Transparenta data ger fördelar – för alla
Att maximera virkesvärdet i den skogliga värdekedjan är en ständig utmaning för skogsägarna och industrin. Tekniken spelar en nyckelroll i hur vi mäter och värderar virket, och Skogforsk har varit drivande i utvecklingen av ny beräkningsteknik, mätmetoder och tillförlitlig teknik för styrning samt standardisering av data och kommunikation.
Vid kapögonblicket skapas trädets värde – ett potentiellt värde som i många fall vuxit i över 100 år. Historiskt sett visste varje skogsägare hur ett träd skulle apteras och till vad. Kunskapen byggdes upp genom att man först avverkade trädet, ibland sågade stockarna i den lokala sågen och i många fall också själv snickrade med virket. Till nästa avverkningssäsong fick man feedback från sågningen. Det skapade en djupgående förståelse och kontinuerlig feedback.
I dag är förmågan att beställa och utvärdera tjänster som gallringskvalitet, virkespriser och virkestillredning liten – många skogsägare har aldrig apterat ett timmerträd, stämplat en gallring eller funderat på vilken stam som ska fällas. För att bli riktigt bra på något brukar man säga att man bör investera minst 10 000 timmar i detta – det krävs i idrott, det krävs i jobbet och det krävs för att fullt ut förstå sin skog. Förr investerade de flesta skogsbruksaktiva denna tid i hela värdekedjan!
Kan vi överbrygga detta kunskapstapp? Absolut! Vi kan öka transparensen i skogens digitala värdekedja och göra data som samlas in av skördare, skotare, lastbilar och fjärranalys tillgängliga för fler.
Men data måste omvandlas till kunskap och begripliga nyckeltal. Skogforsk har arbetat med dessa frågor i över 20 år, och vi ser exempel på lösningar i hur digital naturvårdsuppföljning och gallringsuppföljning baserade på skördardata kan uppdatera skogsägarens skogsbruksplan. Viktiga framsteg, men desto viktigare för skogsägarna och deras lönsamhet är transparens i virkesvärdefrågorna. Förståelsen för trädens värde kan öka om fler lär sig begrepp som stampris, trädprisnetto och stamfelsved.
Det mesta av skogens data och analysverktyg har inte tillgängliggjorts för skogsägarna eller skogstjänstemännen. Här har skogsägarna ett ansvar att efterfråga data, liksom skogsbranschen äger ett ansvar att dela med sig av data, helst i förädlad form. Om vi blir bättre på att gemensamt använda våra data, algoritmer och olika digitala beslutsstöd och uppföljningsverktyg är jag säker på att de 10 000 timmarna ska kunna reduceras betydligt.
Transparens och tillgängliggörande av data i värdekedjan skapar högre kunskap, ökad jämlikhet i affären och bättre beslutsunderlag i skogsbrukandet. Det säkerställer ett hållbart, lönsamt skogsbruk där beslut fattas med bättre underlag.
I detta och förra numret av vision (om gallringsuppföljning) kan du ta del av hur skördarnas data kan öka transparensen och ge skogsägaren ökad kunskap och inflytande över besluten i sin skog.
Johan J. Möller
Biträdande programchef för värdeskapande ekosystemtjänster