logga
Bild: Gerd Grimm, Pexels
Det går att bedriva skogsbruk och samtidigt skapa bättre förutsättningar för renbete. En ny kunskapssammanställning visar hur skogsskötsel kan anpassas för att gynna mark- och hänglavar.

Behov av anpassad skogsskötsel

Skogsbruk och renskötsel i Sverige bedrivs idag i stor utsträckning inom samma områden och enligt gällande lagstiftning föreskrivs ömsesidig hänsyn mellan de två näringarna. Det finns flera moment i dagens skogsbruk som påverkar renskötseln och tillgången på betesmark.

Under de senaste hundra åren har skogsbruket blivit alltmer intensivt. Större kalhyggen, tätare planteringar och mer effektiv brandbekämpning har gjort skogarna mer likåldriga och tätare än tidigare. Detta har haft stor påverkan på marklaven. Studier visar att lavrika marker i renskötselområdet har minskat kraftigt under de senaste decennierna.

I dagsläget är därför tillgången på bete i form av marklavar och hänglavar under vinterhalvåret, renskötselns största utmaning. Forskning tyder dock på att det är möjligt att vända den nedåtgående trenden genom att anpassa skötseln.

Sju anpassningar inom skogsbruket som kan gynna mängden lav

  1. Hyggesfria eller mindre intensiva avverkningsmetoder.
    Metoder som luckhuggning, skärmställning eller schackrutehuggning skapar mindre öppna ytor än det traditionella trakthyggesbruket. Det kan ge bättre snöförhållanden för renar och samtidigt bevara äldre träd som kan fungera som spridningskällor för hänglavar.
  2. Längre omloppstider.
    Eftersom marklav växer och sprider sig långsamt kan längre tid mellan slutavverkningar ge laven mer tid att återhämta sig och öka i mängd innan nästa avverkning. Ur ett landskapsperspektiv kan längre omloppstider också innebära en jämnare tillgång på lav över större ytor samt mer sammanhängande områden med mark- och hänglav.
  3. Ta ut hyggesrester efter avverkning.
    Att samla ihop eller ta bort grenar och toppar (grot) kan gynna marklaven eftersom:
    - renarna lättare kan komma åt laven
    - skuggningen av marken minskar
    - näringstillgången i marken minskar, vilket ofta gynnar lavar.
  4. Minska markpåverkan vid markberedning.
    Markberedning på lavtäckt mark kan kraftigt missgynna och minska mängden marklav. Därför kan det vara bra att tänka på att:
    - använda skonsamma markberedningsmetoder
    - minska andelen mark som störs
    - anpassa markberedningen efter lokala förhållanden
  5. Plantera glesare och undvik täta bestånd.
    Marklav kräver mycket ljus. Glesare planteringsförband och åtgärder som ger mindre täta ungskogar kan därför förbättra lavens möjligheter att etablera sig.
  6. Röja och gallra för att skapa glesa bestånd.
    Genom röjning och gallring minskas stamtätheten så att mer ljus når marken. Studier visar att marklav ofta gynnas när grundytan i beståndet hålls relativt låg.
  7. Undvik trädslag som missgynnar lav, till exempel contortatall.
    Contortatall bildar täta bestånd som släpper igenom lite ljus och skapar tjocka barrlager på marken. Att använda inhemsk tall istället för contortatall kan därför förbättra förutsättningarna för marklav.
Läs fördjupning

Lite fakta om lav och renbete

Till marklavar i Sverige räknas bland annat grå renlav (Cladonia rangiferina), gulvit renlav (Cladonia arbuscula), fönsterlav (Cladonia stellaris) och islandslav (Cetraria islandica). Samtliga av dessa är viktiga som renbete.

Både marklavar och hänglavar är viktiga inslag i skogsekosystemet och fyller en rad viktiga ekologiska funktioner. Förutom att utgöra föda för renar och andra djur, bidrar marklaven med en viktig ekologisk funktion genom sin samverkan med kvävefixerande bakterier som bidrar till ökat näringsförråd i marken. Förmågan att kunna ta upp näring från luften är en anledning till varför lavar är så pass konkurrenskraftiga på torrare marker. 

Marklavar och hänglavar har generellt både långsam tillväxt och dålig spridningsförmåga. Spridningen sker främst genom att bitar av lav lossnar och sprids med djur, vind eller på annat sätt. 

Tillgången på ljus (för marklaven) och därav även tätheten på trädskiktet i kombination med mängden nederbörd är begränsande för lavens tillväxt. Marklavar trivs bäst i glesa och öppna bestånd, där mycket solljus når marken, exempel på detta är tallhedar med sandig mark och låg tillväxt. 

Marklaven utgör föda för renen tillsammans med andra former av bladlavar, hänglavar och kärlväxter. Under vintern är det dock marklaven som dominerar renarnas diet, med komplement i form av hänglav. I framtiden kan hänglaven komma att få än större betydelse som föda för renen i och med klimatförändringarna, då varierande temperaturer på vintern bidrar till att det blir svårare för renarna att gräva sig ner genom snön vid isbildning.

Små förändringar i skogsbruket kan göra stor skillnad

Det finns en mängd åtgärder och anpassningar som skogsbruket kan använda för att bättre samverka med renskötseln och samtidigt bedriva ett aktivt skogsbruk inom renskötselområdet. Vissa metoder är mer studerade än andra och vissa åtgärder kan ha negativ påverkan på volymproduktionen och den ekonomiska avkastningen. 

Olika åtgärder och anpassningar av skogsbruket för att gynna mängden marklav i skogen är olika lämpliga beroende på situation och de förutsättningar som råder. Effekten av olika anpassningar och åtgärder kan alltså förväntas vara olika beroende på var de utförs. Det viktigaste är att åtgärderna görs på marker där laven faktiskt kan växa, det vill säga på torra och magra marker, exempelvis en klassisk tallhed i norra Sverige. 

Det finns stor potential att nå betydande effekt även med små medel och det är inte en enskild åtgärd som avgör – utan hur omloppstider, avverkningar och skötsel tillsammans formar ett landskap med tillräcklig mängd, kontinuitet och sammanhängande ytor av marklav. Generellt gäller att mer forskning inom området krävs för att effektivisera samarbetet och samspelet mellan de två intressena.

I rapporten fördjupas dessa anpassningar, tillsammans med ytterligare aspekter som gödsling, skogsbilvägar, brand och möjligheterna att använda aktiv lavspridning som åtgärd.

Nr 2026-25    Publicerad 2026-04-14 09:10

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmentar.
Kommentera
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.