Transporteffektivitet
Transportkostnader är en stor och växande del av skogsindustrins kostnadskalkyl — vägar och transporter kan idag utgöra omkring en tredjedel av råvarukostnaden. Drivmedel är en betydande del av åkeriernas kostnader: diesel står ofta för 30–40 % av operatörens budget, vilket gör energieffektivisering ekonomiskt viktig.
Skogforsk har drivit större systemprojekt som ETT och ETT-demo, vilka visat att ökad last per resa kan sänka transportkostnader och utsläpp — exempelvis har flisdemo visat upp till 15 % lägre transportkostnad och ~20 % lägre energianvändning jämfört med konventionell flisbil. Kalkyler visar dock att högre bruttovikter ofta innebär högre investerings- och driftkostnader, så lönsamheten är kontextberoende.
Kostnadsminskningar kräver helhetstänk: optimerad ruttning, större laster när möjligt, integration av energisystem och nya affärsmodeller samt stöd till chaufförer och logistik för att realisera effektiviseringar. Projektens resultat ger konkreta indikatorer (sänkta kostnader, potential för elektrifiering) men effekterna varierar mellan fallstudier och kräver lokal anpassning.
ETT-projektet (En Trave Till)
ETT-projektet var ett storskaligt forskningsprojekt som pågick under nästan 20 år med syftet att att effektivisera skogstransporter genom tyngre och längre lastbilskombinationer, så kallade HCT-fordon, med målet att minska miljöpåverkan och kostnader.
Projektet var uppdelat i flera perioder där varje period fokuserade på olika frågeställningar och där olika resultat presenterades. En av resultatet var införandet av BK4 2018 som tillåter fordon på 74 ton. Under den sista perioden (2021–2024) låg fokus på när, var och hur dessa tyngre fordon kan användas i skogsnäringen.
Viktiga resultat:
- Nätverket för vägar klassade som BK4 (tillåtet för tyngre fordon) har expanderat kraftigt.
- Minskat vägslitage genom fler axlar och bättre nyttjande av lastkapacitet.
- Bränsleförbrukningen per ton transporterat gods var lägre med tyngre HCT-fordon jämfört med konventionella.
- Ekonomiska förutsättningar kräver att en tillräcklig del av transporterna kan ske på vägar anpassade för HCT för att lönsamheten ska uppnås.
- Aerodynamiska lösningar i form av kjolpaket och skjutbara bankar på efterfordonen, ger både ekonomiska och miljömässiga vinster.
HCT-programmet
HCT-programmet är det bredare nationella initiativet om högkapacitetstransporter. Genom ETT-projektet har Skogforsk visat att HCT-fordon minskar bränsleförbrukning, utsläpp och kostnader utan att öka vägslitage. Resultaten har bidragit till införandet av BK4-vägnätet och inspirerat till elektrifieringsprojektet TREE. Skogforsk har även utvecklat aerodynamiska lösningar och analyserat logistik för ökad transporteffektivitet.
Huvudsakliga insikter:
- Större och tyngre lastbilar drar mer bränsle per kilometer, men eftersom de flyttar mer gods per resa, blir bränsle per tonkilometer lägre — vilket ger effektivare transporter.
- Rätt lastförmåga kräver att lasten är tillräckligt stor och avståndet är tillräckligt långt samt att infrastrukturen är anpassad. Annars uteblir vinsterna fullt ut.
- Försöksverksamhet och demonstrationsfordon har varit centrala, samt regelverk och vägklassificering (BK4) för att möjliggöra högre lastvikter.
Krönt Vägval
Krönt Vägval är en modell för att identifiera den bästa körvägen från avlägget i skogen till industrins inmätningsplats och utgör ett kraftfullt verktyg för att effektivisera skogsbrukets transporter. Valet av bästa möjliga transportväg blir allt viktigare för att spara tid och bränsle. Modellen tar hänsyn till en mängd faktorer som bland annat avstånd, vägbredd, kurvighet, backighet och trafiksäkerhet. Med dessa data och annan övrig data från SNVDB (Skoglig Nationell VägDataBas) kan systemet söka efter den väg som ger lägst totalt motstånd.
I senare studier har en vidareutveckling och mer rättvis nivå av ersättningar räknats fram. Med bland annat hjälp av Krönt Vägval och ruttplaneringsverktyget RuttOpt har en mer rättvis nivå av en ersättningsmodell räknats fram.
