Screeningcenter
Centrets infrastruktur kommer bestå av labb, klimatkammare, arbetsytor och ett växthus. Verksamheten kommer främst vara inriktad på försök där motståndskraften hos olika trädindivider testas under kontrollerade förhållanden. Målet är att identifiera plantor som är mer känsliga för angrepp och exkludera dessa från fortsatt förädling. Centret kommer även utgöra en plattform för annan resistensrelaterad forskning.
Bakgrund och utmaning
Klimatförändringar med högre temperaturer och fuktigare väder ökar sannolikt risken för att skadliga svampar angriper våra träd. Två svamparter som kan leda till lägre tillväxt och ibland att träden dör, är rotticka (Heterobasidion sp.) och törskate (Cronartium pini), där granar är särskilt utsatta för rotticka och tallar för törskate. Rottickan orsakar röta i trädet (rotröta) vilket minskar vädet på virket med minst 750 miljoner kronor årligen. Törskate förekommer i upp till 87 procent av tallungskogen i norra Sverige, där upp till 40–60 procent av tallarna är angripna i de hårdast drabbade områdena.
Två strategier: skötsel och förädling
Idag arbetar man med två huvudsakliga strategier för att möta svampangrepp:
- Skötselåtgärder. Till exempel genom ståndortsanpassning: att noggrant välja rätt trädslag på rätt mark för att ge träden bästa möjliga förutsättningar. På så vis minskar risken för torkstress hos gran, för att nämna ett exempel.
- Förädling för ökad genetisk resistens. Vissa trädindivider är mer motståndskraftiga mot svampsjukdomar än andra. Genom att välja ut dessa motståndskraftiga individer i förädlingsarbetet kan motståndskraften stärkas och ge friskare träd i kommande generationer.
Inspiration från Nordamerika
I USA har man i över 50 år arbetat med screeningverksamhet liknande den som nu ska byggas i Sävar och framgångsrikt minskat angrepp av rostsvampar hos förädlade träd. I North Carolina och Oregon har screening lett till 50 procent minskade angrepp på loblolly pine (Pinus taeda) och Weymouthtall (Pinus strobus). Investeringen i screeningcenter har visat sig lönsam: varje investerad dollar har gett en avkastning på 5–20 dollar i form av friskare träd.
Inte bara gran och tall
Skogforsk kommer driva screeningcentret och använda det för att ta fram mer motståndskraftiga träd för i första hand den svenska skogsbranschen. Men screeningcentret ska också kunna användas av andra forskare inom andra discipliner som behöver denna typ av testlokaler för sin forskning, till exempel för ask och alm.
Byggprojektet
Byggstart av screeningcentret planeras till 2026 och det ska stå klart hösten 2027. Investeringsbudgeten är på cirka 28 miljoner kronor. Uppförandet finansieras av Skogforsk, Formas och Kempestiftelserna. Delar av driften ska finansieras av forskningsprojekt, både sådana som drivs av Skogforsk och sådana som hyr in sig i anläggningen.
Våtkyl
I anslutning till screeningcentret bygger Skogforsk en ny våtkyl. I våtkylen kan plantor som används för vidareförädling förvaras under vintertid.
Fördelarna med en våtkyl jämfört med att övervintra plantorna utomhus är många, bland annat:
- Risken för att plantorna skadas av snö, is, gnag orskakade av möss och harar och frosttorka elimineras.
- Eftersom luftfuktigheten är hög och temperaturen ligger omkring noll grader i våtkylen behöver plantorna inte packas i kartonger inför invintringen utan kan stå kvar i sina krukor. Detta tar bort ett tidskrävande och fysiskt arbetsmoment.
- När det är dags att börja arbeta med plantorna på våren tar man fram den mängd plantor som behövs, resten kan stå kvar i våtkylen. Detta minskar stressen för personalen.
Våtkylen ska stå färdig till hösten 2026. I samband med färdigställandet installeras även solceller för att bidra till fossilfri energi.
