Var femte skogsplanta dör – så kan förlusterna minskas

Mineraljord ger bäst överlevnad efter det första året

Valet av planteringspunkt har stor betydelse för plantans tidiga överlevnad. Plantor som sätts i ren mineraljord har klart bäst överlevnad, särskilt för tall. Omvänd torva har länge varit den rekommenderade planteringspunkten i Norrland och Svealand. Föryngringskollens resultat visar dock att plantering av tall i Norrland och Svealand var bäst i ren mineraljord och sämst i omvänd torva, till och med sämre än i ej markberedda punkter. I Götaland var däremot plantering i ej markberedda punkter sämst. Även för gran var överlevnad bäst i mineraljordspunkter i Norrland och Svealand och sämst i omvänd torva men skillnaden var inte lika tydlig som för tall. I Götaland var överlevnaden bäst i omvänd torva och sämst i ej markberedda planteringspunkter.

Figur 1. Sannolikhet för överlevnad det första året i fält av tallplantor i olika planteringspunkter i A) Norrland: ej markberett 87 %, mineraljordspunkt 93 %, omvänd torva 82 %, B) Svealand: ej markberett 85 %, mineraljordspunkter 89 %, omvänd torva 81 %, och C) Götaland: ej markberett 79 %, mineraljordspunkter 87 %, omvänd torva 82%. Siffrorna längst ned i staplarna visar hur många plantor som ingår i analysen för respektive kategori. Olika bokstäver ovanför staplarna betyder att skillnaden mellan staplarnas värden är signifikant; om bokstäverna är samma är skillnaden inte signifikant. 

Figur 2: Sannolikhet för överlevnad det första året i fält av granplantor i olika planteringspunkter i A) Norrland: ej markberett 91 %, mineraljordspunkter 94 %, omvänd torva 90 %, B) Svealand: ej markberett 84 %, mineraljordspunkter 90 %, omvänd torva 83 %, och C) Götaland: ej markberett 71 %, mineraljordspunkter 81 %, omvänd torva 84 %. Siffrorna längst ned i staplarna visar hur många plantor som ingår i analysen för respektive kategori. Olika bokstäver ovanför staplarna betyder att skillnaden mellan staplarnas värden är signifikant; om bokstäverna är samma är skillnaden inte signifikant. 

Torka i norr och snytbagge i söder

Skaderegistreringar på plantorna visar att skillnaderna i överlevnad mellan de olika planteringspunkterna främst är relaterat till hög risk för torka i omvända torvor på friska och torra marker i Norrland och Svealand. På blöta och fuktiga marker funkar däremot plantering i omvänd torva bra. I Götaland utgör snytbaggeskador i ej markberedda planteringspunkter en hög risk för plantmortalitet (både tall och gran). 

Små tallplantor extra känsliga för uttorkning i omvända torvor 

Små täckrotsplantor (25-30 cc) av tall i Norrland är extra känsliga för uttorkning i de omvända torvorna. I mineraljordspunkter och ej markberedda planteringspunkter finns dock inga betydande skillnader i överlevnad mellan plantstorlekarna. Mönstret är liknande för Svealand. 

Figur 3: Sannolikhet för överlevnad det första året i fält av tallplantor på frisk mark i Norrland odlade i olika krukstorlekar i A) omvänd torva: 25–30 cm3 78 %, 50–55 cm3 83 %, 80–90 cm3 88 %, B) mineraljordspunkter: 25–30 cm3 94 %, 50–55 cm3 93 %, 80–90 cm3 96 % och C) ej markberett: 25–30 cm3 86 %, 50–55 cm3 87 %, 80–90 cm3 85 %. Siffrorna längst ned i staplarna visar hur många plantor som ingår i analysen för respektive kategori. Olika bokstäver ovanför staplarna betyder att skillnaden mellan staplarnas värden är signifikant; om bokstäverna är samma är skillnaden inte signifikant. 

Snytbagge i söder

I södra Sverige är det istället snytbaggen som orsakar de största plantförlusterna både för tall och gran. Resultaten visar att plantering i ej markberedda planteringspunkter ger upphov till mest snytbaggeskador.

Figur 4. Andel av planterade plantor som hade registrerade snytbaggeskador efter en tillväxtsäsong (oavsett skadegrad) för de inventerade bestånden 2023–2025. Endast bestånd med minst 20 inventerade plantor ingår i analysen.

Intressanta resultat är också att markens fuktighetsklass verkar ha stor påverkan på risken för snytbaggeangrepp. Plantor planterade på torra och friska marker ökar risken för snytbaggeskador signifikant framförallt i Götaland. 

Figur 5. Sannolikhet för snytbaggeskador det första året i fält av tallplantor (överst) och granplantor (underst) i olika markfuktighetsklasser i A) Norrland, B) Svealand och C) Götaland. Siffrorna längst ned i staplarna visar hur många plantor som ingår i analysen för respektive kategori. Olika bokstäver ovanför staplarna betyder att skillnaden mellan staplarnas värden är signifikant; om bokstäverna är samma är skillnaden inte signifikant.

Tre år senare: skillnaderna förstärks

När plantorna följs över tre år blir mönstren ännu tydligare:

• Val av planteringspunkt har fortsatt stor betydelse för plantvitaliteten för tall och plantor planterade i mineraljordspunkter (gångjärn, grop högt och lågt läge) har bäst överlevnad.
• För gran är skillnaden i överlevnad mindre mellan de olika planteringspunkterna med undantag för omarkberedda planteringspunkter i Götaland som är sämst.
• Plantor planterade i omarkberedda planteringspunkter samt störd humus visade den största försämringen av vitalitet mellan inventeringarna i alla regioner.
• I Götaland hade en stor andel av de plantor som planterats i omarkberedda planteringspunkter dött efter tre tillväxtsäsonger. Tydligast var det för tall där nästan hälften av plantorna var döda. Detta kan sannolikt till stor del förklaras av snytbaggeangrepp, och plantering i denna punkt bör undvikas.
• Hypotesen att plantor planterade i omvänd torvor växer bättre än plantor i mineraljordspunkter kan inte styrkas, varken för tall eller gran.

Figur 6. Plantornas förflyttning mellan olika vitalitetsklasser från 1-års inventeringarna hösten 2022 och 2023 sammanslaget och 3-års inventeringarna hösten 2024 och 2025 sammanslaget för tall och gran i de tre regionerna; Norrland, Svealand och Götaland. De fyra vitalitetsklasserna i figuren representerar de grupper som plantorna klassificerades in i vid 1-års avläsningen och färgerna på staplarna den klassificering som lästes av vid 3-års inventeringen. Som framgår av figuren så gick förändringen åt två håll; dvs förbättrades för de betydande nedsatta plantorna och försämrades för de vitala plantorna. Noterbart är också att en relativt stor andel av de svårt nedsatta plantorna dog mellan 1 och 3-års inventeringarna.

Slutsats: stora vinster möjliga

Föryngringskollens resultat visar att det går att reducera plantavgångarna genom att:

• Säkerställa en bra markberedning som resulterar i bra planteringspunkter.
• Välja rätt trädslag och plantstorlek för ståndorten.
• Sätta plantan på rätt ställe, i rätt planteringspunkt.