logga
Modellerna vi presenterar är resultatet av ett långsiktigt och nära samarbete med våra grannländer där målet är att hitta gemensamma lösningar för granens framtida utmaningar.
Bild: Skogforsk
Vi har utvecklat gemensamma modeller för att beräkna höjdtillväxt på gran i tre nordiska länder. Modellerna kan hjälpa oss att välja och sätta plantor så att de bättre klarar ett framtida klimat.

Assisterad migration – att hjälpa träden att anpassa sig till nya förhållanden

Ett förändrat klimat påverkar grundläggande förutsättningar för plantor och träd som tidpunkt för vegetationsperioden, förekomst och angrepp av insekter och svampar och väderhändelser som frost och torka. Om klimatet snabbt blir varmare finns risk att träden inte är anpassade till framtida förhållanden med ökade skador och lägre tillväxt som följd. Samtidigt finns våra vanligaste trädslag i stora delar av Europa där de utsätts för andra klimatiska förhållanden än de vi har i Sverige. Det betyder att träden har utvecklat olika typer av anpassningsmönster som beror på trädens ursprung (proveniens) och som varierar över utbredningsområdet. Om vi kan ta reda på hur en trädarts anpassningsmönster varierar beroende på  olika typer av klimatiska och geografiska förutsättningar går det att göra förflyttningsmodeller. I dessa modeller kan vi beräkna hur träden kommer att reagera och prestera om de planteras på en ny plats med ett annorlunda klimat. Genom att flytta träden kan vi alltså "hjälpa" dem så att deras anpassningsmönster bättre matchar det framtida klimatet, så kallad assisterad migration.

Gemensamma forskningsansträngningar i vårt närområde

Granen har varit och är, ett mycket viktigt trädslag för Nordens tre större länder (Sverige, Norge, Finland) men den bedöms stå inför stora utmaningar vid ett varmare klimat. Därför har Skogforsk tillsammans med kollegor från Nibio i Norge och Luke i Finland gemensamt samlat in data från fältförsök i alla tre länder. Det blev cirka 150 fältförsök från varje land med data från drygt 1900 provenienser. Detta gav en unikt stor mängd data som vi använde för att konstruera modellerna. För att modellerna ska kunna användas för assisterad migration har vi kombinerat dessa fältdata med moderna klimatdata som tagits fram i ett nyligen avslutat EU-projekt, läs mer om projektet B4EST.

Hur är de nya modellerna uppbyggda?

Med dessa data har vi kunnat utveckla en förflyttningsmodell för granens tillväxt som fungerar gemensamt för alla länderna. Detta är helt nytt då alla tidigare äldre modellansatser endast omfattat enskilda länder och/eller regioner inom länderna. Vår modell innehåller variabler som samtidigt beskriver förhållanden på planteringslokalen (temperatur och nederbörd) och effekten av det genetiska ursprunget (förflyttning i dagslängd). Nytt i denna modell jämfört med tidigare studier, är att vi förutom temperatur också har med nederbörd i modellen. Det senare bedömer vi vara mycket viktigt då torkstress har pekats ut som en risk för granen i ett framtida klimat. En annan nyhet är att vi använder dagslängd i stället för breddgrad för att beskriva effekterna av förflyttning. Det visade sig vara avgörande för att kunna bygga en modell som klarar av att beräkna tillväxten i hela området för provenienser från stora delar av Europa.

Vad visar de nya modellerna?

Resultaten visar att modellen stämmer väl överens med tidigare erfarenheter och resultat, där granen med fördel kan förflyttas norrut långa sträckor i södra Norden. Optimal nordförflyttning är dock mycket kortare i de norra delarna av Norden och minskar ju kärvare planteringslokalen blir. Förflyttningsoptimum är oftast flackt vilket innebär att granen har en robust prestation över ett ganska brett område, något som även andra nyligen publicerade studier visat. Däremot visar vår studie att granen inte bör sydförflyttas då det kan medföra försämrad tillväxt.

Vi kunde inte ta fram någon användbar modell för granens överlevnad vilket främst berodde på två saker

  1. Överlevnaden var i genomsnitt hög i de fältförsök vi analyserade (över 75 procent) vilket gör att tillväxtförmågan generellt är den viktigaste faktorn för att skatta granens produktivitet
  2. I de försök där överlevanden var låg var den sannolikt behäftad med en mängd problem som inte beror på genetiskt ursprung utan till exempelvis snytbaggeangrepp, dålig planteringspunkt och vegetationskonkurrens.

Vad kan vi använda modellerna till?

Modellen är uppbyggd så att den kan användas som underlag för assisterad migration. Men för att praktiskt kunna använda den på detta sätt behöver vi data om det framtida klimatet, något vi samlat in via EU-projektet B4EST. Dessutom behövs en harmonisering av de nationella system och regler som finns för användning av granplantor och ett gemensamt verktyg som kan ge beslutsunderlag om klimatanpassade plantsorter. Vi jobbar aktivt inom alla de här områdena tillsammans med våra nordiska forskarkollegor och vi har i dagsläget lagt in den nya förflyttningsmodellen för gran i en testversion av verktyget Plantval. Ambitionen är att detta verktyg ska kunna bli operativt inom några år och på sikt lägga grunden för en gemensam plantmarknad.


Projektet har genomförts med fondmedel från EU’s program för forskning och innovation (Horizon 2020), via bidragsavtal 773383 (B4EST)

bestEU.jpg

Nr 100-2022    Publicerad 2022-12-22 13:59

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Författare
Mateusz Liziniewicz
Forskare
Mats Berlin
Forskare
Thomas Solvin
Nibio
Henrik Hallingbäck
Forskare
Matti Haapanen
Luke
Seppo Ruotsalainen
Arne Steffenrem
Nibio