December 2020 BIOBRÄNSLE

Det finns många positiva anledningar till att skörda grot (trädens grenar och toppar) och små träd förutom att det kan ge en inkomst:

• Enklare och billigare föryngring. Ett hygge utan ris är lättare att markbereda och plantera.
• Bra för klimatet då groten ersätter fossila bränslen i värmeverken.
• Bra för friluftslivet. Hygget upplevs ofta som mindre skräpigt efter att grenar och toppar tagits bort. Framkomligheten underlättas också.
• Uttag av små träd kan ge kostnadstäckning vid skötsel av unga skogar eller vägar/vägkanter.
• Att röja vägkanter kan gynna den biologiska mångfalden genom att örter och gräs kan etablera sig vilket i sin tur gynnar insekter

Ett grotuttag kan dock påverka både skogens tillväxt och miljön negativt:

• Risken för markskador ökar. Grotuttaget innebär att man måste köra på marken en gång extra, vilket ökar risken för markskador.
• Tillväxtförluster. Det är i barren och i kvistarna som det mesta av näringen i trädet återfinns. När groten tas ut ur skogen följer dessa näringsämnen med vilket kan leda till tillväxtförluster (läs mer om tillväxtförlusterna HÄR), framför allt vid upprepade grotuttag. Denna effekt är ännu tydligare för uttag av små träd i gallring.

Att tänka på vid grotuttag

För att få ekonomi i grotuttaget måste man jobba smart och effektivt. Här nedan kommer en kort sammanfattning av sådant som kan vara bra att tänka på. Vill du fördjupa dig i ämnet kan du läsa mer om  BIOBRÄNSLEN på Skogskunskap.se

Planering

Redan vid planeringen av en avverkning måste planeraren tänka på eventuellt grotuttag:

• Finns tillräckligt mycket grot att ta ut?
  Det blir mest grot att ta ut då bördiga granbestånd slutavverkas, därefter kan man förenklat säga att tillgången på grot minskar med lägre bördighet och torrare marker. Uttag av grot på magra marker bör undvikas eftersom näringen i topparna och grenarna behöver lämnas kvar i skogen. Skogforsk har tagit fram ett verktyg där du kan räkna på näringsuttaget vid olika uttag av grot: NÄRINGSSNURRAN. 
• Blir uttaget lönsamt?
  Skogforsk har tagit fram ett verktyg för att beräkna hur stort grotuttag som är möjligt under olika förutsättningar. Det ger också en bild av de ekonomiska effekterna av skogsbränsleuttaget på kort och lång sikt. Läs mer och ladda ner FlisAvFlis HÄR.

• Kan grot tas ut från hela avverkningsytan eller endast från delar av beståndet?
  Ta inte ut groten på fuktiga och blöta partier. Här behöver groten användas som markförstärkning för skotare att köra på. På så vis minskas risken för körskador i marken. Här kan  MARKFUKTIGHETSKARTOR vara ett bra verktyg. 
• Var finns ett lämpligt avlägg för groten vid väg?
  För att öka energivärdet i groten bör den torka 6-12 månader innan den förbränns. Därför läggs groten i högar, oftast längs vägen vid avverkningsplatsen, tills det är dags för flisning och transport till värmeverket. Dessa högar är skrymmande och måste placeras så att de lätt kan flisas och lastas på lastbil samtidigt som de inte får utgöra en trafikfara genom att skymma siken och dylikt. Vägverket har tillsammans med Skogforsk tagit fram en broschyr om hur virke och grot får placeras vid allmänna vägar:  Upplag av virke och skogsbränsle vid allmän och enskild väg 

Grothantering vid avverkning

Vid avverkningen läggs groten i högar där de är lättåtkomliga för skotaren för transport ut till bilväg. Idag kan information från skördaren tala om precis var dessa högar ligger. Det gör att grotskotarföraren kan optimera körvägarna på avverkningen samtidigt som det är lättare att hitta högarna. Läs mer om verktyget här: VAR LIGGER SKOGSBRÄNSLET?

För att groten ska torka bör grotvältan vid väg läggas torrt och täckas så att energivärdet i materialet maximeras.

Uttag av skogsbränsle i unga bestånd och längs vägar

Primärt skogsbränsle kan även tas ut vid skötsel av unga bestånd. De träd som då avverkas är inte tillräckligt stora för att bli massaved utan kan istället användas för energiproduktion. Små träd kan även avverkas längs med vägkanter som ett sätt att sköta vägen och se till att den torkar upp och inte skuggas av träd. Ibland finns också en potential att avverka träd för att gynna andra värden än virkesproduktion, exv. för att gynna rekreation eller biologisk mångfald.

Transportavstånd

Transporter utgör en stor del av kostnaden för groten. Avståndet från skogsavverkningen till värmeverket får därför inte vara för stort. Transportslaget är också av betydelse, att transportera på tåg är billigare än att transportera på lastbil om det ska transporteras långt. Dock måste man komma ihåg att transporten från skogen till tågterminal måste ske på lastbil, så avståndet däremellan får inte heller vara för långt samt att även omlastningen är kostsam.

Lagring & flisning

Oftast flisas groten på avlägget vid skogsbilvägen och transporteras sedan till värmeverken. Flisning på avlägg ger bättre lastutnyttjande i lastbilarna men detta tarvar koordinering av lastbilar och flistugg för att undvika stilleståndstider i systemet.
Hur flisen hanteras och lagras har stor betydelse för dess energimängd/värmevärde. Studier visar att värmevärdet ökar om flishögarna täcks då de lagras, eftersom fukthalten i flisen hålls nere. Det har också visat sig att mindre mängder finpartiklar i groten minskar substansförlusterna under lagringen. Båda dessa parametrar är viktigdels för effektiviteten i värmepannan, dels för ersättningen till skogsägaren eftersom priset på flisen baseras på torrhalt och energimängd.
Flisning och transport till kund måste synkroniseras med efterfrågan samt optimeras för att minska kostnaderna. 

Är biobränslen klimatsmarta?

I vår strävan efter ett fossilfritt samhälle är biobränslen ett hett alternativ till fossila energikällor. Biobränslen från skogen anses vara “en lågt hängande frukt”, de finns redan tillgängliga och det är relativt lätt att anpassa dagens värmepannor till skogsbränslen istället för fossila bränslen. Men är biobränslen verkligen klimatsmarta?

Att bränna biobränslen avger också koldioxid

Det finns endast en typ av koldioxidmolekyl och den bidrar till växthuseffekten lika mycket oavsett om den kommer från fossila eller biobaserade källor. Ändå pratar man om grön koldioxid kontra svart koldioxid. Med det menas att den gröna koldioxiden är en del av dagens kretslopp. Vår tids växter tar upp den mängd koldioxid som släpps ut vid nedbrytning och förbränning av dagens växtrester och biobränslen. Mängden koldioxid i atmosfären förblir konstant.
Den svarta koldioxiden är fossilbaserad. Den ökar andelen koldioxid i atmosfären eftersom den koldioxid som släpps ut vid förbränning av fossila bränslen härrör från ekosystem som fanns på jorden för miljoner år sedan. Den koldioxiden bands in från atmosfären av dåtidens växter som aldrig förmultnade. Istället lagrades de i fossila depåer i marken fram till nu när vi pumpar upp dessa fossila depåer i form av olja, förbränner dem och släpper ut koldioxiden. Dagens växter och ekosystem har inte kapaciteten att fånga in denna "förhistoriska" koldioxid utan den adderar på koldioxidhalterna i atmosfären.

För att verkligen minska halterna koldioxid i atmosfären, och därmed dämpa klimatförändringen och den globala uppvärmningen, måste vi minska utsläppen av koldioxid, oavsett om den är grön eller svart. För en hållbar framtid behöver vi uppnå en balans mellan upptag och utsläpp av koldioxid genom klokare konsumtion, optimerad och effektiviserad energiutvinning samt smartare tillverkningsprocesser. Antagligen är biobränslen tillsammans med andra fossilfria energislag såsom sol-, vatten- och vindkraft, en långsiktigt mer hållbar lösning än de fossilbaserade.

Gör inte skogen större klimatnytta om den står kvar?

Ja och nej! Det beror på vad man tar med i sina beräkningar och antaganden. Tidsaspekten är viktig, liksom hur stor skogsareal räknas med. Avgörande är också om man tar med vad skogsråvaran används till.

Tidsaspekten

Sverige har en brukad skog i nästan hela landet. Det innebär att det finns skogar av alla åldrar, från årsgamla plantor till 200-åriga skogar. När skogen åldras minskar tillväxttakten i skogen, träden blir inte så mycket större varje år. Yngre skogar har däremot en hög tillväxt: varje år bygger de på sig, både på bredden och på höjden. Koldioxidinbindningen i träden korrelerar till trädens tillväxt eftersom träden använder koldioxid som byggstenar: snabbväxande träd tar upp mer koldioxid än långsamväxande.

Enligt statistik från SLU:s Riksskogstaxering, har Sverige ca 10 miljoner hektar produktiv skog som är i åldern mellan 20 och 80 år, vilket är då trädens tillväxt är som störst. 

Om vi väljer att titta på skogens koldioxidupptag under de närmaste 20 åren ser vi att mycket av denna skog fortsätt kommer vara i en fas då den har hög tillväxt och därmed även en hög koldioxidinbindning. Med det tidsspannet kan man dra slutsatsen att det är mest klimatsmart att sluta avverka skogen och istället låta den stå kvar och växa, och därmed fungera som en mycket effektiv koldioxidfälla.

Väljer man istället att titta på hur det ser ut 70-80 år framåt i tiden, kommer de yngre skogarna växa in i den ålder då trädens tillväxttakt avtar. Om vi då inte avverkat någon skog, sker detta samtidigt som det inte finns några ungskogar med hög tillväxt och hög koldioxidinbindning. Koldioxidinbindningen kommer därmed att sjunka och skogens värde som effektiv koldioxiddammsugare avtar. Skogsindustrin i Sverige skulle också gå på sparlåga eller läggas ned på grund av brist på råvara. Det skulle påverka hela Sveriges ekonomi i negativ riktning, liksom tusentals arbetstillfällen. Det skulle också minska förutsättningarna för att fasa ut användningen av fossila bränslen och material och att därigenom kunna skapa en sund recirkulation av ”grönt” kol som en del av den nödvändiga produktionen.

Medräknad areal

Hur mycket koldioxid en produktionsskog tar upp eller släpper ut beror på dess ålder och på hur skogens sköts.
Om beräkningarna utförs på bara ett skogsbestånd (bestånd = en homogen del av skogen där träden är ungefär lika gamla och därmed kan skötas på samma sätt), förändras upptaget och utsläppen av koldioxid markant under skogsbeståndets livscykel:

Bild från Skogsindustrierna.

Därmed har det stor betydelse i vilken fas av skogens livscykel man baserar sin antaganden. 

Görs beräkningarna istället på en hel region eller för hela Sverige, blir bilden en annan eftersom det då finns skogsbestånd i alla åldrar och faser med i beräkningarna. Då finns det yngre och medelålders skogar med hög tillväxt vilka tar upp mer än den koldioxid som släpps ut i hyggesfasen. Genom att räkna med en större areal blir den totala skogstillväxten och koldioxidupptaget mer avgörande än varje bestånds enskilda.

Principiell jämförelse av virkesförrådets utveckling i en brukad respektive obrukad skog. Varje gång skogen avverkas och vi använder virket till något, förs kol ut ur skogen. Den nya skogsgenerationens tillväxt bidrar till skogens nettoupptag av kol under nästa omloppstid. I den obrukade skogen lagras kol, men nettoupptaget är lågt.

Skogsråvarans användning 

Skogen avverkas för att trädet ska användas till något: möbler, papperspåsar, förpackningar, glasspinnar, husstommar, viskos, bränsleflis, toapapper, m.m. Om vi inte tillverkar dessa saker av trä, tillverkar vi dem av andra råvaror såsom plast, betong och fossilt bränsle. Beräkningar (livscykelanalyser: länka till en beskrivning) visar att det ofta är mer energieffektivt och klimatvänligt att tillverka dessa produkter av skogsråvara än av de konkurrerande materialen.
Om man tar med användandet av den skördare träråvaran i sina antaganden (den såkallade substitutionseffekten) då man ställer sig frågan om det inte är mer klimatsmart att låta skogen stå kvar, så är svaret ofta nej.

Vill du fördjupa dig mer i skogsbrukets klimatpåverkan, läs gärna rapporten DET SVENSKA SKOGSBRUKETS KLIMATPÅVERKAN.