Asp, hybridasp och poppel
Skötselrekommendationer för virkesproduktion
Snabbväxande lövträd som hybridasp och poppel lyfts allt oftare fram som ett sätt att öka variationen i skogsbruket, stärka råvaruförsörjningen och bidra till klimatomställningen genom produktion av förnybara material och biobaserad energi.
Asp (Populus tremula) och poppel (Populus sp.) lämpar sig väl för intensiv virkesproduktion på bördiga marker med god tillgång på vatten. Hybridasp (Populus tremula x Populus tremuloides) är särskilt intressant eftersom tillväxten på goda marker kan överstiga 20 m³sk per hektar och år, vilket är betydligt högre än för vanlig asp. Poppel kan också uppnå mycket höga produktionsnivåer när etableringen lyckas och rätt ståndort väljs.
För lyckad odling är etableringsfasen avgörande. Markberedning, högkvalitativt plantmaterial och ett effektivt skydd mot vilt är viktiga förutsättningar. Viltskador från älg och rådjur är ett av de största hoten mot unga bestånd, vilket gör hägn eller andra skyddsåtgärder nödvändiga i många områden.
Asp föryngras naturligt genom rotskott och kan efter avverkning bilda mycket stora mängder nya skott. I både asp- och poppelbestånd krävs därför ofta röjning för att koncentrera tillväxten till de bäst utvecklade stammarna. För produktion av kvalitetstimmer rekommenderas tidiga röjningar och gallringar för att gynna raka, välutvecklade träd med god dimensionstillväxt. Läs mer om skötsel av asparterna:
- Röj lövskogen tidigt – och hårt!
- Asp och hybridasp på Skogskunskap
Virkets kvalitet och användningsområden
Aspens och hybridaspens virke är ljust, jämnt, relativt lätt och har låg värmeledningsförmåga. Virket är samtidigt elastiskt och lätt att bearbeta, vilket gör det användbart inom flera olika områden.
Traditionellt har asp varit ett viktigt råmaterial för tändsticksindustrin och till bastulavar, där den låga värmeledningsförmågan är en stor fördel. Virket används även till panel, inomhussnickerier, emballage, pallvirke och fanér. Massaved från asp är särskilt efterfrågad inom produktionen av kemitermomekanisk massa (CTMP), som används i flera typer av pappers- och kartongprodukter.
Poppel och hybridasp används i ökande omfattning som råvara för bioenergi, träfiberprodukter, massaved och andra biobaserade material. Den snabba tillväxten gör dem särskilt intressanta som framtida råvarukällor för skogsindustri och energisektor.
Trädslagen studeras flitigt i projektet Trees for me som har fokus på snabbväxande lövträd för ett hållbart och heterogent skogsbruk samt nyttjande av råvaran både till vidareförädling och till energi.
Aspens och poppelns värden för biologisk mångfald, naturvärden och rekreation
Aspen räknas som ett av Sveriges allra viktigaste trädslag för biologisk mångfald. Trädet fungerar som värd för ett stort antal insekter, lavar, mossor, svampar och fåglar. Gamla, grova aspar och död aspved är särskilt betydelsefulla eftersom de erbjuder livsmiljöer som många arter är beroende av.
Aspens höga naturvärden gör att den ofta prioriteras inom naturvårdsarbetet. Genom att spara äldre aspar i produktionsskogar kan många arter gynnas samtidigt som skogens variation ökar.
Även snabbväxande poppel- och hybridaspbestånd kan bidra till biologisk mångfald. Pågående forskning visar att dessa bestånd kan erbjuda livsmiljöer för flera organismgrupper och samtidigt fungera som viktiga inslag i ett mer varierat skogslandskap.
För friluftsliv och rekreation bidrar asp och poppel med ljusa och öppna skogsmiljöer som ofta upplevs som attraktiva. De snabba förändringarna genom årstiderna, de karakteristiskt darrande aspbladen, vackra höstfärger och beståndens ljusa karaktär ger höga upplevelsevärden i landskapet.
Historia och kultur
Aspen har länge varit ett välkänt inslag i det svenska landskapet och är efter björken vårt vanligaste lövträd. Trädet har använts under lång tid för virkesproduktion, husbehovsvirke, hantverk och som råvara till tändsticksindustrin, där det under lång tid hade stor ekonomisk betydelse.
Hybridaspen introducerades i Sverige under 1940-talet genom korsningar mellan europeisk och nordamerikansk asp. Syftet var att skapa ett snabbväxande trädslag för virkesproduktion, framför allt till tändsticksindustrin. Därefter har användningsområdena breddats och hybridaspen har blivit ett viktigt alternativ för skogsägare som söker hög produktion och korta omloppstider.
Poppel har en längre odlingshistoria som park- och landskapsträd, men har under de senaste decennierna fått ökad betydelse som produktionsskog. Efter stormen Gudrun blev trädslaget en del av satsningar på ökad variation i det svenska skogsbruket, vilket bidrog till ett växande intresse för snabbväxande lövträd.