a. områdena mobil kommunikation, standardisering och systemlösningar pågår ständigt, vilket kommer att bidra till att stärka de digitala kedjorna framöver.

Denna del av kedjan valdes då kartläggningen från 2008 bland annat pekade ut väglager­informationen som ett område med utvecklingspotential. Projektet utfördes som en begränsad pilotstudie tillsammans med Mellanskog. 

Effektivitet kräver bra data...

Effek­tiva och billiga transporter är viktiga för att Sverige ska behålla skogsnäringens kon­kurrens­­kraft - dels gentemot andra länder, dels i jämförelse med alternativa material.

...och god kommunikation

För att befraktare och transportörer ska kunna genomföra kostnadseffektiva transporter krävs god kommunikation mellan alla aktörer i försörjningskedjan. Med den digitala tekniken finns mycket information tillgänglig för tran­spor­tören. Flera tidigare studier har kartlagt vilken information som behövs och vilken som finns. (Kastberg, 2005; Nordström & Möller, 2009). Däremot har inga tidigare kartläggningar fokuserat på informationskvaliteten. En grundförutsättning för att transportledare och transportföretag ska kunna planera effektiva rutter är bra data om väglagrets storlek och belägenhet, uppdelat per sortiment vid varje given tidpunkt.

Alla drabbas

Om kvaliteten på dessa data är bristfällig kan man inte göra en effektiv transportplanering och risken för bl.a. bomkörningar ökar. Bristande väglagerinformation drabbar därmed effektiviteten i hela transportsystemet; köpare och säljare av transporttjänsten liksom markägaren då virke kan bli liggande onödigt länge, något som medför bl.a. ökad risk för inkurans och senarelagd intäkt.

Resultat

Totalvolymen stämmer...

Den totala volymen för 14 inventerade objekt överensstämde i vår studie med volymen i väglagersystemet.

...men inte på sortimentsnivå

Inom sortimentsgrupperna fanns det dock en systematisk underskattning av massavedsvolymerna respektive överskatt­ning av timmervolymerna (Tabell 1). Den inventerade volymen brännved var för liten för att dra några slutsatser om denna sortimentsgrupp. Standardavvikelsen per sortiment och avverkningsobjekt var 17,7 m³fub räknat på hela den inventerade volymen. De inventerade vältorna uppvisade både positiv och negativ volymavvikelse. Spridningen var i samma storleksordning för alla sortimentsgrupper.

Tabell 1. Sammanfattning av 14 inventerade objekt, uppdelade på sortimentsgrupperna massaved, brännved och timmer.

Varför avviker de faktiska volymerna?

Det finns ett stort antal faktorer som kan bidra till att lagervolymen i väglagersystemet avviker från den volym som mättes in på avlägg. I det in­sam­la­de materialet finns fyra tydliga orsaker:

1. Ofullständig och felaktig skotarrapportering

Många skotningsentreprenörer arbetar fortfarande med produktionsrapportering via SDC:s telefontjänst med manuell inmatning, vilket lätt leder till felaktigt inrapporterad volym. Dessa misstag ökar under tidsperioder då extra resurser plockas in, vanligen juli-aug och jan-feb. Dålig mobiltäckning är ytterligare en orsak till att skotarrapporte­ringen dröjer eller helt uteblir.

2. Felskattning av den skotade volymen

Det finns en generell avvikelse i skotarrapporteringen som orsakas av att skotar­föraren medvetet rapporterar in en lägre volym än som faktiskt har skotats. Detta görs t.ex. för att undvika att bli återbetalningsskyldig, då ersättningen till skotningsentreprenören baseras på skotade volymer för att sedan justeras när hela volymen är inmätt vid industri.

Själva skattningen av skotade volymer är också manuell. Den görs ofta med hög precision, men utgör ändå en felkälla.

3. Avräkning av transporterade volymer

Avvikelser i storleksordningen lastbilslass eller mer indikerar att det förekommer brister i chaufförernas ajourhållning av lagervolymerna. Det kan antas att chaufförer som själva styr över sin planering är mer benägna att revidera lagersiffrorna än de som får transportplaneringen från en central källa. I fallet med mer decentra­li­serad tran­sport­planering blir varje chaufför också mer beroende av att även kollegorna räknar av lagret kontinuerligt. Det kan antas att åkerier som har ett stort utbyte av returer med andra transportörer är mer beroende av att ha en uppdaterad bild av väglagret.

Avräkning av transporterade volymer sker i systemet när volymerna mätts in och registrerats hos SDC. Om chauffören redan justerat lagret kommer den volymen ersättas med den inmätta.

Om det ligger ett stort bilvägslager på ett avlägg, är det inte troligt att en chaufför inventerar bilvägslagret, eftersom en eventuell differens har liten betydelse för dennes planering. Inventeringen sker först när bilvägslagret har sjunkit till en nivå som har betydelse för transportplaneringen.

Dålig mobiltäckning kan försämra transportörens möjligheter att revidera lagret eller göra en avräkning av det lass som just har hämtats. Men till skillnad från avverkningsmaskinerna rör sig en virkesbil över stora ytor och har normalt tillgång till uppkoppling under större delen av arbetsdagen.

Modern och effektiv teknik i kombina­tion med utbildning om korrekt rapportering är alltså viktig för att hålla väglagersystemen aktuella. Korrekta lagervolymer är ju inte bara nödvändiga för den lokala transportplaneringen, utan också för den över­gripande flödes- och transportplaneringen.

4. Sortimentsvandring

Sortimentsvandring uppkommer när en volym rapporteras som ett sortiment, men därefter mäts in som ett annat, t ex klentimmer som mäts in som massaved. Sortimentsvandring är också vanligt förekommande mellan björk- och löv­massa­­­­ved. För att få en korrekt lagervolym krävs då manuell justering i efterhand.

Skillnader i väglagersystemen kan även bero på att markägaren hämtar bränn­ved för eget bruk från travar med löv/björkmassaved, som redan skotar­rapporterats.

Slutsatser

Huvudsakliga slutsatser från den genomförda studien är:

- Den totala volymen stämmer väl mellan lagersystem och inventerade data summerat över större flöden, men avvikelserna för enskilda sortiment vid unika avlägg är stora. Det försvårar både tran­sport­plane­ring och flödesstyrning baserat på data om väglagervolymer, särskilt när volymerna på avläggen är små.

- Väglagerinformationens kvalitet påverkas i huvudsak av fyra orsaker:

1. Felaktig eller utebliven skotarrapportering.
2. Utebliven avräkning av hämtade volymer.
3. Sortimentsvandring vid skotning, lastning och inmätning.
4. Utebliven chaufförsinventering av väglagervolymerna.