line.djupstrom@skogforsk.se
070 - 254 90 61
Hänsynsytor
Bild: Line Djupström, Skogforsk
En hänsynsyta kan utgöra en livbåt för arter efter en slutavverkning. Hur de utformas och vad som lämnas har betydelse.
Hänsynsytor är naturhänsyn i form av sparade trädgrupper på hyggen och ska fungera som livbåtar där arter ges möjlighet att överleva hygges- och ungskogsfasen. Ytorna kan vara värdefulla för många arter och kostnadseffektiva då de ofta har lågt virkesvärde.
Se filmen om hänsyn och läs mer nedan!
Vilka arter gynnas och hur stor behöver hänsynsytan vara?
Forskning från Skogforsk och SLU visar att hänsynsytor vid slutavverkning är viktiga för många arter, även om ytorna ofta är små. De fungerar som fristäder för gammelskogsarter under hygges- och ungskogsfasen och kan bidra med död ved och solbelysta trädstammar som livsmiljöer, särskilt för insekter.
Olika arter reagerar olika på förändringar i skogen. Arter som trivs i öppna miljöer gynnas generellt mer av en hänsynsyta än arter som är beroende av ostörda miljöer och bibehållet mikroklimat. För de känsliga arterna behövs större hänsynsytor. En generell regel är att om en hänsynsyta ska gynna skogslevande arter bör ytan vara så stor som möjligt.
Att mäta nyttan av hänsynsytor över tid är svårt, men flera studier, som presenteras i filmen, har visat att även om vissa arter, exempelvis mossor, minskar i antal så försvinner de inte helt. Lavar verkar ofta vara mer tåliga och påverkas mindre. Kanteffekter – påverkan från det omgivande hygget – kan ge stora problem. Hur stora dessa effekter blir beror både på hänsynsytans storlek och vilken typ av miljö ytan utgörs av.
För marksvampar som är beroende av levande träd, exempelvis mykorrhizasvampar, har lämnad hänsyn i form av levande träd avgörande betydelse för deras överlevnad. Svamparna hänger kvar runt träden och fler hänsynsträd ökar chansen att mykorrhizasvamparna överlever avverkningen och ytorna kan fungera som framtida spridningskällor.
Några lästips:
Vilken nytta gör hänsynsytor i skogar med renbete?
Bevarade träd, trädgrupper, större hänsynsytor är avgörande för att hänglaven ska kunna sprida sig till nya träd på föryngringsytan och i det omkringliggande landskapet. Träd som lämnas kvar och är rika på hänglav fungerar som viktiga källor för att arten ska återetableras i den yngre skogen. Inom en sparad hänsynsyta kan marklaven bevaras. Träden ger dessutom skydd åt renarna och skapar ett klimat där snön inte packas och fryser till hård skorpa på samma sätt som på den avverkade ytan, vilket gör marklaven lättare åtkomlig för betande renar.
Ett lästips:
Hur kan man boosta en hänsynsyta?
Död ved som lämnas eller skapas på hyggen ger omedelbar nytta för många arter. Att avgränsa en hänsynsyta så att den omfattar död ved och att man dessutom kan skapa död ved, exempelvis genom att ställa högstubbar inom ytan, höjer naturvårdsvärdet väsentligt. Död ved av olika åldrar och härkomst fyller olika funktioner för olika arter och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Ett värdefullt substrat för rödlistade vedlevande arter är exempelvis Keloved (silverved) som bildas i tallar efter brand och i brukade skogar bildas sällan den typen av ved. Att spara träd och skapa en hänsynsyta runt den typen av substrat ger högt naturvårdsvärde.
Några lästips:
- Skogens silver är guld värd
- Bättre naturhänsyn när fler högstubbar koncentreras till vissa hyggen
- Vildbin gynnas av skogsbrukets naturhänsyn
Går det att spåra och hitta gamla hänsynsytor?
Den generella hänsynen i skogsbruket är en långsiktig naturvårdsinvestering. För att den ska ge största nytta behöver den beaktas i alla skogliga åtgärder. Om hänsynsträd tas bort vid exempelvis gallringar blir gamla träd ovanligare och hotade arter riskerar att drabbas hårt. Skogforsk har i flera pågående projekt analyserat hur digital information så som fjärranalys, kan användas för att hitta, kartlägga och beskriva äldre hänsyn som lämnats under de senaste 35 åren i produktionsskog.
Projekten visar att det är fullt möjligt att hitta gamla naturvårdsinsatser med fjärranalys. När både stora skyddade områden och mindre hänsynsområden kartläggs blir det tydligare hur livsmiljöer hänger samman i landskapet. Det visar hur generell hänsyn bidrar till ett nätverk av livsmiljöer och stärker naturvården, även i brukade skogar.
Några lästips:
Kontakt