Samlastningsregler
En rad regler för samlastning har tagits fram för att beskriva lastningsprocessen och de ligger till grund för hur modellen finner lösningen. Stockens medeldiameter används för att beräkna medelarean som i sin tur fyller upp grindens area i verktyget. Beroende på sortiment adderas också olika mängd luft mellan stockarna (baserat på vedvolymsprocent från industrin). Maxvikten får inte överskridas, skotaren får inte tippa och skiljestötta används. Max fyra olika sortiment tillåts per lass. Utöver dessa generella samlastningsregler tas hänsyn till hur olika kombinationer av sortiment påverkar arbetet. Till exempel är det inte tillåtet att lägga ett klenare sortiment som barrmassaved på ett grövre som talltimmer. Modellen tar hänsyn till dessa kombinationer genom varierande tidsstraff (1–4 krancykler eller förbud). Det finns en matris för sortimentskombinationer över/under och en för sida-vid-sida. Varje cell i matriserna är en kombination av två sortiment.
I filmen ges två exempel på hur ruttförslagen kan se ut.
Det som är nytt med Skotstöd jämfört med andra skotningsverktyg som presenterats internationellt är att indatat är de faktiska stockarna som rapporterats av skördaren och att verktyget ger både lastordningen för varje rutt samt var högarna kan läggas på lasset. Målet är att både körningen och lossning vid avlägg ska bli effektiv så att den totala arbetstiden minimeras.
Verktyget har testats på fem hyggen (3–11 ha) på Holmens mark med en Komatsu 951 (skördare) och Komatsu 895 (skotare). För att jämföra Skotstöds resultat med den verkliga skotningen användes skotarens produktionsfiler (FPR) med detaljerad GNSS-spårning (var 10e meter). Turer till kojan och pauser klipptes bort manuellt i ArcMap så att jämförelsen med verktyget blev mer rättvis. Även MOM-filerna användes som jämförelse (G0-tid). Ett problem som dök upp under testningen av verktyget var att skördarnas HPR-filer innehåller många fler sortiment än vad som sorteras upp på avlägget och redovisas i FPR-filerna. Skördarsortimenten fick därför manuellt grupperas till skotarsortimenten vilket resulterade i ca 4–5 sortiment per trakt.
Jämförelsen mellan Skotstöds resultat och den verkliga skotningen (utan beslutstöd) visar att körsträckan är liknande men Skotstöd presenterar färre rutter (Bild 2). Skotstöds förslag tar kortare tid men jämförelsen är inte helt rättvis eftersom verktyget jobbar utan krångel och avbrott medan förarna kan råka ut för olika problem i verkligheten. De visste heller inte om att tiderna skulle studeras.
Bild 2. Jämförelse mellan den verkliga skotningen och Skotstöds förslag.
Nästa steg
När rutterna som skotarförarna kört i verkligheten jämförs med Skotsstöds förslag står det klart att skotarförarna tar genvägar i verkligheten (se orange cirklar i Bild 3). Därför behöver verktyget nu utvecklas för att föreslå genvägar eller så att användaren själv får lägga in var den vill gena innan optimeringen görs. När modellen körs baserat på skördarspåren och skotarförarens genvägar borde den totala körsträckan kortas ner.
Bild 3. Skördarens spårning som bruna streck (rutterna som Skotstöd är hänvisad till) samt den verkliga skotningen som gröna streck. Genvägar är markerade med orange cirklar.
Utöver genvägar är det tänkt att ett nästa steg för verktyget även ska kunna hantera fler och olika typer av avlägg. Idag kan Skotstöd köras på enklare trakter med ett ensidigt avlägg, men det behövs en funktion för att hantera två eller fler avlägg samt även dubbelsidiga.
Metoden publicerades nyligen i en vetenskaplig tidskrift (Canadian Journal of Forestry) under namnet GoForward. Studien är finansierad av Mistra Digital Forest och Skogforsk och har genomförts i samarbete med Creative Optimization, Universite Laval, Kanada och Holmen.
