Virkeschauffören är spindeln i nätet

Detta är ett delresultat från projektet Hållbara chaufförer.

Systemets robusthet bygger på individers kompetens och engagemang

Det skogliga transportsystemet påverkas av yttre faktorer som väder och väglag. Men även skiftande interna krav och förutsättningar i olika delar av affärskedjan så som oplanerade industristopp, förändrade leveranskvoter och varierande tillgång på virke påverkar kedjan stort. Planer ändras ofta med kort varsel. I praktiken innebär det att många beslut tas ute på vägarna och att bilarnas rutter detaljplaneras lass för lass, och inte veckor eller ens dagar i förväg. 

Virkestransporterna fungerar som ett ekosystem där många aktörer, formella planer och informella lösningar samverkar i ett nätverk av transportledare, logistiker och erfarna chaufförskollegor som hjälps åt för att sy ihop smidiga rutter och minska tomkörningen. Individuellt handlingsutrymme genom erfarenhet, lokalkännedom och personliga nätverk påverkar chaufförers möjlighet att genomföra effektiva rutter. Mindre erfarna förare är mer beroende av detaljerade instruktioner och stöd från transportledare och kollegor, än mer erfarna. När en angiven position är fel, en bom är låst eller en industri stänger med kort varsel, är det chauffören som avgör hur dagen ska fortsätta. Det gör chauffören till en aktiv problemlösare som tar beslut för att möjliggöra det skogliga flödet, trots utmanande, osäkra och varierande förutsättningar. 

Elektrifiering förändrar spelplanen

Det skogliga transportsystemet är i förändring med introduktionen av elektrifierade fordon i skogen.  Med kortare räckvidd än diesellastbilar, begränsad laddinfrastruktur, kritiska tidsfönster för att matcha laddning och rast och dessutom skiftande laddpriser, läggs ytterligare dimensioner på befintlig planering som gör att det krävs ett helhetsperspektiv för att fatta kloka beslut, ett perspektiv som det är svårt att få ifrån hytten.

Laddning och tillgång på effekt kommer sannolikt vara en trång sektor i framtiden, vilket talar för att strategier för att ladda de olika bilarna bör synkroniseras, t.ex. genom central planering. För att hålla nere laddningskostnaden måste laddningspunkten användas så mycket som möjligt. Hybridflottor och variation i planeringsunderlag gör planeringen ytterligare komplex. För att hantera situationen pekar den här studien på att decentraliserad styrning av virkestransporterna kommer fortsätta vara en förutsättning för effektiva virkestransporter men att det ställer ännu högre krav på chaufförernas tillgång till aktuell information som beslutsunderlag. 

Styrka genom struktur, flexibilitet och erfarenhet

Studien indikerar att skogliga virkestransporter fungerar bäst när formell planering kombineras med lokal kännedom och flexibilitet, samt erfarenhetsbaserat beslutsfattande och interaktion mellan aktörer. Chaufförerna är inte bara utförare av planerade rutter — de är problemlösare, samordnare och noder i ett komplext transportnätverk.

För framtiden är det viktigt att utveckla verktyg och systemstöd som tar hänsyn till chaufförernas behov: information som är korrekt, uppdaterad och lättillgänglig, strukturer för kunskapsöverföring mellan chaufförer, och planeringsmodeller som kan kombinera flexibilitet med struktur. Det är i mötet mellan plan och verklighet som skogstransporterna faktiskt sker — och där gör chauffören skillnaden.

Utifrån systemanalysen har projektet formulerat följande rekommendationer

1. Planera utifrån den praktiska verkligheten.
   Chauffören är en central aktör i transportsystemet, inte endast en utförare av beslut fattade på andra nivåer. Planeringsprocesser och beslutsstöd behöver utgå från att anpassning är en central del av arbetet, snarare än ett undantag. Ambitionen bör vara att stärka chaufförens beslutsförmåga.
2. Bygg strukturer för kunskapsöverföring och informationskvalitet. 
   Det finns en "tyst kunskap" som är viktig för systemet, men den skiljer sig mellan chaufförer. Det finns ett behov av att både ta tillvara och minska beroendet av informell kunskap, exempelvis genom bättre informationsunderlag och strukturer för erfarenhetsutbyte.
3. Kombinera samordning och flexibilitet i elektrifieringen.  Utvecklingen av ett elektrifierat transportsystem bör kombinera ökad samordning och förbättrat beslutsstöd samtidigt som chaufförernas operativa självständighet värnas. Tydligare ramar och bättre informationsdelning kan vara nödvändiga, men bör utformas så att de stärker den flexibilitet som i dag är central för systemets funktion. Att ha med chaufförerna kommer att vara avgörande för att elektrifieringen ska lyckats.