Innovationer värda miljarder
Redan 2004, efter Södras styrelses avsiktsförklaring om en transparent virkesaffär även för skogsägarna, påbörjades arbetet med det nya affärsupplägget. Det skulle komma att revolutionera virkestillredningen i Sverige och skapa mycket stora värden i förädlingskedjan – även för den absoluta majoritet av skogsföretag och skogsägareföreningar som inte valt skördarmätning med stampris.
Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer productions
– Vi fick egentligen fria händer att skapa en funktionell och objektiv lösning, berättar Johan J. Möller som ledde projektet. Volymmätningen hade vi koll på, men det krävdes också en kvalitetssäkring för partsmätning i skördaren, där Biometria borgar för kvalitet och objektivitet i dag. Vi jobbade också fram verktyg för att fånga upp kvaliteten på virket, som byggde på statistik från en stor mängd tidigare avverkningar. Allt måste vara på plats – och då fick vi tillsammans utveckla det.
Kan gå ut med klaven
– Vi valde också bort medelstammen, för att jobba med diametern i brösthöjd. Då kan skogsägaren gå ut med en klave, mäta sina träd, se vad de är värda – och fundera över det. För den här metoden ger viktiga aha-upplevelser för skogsägaren om man ger sig tid att reflektera: Om det här trädet inte ger något vidare netto, vad säger det om min skogsskötsel?
Pedagogiskt med stamfelsved
– Även stamfelsveden tycker vi är pedagogisk – den visar värdet av att tidigt gallra bort krokiga eller skadade träd. Den visar också vad rötan kan kosta i granposterna och ge input till riskspridning på fastigheten. Om man nu också tar steget till stamprisnetto så tror jag många skogs-ägare kommer förstå affären ännu bättre. Prislistan kommer kunna visa var gränsen går för att betala eller få betalt för avverkning av enskilda träd, beroende på trädslag och diameter i brösthöjd.
Invändningar från andra aktörer
Projektet försenades kraftigt av stormarna Gudrun och Per, men återupptogs efter några år och lanserades slutligen 2012. Forskarna fick mycket invändningar från andra marknadsaktörer i landet, som av olika skäl hade en annan syn än Södra på transparens. Man ville också se fortsatt vederlagsmätning vid vedintagen. Men det är fel väg att gå, menar Johan J. Möller:
– För att nå ständig förbättring måste vi få en återkoppling där virket tillreds. De som var emot skördarmätning har ändå fått enormt stora fördelar av utvecklingsarbetet – hela kvalitetssäkringen, både av dimensioner och virkestillredning, är på plats med de vinster det innebär.
Mycket stora branschvinster
Det finns ingen officiell uppskattning av värdet i kedjan från virkesprognoser till konsumentprodukt, men givet de stora volymerna kan det röra sig om en årlig branschvinst i miljardklassen. Förutom bättre tillredning och dimensionskvalitet har systemet även bidragit till utveckling av maskintillverkarnas utrustning. Bättre utnyttjande av råvaran ger dessutom en högre andel långlivade produkter och en ökad kolbindning.
Med tanke på de stora vinsterna, skulle inte den här utvecklingen ha skett även utan stamprismetoden?
– Absolut – förr eller senare. Men de parter som drivit skördarmätningen är nu ändå de som finansierat och drivit utvecklingen av dimensionsmätning och tillredning, säger Johan J. Möller. Det är inte säkert att kvalitetsarbetet i sig skulle ha givits samma resurser, utan den starka utfästelsen att skapa högre medlemsnytta.
Projektet med skördarmätning och stampris – som från början också drevs av Sveaskog – har genererat resurser till en rad projekt som bidrar till vinsten: utveckling av grotprognoser baserat på skördardata, nya barkfunktioner för björk och kalibrering av flerträdshanterade volymer.
Stamprisprojektet innebar också starten för datalagring av stock och stam vid rapportering enligt StanForD-standarden – grunden för dagens hpr-filer, som idag används i en mängd tillämpningar i olika tillämpningsstadier (se sid. 8–9).
– Projektet var nyckeln till all denna utveckling och jag bedömer att det tidigarelade utvecklingen med minst tio år. Med en sådan ”raggarkalkyl” är projektet värt tio miljarder. Lönsamt har det i alla fall varit, avslutar Johan J Möller.