Skogforsk redo för ökat grot-intresse

Under perioden 2006–2012 hade energibranschen ett stort intresse för grot (grenar och toppar från skogen). Skälet var en rejäl tillväxt för svensk kraftvärme som skulle matas med bränslen, helst biobaserade. Utvecklingen av teknik och metoder för skogsbränsleskörd blev en betydande verksamhet på Skogforsk, främst inom ramen för projektet ESS, Effektivare skogsbränslesystem. Projektet, som pågick 2007–2015, drevs i samarbete med skogsbruket, energibranschen och Energimyndigheten, berättar Maria Iwarsson Wide, chef för Skogforsks forskningsprogram Värdekedjor.

”Syftet var att skapa förutsättningar för en lönsam hantering av skogsbränsle, som då var ett växande sortiment i skogsbruket. Vi arbetade främst med teknik- och metodutveckling för skörd, sönderdelning, transport, lagring och mätning av grot, stubbar och träddelar”, säger hon och konstaterar samtidigt att luften gick ur marknaden för skogsbränslen omkring 2012.

Intresset ökar

Orsaken var bland annat att det blev mer lönsamt för värmeverken att elda avfall och returträ, ofta importerat. Nu ökar intresset igen, vilket bland annat förklaras av strypta importflöden, vilket på senare år även gällt stamved från Baltikum. Dessutom har kalkylen för elproduktion i kraftvärmeverken förbättrats samtidigt som säkerhetsläget i Europa ger behov av ökad självförsörjning av energi i Sverige. Sammantaget ger det ökad efterfrågan, vilket i sin tur gör att Skogforsk planerar för ökade insatser på skogsbränsleområdet. Det gäller att möta branschens behov av nödvändig kunskap och kompetens.

”Vi ska dra lärdom av det vi gjort tidigare. Främst handlar det om att skapa försörjningstrygghet och lönsamhet. Vi vet exempelvis att branschen har tappat utförarkompetens och entreprenörer och det kan Skogforsk hjälpa till att bygga upp igen”, säger Maria Iwarsson Wide.

Planerings- och förarstöd

Hon slår ett särskilt slag för ett planerings- och förarstöd som prognosticerar hur mycket grot som faller ut i avverkningar. Förarstödet, som är utvecklat av Skogforsk, kopplas till skördardatorn vars data i sin tur kan användas av skotarförare vid grotskotning, och i nästa steg för planering av sönderdelning och leveranser till kund. Det kan också kopplas till markfuktighetskartor i skotarna.

”På områden där marken har dålig bärighet används ju groten ofta för att köra på. Med uppgifter om var skördarföraren har samlat grothögar slipper skotarföraren att köra på områden där det inte finns grot att hämta. Skotningen optimeras. Det här tror vi har stor potential att sänka kostnaderna i grotuttagen”, säger Maria Iwarsson Wide.

Olika fokus

Även om skogsbränsleuttaget har minskat har det skett i varierande grad. I norra Sverige har verksamheten i stort sett legat i malpåse, medan den hållits i gång i mellersta och södra Sverige. När Skogforsk nu planerar för nya utvecklingsprojekt blir fokus därmed lite olika beroende på intressenternas geografiska verksamhetsområden. 

”Vi kommer att stötta branschen med systemanalyser kopplade till terminaler, lagring och volymprognoser. I södra och mellersta Sverige handlar det om en uppväxling, i norra Sverige om en återetablering”, säger Maria Iwarsson Wide.

Läs mer i ämnet på våra temasidor om skogsbänslen.