maria.iwarssonwide@skogforsk.se
070 - 518 85 99
Good to Go Grot: Planering & infrastruktur för effektiva grotuttag
Bild: Anders Eriksson, Skogforsk
Sverige ställer om mot ett fossilfritt samhälle där skogens resurser spelar en viktig roll. För att använda biomassan på ett hållbart sätt behövs kunskap om var den finns och hur den tillvaratas.
Projektet Good to Go Grot syftar till att ge en samlad bild av tillgången på grot (grenar och toppar efter avverking ) i Sverige och utveckla kunskap och verktyg som kan stödja planeringen av framtida användning av skogsbränsle. För att skapa ett mer heltäckande kunskapsunderlag behandlas frågan ur flera perspektiv. Projektet fokuserar på tre huvudsakliga områden:
- Var finns grot-potentialen i Sverige? Projektet kartlägger grot-potentialen genom att utveckla ett detaljerat grotgrid som visar var grot finns och vilka volymer som kan vara tillgängliga för uttag i olika delar av landet.
- Vilka målkonflikter och perspektiv finns kring grotuttag? Projektet analyserar målkonflikter och aktörsperspektiv genom att undersöka skogsägares och grotentreprenörers uppfattningar om grotuttag med hjälp av enkäter och intervjuer.
- Hur kan logistik och infrastruktur för skogsbränsleuttag planeras? Projektet tar fram underlag för planering av transporter, terminaler och annan infrastruktur som är kopplad till hantering och användning av skogsbränsle.
Varför är projektet viktigt?
Efterfrågan på skogsbaserade bränslen förväntas öka i takt med att samhället ställer om till fossilfria energisystem. För att planera ett effektivt och hållbart uttag av grot behövs bättre kunskap om var resurserna finns, hur stora volymer som är tillgängliga och vilka praktiska förutsättningar som påverkar uttaget. I dag saknas ofta tillräckligt detaljerade underlag för planering av grotuttag, transporter och logistik.
Genom att kartlägga grot-potentialen och analysera logistiska och praktiska förutsättningar kan projektet ta fram underlag som stödjer planering av grotuttag, transporter och infrastruktur. Resultaten kan användas av skogsägare, entreprenörer och energibolag som stöd i planering och beslutsfattande kring framtida användning av skogsbränsle.
Vilka står bakom projektet?
Projektet genomförs i huvusak av Skogforsk i nära samarbete med Statens Väg och Transpotforskningsinstitutet (VTI) och skogliga partner, inklusive skogsbränsleproducenter och nuvarande samt potentiella framtida användare av skogsbränsle.
Projektet genomförs med finansiering från Energimyndigheten.
Projektnyheter
Varför blir det inte mer grot i uttaget? – insikter från fältet
Bild: AI-genererad bild/Panagiota Koukouvinou, Skogforsk
Hittills har vi intervjuat grotentreprenörer från olika geografiska områden för att fånga variationer i marktyp, klimat och arbetssätt.
Fler intervjuer planeras med både entreprenörer och andra aktörer i värdekedjan, så resultaten är preliminära. Utifrån intervjuerna har vi identifierat fyra återkommande teman som visar både utmaningar och möjliga utvecklingsområden för att bättre ta tillvara grot-potentialen.
1) Planering operativa utmaningar i praktiken
- Gap mellan plan och verklighet: Planer görs långt i förväg, men väder och mark ändrar förutsättningarna i fält.
- Otillförlitlig information: Osäkerhet om volymer och placering ger ineffektiv körning och dåligt resursutnyttjande.
- Mindre hyggen: Fler maskinflyttar kostar tid och pengar och sänker lönsamheten.
2) Lönsamhet
Flera faktorer samverkar och påverkar ekonomin för grot-uttaget.
- Sjunkande och varierande volymer
- Säsongsvariationer: Beroendet av väder och mark ger ojämn produktion och instabil ekonomi.
- Osäkerhet och investeringsrisk: Osäkra volymer gör investeringar mer riskfyllda och bromsar större satsningar.
- Flyttkostnader mellan små hyggen genererar kostnader utan intäkter.
3) Miljöhänsyn och markskydd
Miljöhänsyn är central och styr både arbetssätt och uttagsvolym.
- Markskydd före maxvolym: Grot används som körunderlag för att minska markskador, så en del lämnas kvar.
- Näringsbalans: Material lämnas för att säkra skogens långsiktiga produktionsförmåga.
- Känsliga marker: Uttaget anpassas eller begränsas där ekosystemet väger tyngst.
4) Grot-uttag i framtiden
Aktörerna är överlag positiva och ser grot som en strategisk resurs i den gröna omställningen.
- Nya användningsområden: Råvara för biobaserade plaster, drivmedel och batterier.
- Energisystem och beredskap: Viktigt för värmeförsörjning och energisäkerhet.
- Fossilfri kedja: HVO och andra fossilfria drivmedel i maskinkedjan stärker klimatnyttan.
Fortsatt fokus i projektet
Nästa steg är att intervjua skogsägare och skogliga planerare för att se hur beslut fattas tidigare i kedjan – och på så sätt få en bredare bild av grot-uttaget och vad som behöver ändras. Är du intresserad av att bidra eller har synpunkter på resultaten? Mejla oss på skogforskmail@skogforsk.se så återkommer vi.
Kontakt