Gå till:

Alla blir bättre förare med kranspetsstyrning

Foto: Anders Mörk, Skogforsk
Kranspetsstyrning sänker tidsåtgången vid skotning med fyra procent. Även erfarna skotarförare ökar sin prestation med hjälp av den nya tekniken.

Under flera veckor följde Skogforsk en grupp erfarna skotarförare som växelvis använde kranspetsstyrning och konventionell kranstyrning. Resultaten visar att alla förare i studien sparade tid med kranspetsstyrning. Ökad prestation vid kranarbete är viktigt eftersom krankörningen utgör en stor del av arbetstiden vid skotning.

Tidsbesparing vid skotning enligt studien:

  • Lastning (inklusive körning): 5,2 procent
  • Lossning (inklusive körning): 7,9 procent
  • Terminalarbete (kombinationen lastning och lossning): 5,8 procent

Förutom momenten ovan tillkommer momenten körning och övrig tid. Sett till skotningen som helhet blir besparingen då 4 procent (total tidsåtgång, G15-tid per lass).
 
Forskarnas hypotes var att enklare kranstyrning skulle stimulera kombinerad maskinförflyttning och kranarbete. Men resultaten visar att det uteslutande är själva kranarbetet under lastning och lossning som snabbas upp.

FAKTA Två olika kranstyrningssystem

I Sverige används två alternativa kranstyrningssystem: konventionell kranstyrning och kranspetsstyrning. Konventionell kranstyrning var det enda tillgängliga systemet fram till 2013 då kranspetsstyrning för skotare nådde marknaden i form av John Deeres Intelligent Boom Control (IBC).  Vid konventionell kranstyrning reglerar föraren de olika krandelarnas rörelser var och en för sig för att förflytta kranspetsen i önskad riktning. Kranspetsstyrning innebär att föraren anger kranspetsens rörelseriktning direkt med spakarna, istället för att styra varje enskild krandel.

Läs fördjupning

Om studien

Tidigare resultat visar att kranspetsstyrning hjälper nybörjare att lära sig köra maskin snabbare och prestera bättre. Skogforsk följde därför en grupp erfarna skotarförare under flera veckor. Under studietiden använde förarna växelvis konventionell kranstyrning (KNV) och kranspetsstyrning (IBC). Resultatet visade att alla förarna sparade tid med kranspetsstyrning, vissa något mer än andra.

Prestationsökningen var uteslutande en direkt följd av minskad tidsåtgång vid kranarbete. Förarna ändrade inte sitt arbetssätt beroende på vilket kranstyrningssystem de använde.

Studiens viktigaste resultat

Lastning (inklusive körning) tog i genomsnitt 23,2 G0-minuter/lass då man använde KNV medan det för IBC tog 20,0 G0-minuter/lass. Tidsbesparingen var 5,2 % (Tabell 1).
 
Lossning (inklusive körning) tog i genomsnitt 8,7 G0-minuter/lass för KNV och 8,0 G0-minuter/lass för IBC. Tidsbesparingen var 7,9 % (Tabell 1).

Terminalarbetet (lastning och lossning) tog i genomsnitt 31,8 G0-minuter/lass med KNV. Med IBC tog det 30,0 G0-minuter/lass. Tidsbesparingen var 5,8 % (Tabell 1).

Terminalarbetet utgör ca 65-70 procent av skotarens totala arbetstidstid (G15-tid), körning utan och med lass utgör sammanlagt ca 15-20 % och korta pauser (övrig tid) ca 15 %. Dessa andelar varierar med körsträckan och i viss mån med lass-/skotarstorleken, men studiens resultat innebär att en besparing på 5,8 procent i terminaltid (G0-tid) sänker skotarens totala tidsåtgång (G15-tid) med ca 4 procent.

Tabell 1. Tidsbesparing vid arbete med IBC. Medelvärdena är statistiskt normerade till lastningssträckan 224 m och lossningssträckan på 45 m. KNV = konventionell kranstyrning och IBC = Intelligent Boom Control. Statistiskt säkerställda skillnader är redovisade i procent. Tecknet ”-” betyder att det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de två kranstyrningssystemen.

DELMOMENT KNV IBC TIDSBESPARING (%)
Lastning och lossning hopslagna (minuter/lass) 31,8 30,0 5,8
       
Lastning (minuter/lass) 23,2 22,0 5,2
Rent kranarbete vid lastning (minuter/lass) 15,1 13,8 8,6
Ren körning under lastning (minuter/lass) 4,3 4,3 -
Körning lastad, parallellt kranarbete inkluderat (minuter/lass) 8,3 8,2 -
Parallellt kranarbete under körning (% av lasskörningstid) 46,6 48,1 -
Krancykeltid vid lastning (sekunder/cykel) 24,2 22,9 5,6
Antal krancykler, lastning (antal/lass) 43,5 43,0 -
Körhastighet, lastad (km/h) 1,6 1,6 -
       
Lossning (minuter/lass) 8,7 8,0 7,9
Rent kranarbete vid lossning (minuter/lass) 7,1 6,4 9,7
Körning under lossning, parallellt kranarbete inkluderat (minuter/lass) 1,3 1,4 -
Krancykeltid vid lossning (sekunder/cykel) 23,4 21,8 6,8
Antal krancykler, lossning (antal/lass) 19,1 18,6 -

 

Denna studie finansierades med Skogforsks rammedel.

Nr 55-2019    Publicerad 2019-09-17 07:00
Teknik & maskinarbete
Drivningsplanering
Skotning
Maskinteknik
Arbetsmiljö
2 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (2)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Jussi Manner, Skogforsk  3 månader sedan
Tack för frågan. De flesta av dina frågor är redan grundligt besvarade i själva artikeln. Länk till artikeln: https://silvafennica.fi/pdf/article10161.pdf Men här kommer våra korta svar i alla fall. Fråga: ”Finns dessa undersökningsresultat tillgängliga i m3fub alternativt m3t per G0. Alternativt info om lass-storleken i m3t.” Svar: Nej, varken volymer eller massor är tillgängliga. Detta hade krävts om alla maskinerna hade varit utrustade med vågar. Procentuell prestationsskillnad mellan systemen är dock den samma oavsett om det mäts per lass eller volym. Nyttolass på 1910G är något över 20 m3, och 1510E något över 15 m3. Fråga: ”Vilka sortiment kördes under analysen?” Svar: I norra Sverige kördes 5 sortiment per trakt, och i södra Sverige 7 sortiment. Så alla vanligaste sortimenten ingick i studien: grantimmer, granmassa, talltimmer, tallmassa, björkmassa + några ”extra sortiment”. Fråga: ”Citat "(G0-tid) sänker skotarens totala tidsåtgång (G15-tid) med ca 4 procent." Varför är "G15-tid" av intresse i redovisningen av dessa "4 procent"? "G15-tid" är ju ett mycket subjektivt tidsbegrepp då det kan innehålla "störande" avbrott kortare än 15 minuter. Används överhuvudtaget "G15-tid" som tidsuppföljningsenhet i dagens datoriserade maskiner? "G15-tid" är väl en gammal kvarleva sedan tidsregistering pp skogsmaskiner skedde med skakurskort och handskriva arbetsrapporter?!” Svar: Relevans på G15-tid kan dock diskuteras, men det är ändå ett sätt att sätta G0-resultat i ett bredare perspektiv. Att visa enbart G0-resultat vore också fel i praktiskt sammanhang, eftersom korta pauser (exempelvis upp till 15 minuter) är icke-undvikbar del av arbetet. Mvh, Jussi M.
Per Agesson, före detta skogsmaskinutbildare numera pensionär  3 månader sedan
Finns dessa undersökningsresultat tillgängliga i m3fub alternativt m3t per G0. Alternativt info om lass-storleken i m3t. Vilka sortiment kördes under analysen? Citat "(G0-tid) sänker skotarens totala tidsåtgång (G15-tid) med ca 4 procent." Varför är "G15-tid" av intresse i redovisningen av dessa "4 procent"? "G15-tid" är ju ett mycket subjektivt tidsbegrepp då det kan innehålla "störande" avbrott kortare än 15 minuter. Används överhuvudtaget "G15-tid" som tidsuppföljningsenhet i dagens datoriserade maskiner? "G15-tid" är väl en gammal kvarleva sedan tidsregistering pp skogsmaskiner skedde med skakurskort och handskriva arbetsrapporter?!