Inledande fallstudie: Skogsbrukets data om forn- och kulturminnen i skog

Många företag samlar in denna typ av information i sitt operativa arbete, men det finns idag inget etablerat sätt att presentera och dela dessa data på så länge de inte uppfyller kraven för att läggas in i offentliga databaser som Riksantikvarieämbetets Fornsök.

Genom Skogforsklabbet finns möjligheten att harmonisera fornlämningsdata enligt en gemensam mall. Det är värdefullt för att samla större mängder kvalitetssäkrade data för träning och utvärdering av AI-modeller som kan hitta olika typer av skyddsvärda objekt i skog, i syftet att minska risken för skador på forn- och kulturvärden.

Ett exempel på data som hanterats i Skogforsklabbet är data över kolbottnar som illustreras i bilden nedan. Företag A, B och C har alla geodata som beskriver registrerade kolbottnar och vill dela den med forskare på Skogforsk, men de beskriver sin data på olika sätt. I bilden representeras det av olikformade kartnålar, men det kan exempelvis handla om olika dataformat eller att någon kallar det “kolbotten”, en annan “tjärdal” och en tredje “kolframställningsplats”.

Genom att ladda upp och harmonisera data i Skogforsklabbet kan informationen göras mer likartad, till exempel genom att mappa interna namngivelser till ett antal förvalda kategorier – eller som i bilden nedan göra kartnålarna mer likformiga. Detta gör att forskaren på Skogforsk som är mottagare av data får ett jämförbart underlag vilket underlättar analyser.