https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/groten--en-vardefull-resurs/
Nya studier visar återigen att uttag av grot vid slutavverkning kan påverka tillväxten i nästa trädgeneration – åtminstone på kort sikt.
Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.
I en ny studie redovisas signifikanta tillväxtförluster, motsvarande ett till två års tillväxt, efter helträdsuttag vid slutavverkning. Resultaten baseras på mätningar under tio år i två fältförsök på bördig granmark. Studien visade också att det inte var någon skillnad i plantornas tillväxt om groten var koncentrerad till små högar/strängar eller jämnt fördelad över ytan. Under stora ’grotanpassade’ högar, som plockades bort efter 20 veckor, var tillväxten oförändrad. Väger man ihop effekten av högarna med effekten på resten av hyggets areal där groten togs bort, så var tillväxten fortfarande signifikant lägre. I denna studie tenderade även granplantornas överlevnad att vara högre när groten lämnades kvar. Vidare konstaterades att ett grotuttag, med dagens teknik och avverkningssystem, inte genererar någon tidsvinst vid föryngringsarbetet.
Tillväxtförluster efter grotuttag har ofta förklarats med det extra uttaget av växtnäring, främst kväve, i avverkningsresterna. Det kan dock även bero på indirekta effekter på näringstillgången, då mikroklimatet under avverkningsresterna förändras vilket i sin tur kan leda till ökad frigörelse av växtnäring i marken (komposteffekt). En annan möjlig förklaring är att groten minskar förekomsten av konkurrerande vegetation. Mest sannolikt är att alla dessa mekanismer samverkar.
Målet med studien var att öka kunskapen om hur olika koncentrationer av barr och avverkningsrester på hygget påverkar plantornas etablering och tillväxt. Med detta som utgångspunkt anlades under åren 2001-2002 två fältförsök med en mer verklighetsnära design vad gäller grotens fördelning och mängd samt med plantering efter maskinell markberedning. Försöken är anlagda på relativt bördiga granståndorter, ett i södra Dalarna och ett i Halland. Sex olika grotbehandlingar studerades i randomiserade block med fyra upprepningar av varje behandling. Försöken är utformade för att kunna följa upp de långsiktiga effekterna. Således, spännande fortsättning följer.
Lönsamhet för skogsbränsle
Lönsamheten vid uttag av primärt skogsbränsle för energiproduktion är beroende av många faktorer. Förutom de direkta intäkterna och kostnaderna i samband med skörd och transport är det många andra poster som måste beaktas och värderas. Det handlar bland annat om tillväxtförändringar på grund av det extra uttaget av näringsämnen, kostnader för eventuell näringskompensation (kvävegödsling och/eller askåterföring) och dess effekter på trädtillväxten samt hur kostnader för föryngringsåtgärder och föryngringsresultat påverkas.
Faktorer av mer samhällsekonomisk karaktär är betydelsen av ersättning av fossila bränslen samt att det ofta handlar om inhemsk energi vilket kan ge utveckling på regional nivå och på landsbygden samt ökad försörjningstrygghet och sysselsättning.
Räkna med FLISavFLIS
Med beslutsstödet FLISavFLIS kan man beräkna hur stora biobränsleuttag som är möjliga i olika bestånd och vilka näringsuttag det medför. Man får även en skattning av uttagets ekonomiska effekter på kort och lång sikt med hjälp av nuvärdeskalkyler. Programmet är gratis och kan laddas hem under Produkter och tjänster.
