Lövskog och dess råvara

I Sverige används lövvirke oftast som råvara i massaindustrin (massaved), men det finns stor potential att odla sågtimmer, som normalt har ett betydligt högre förädlingsvärde.

Bild: Sverker Johansson/Bitzer

Andelen lövträd ökar i Sverige. Det gynnar upplevelsevärden, biologiska mångfald och ökad beredskap. Men förädlingsindustrin i Sverige är dåliga på att fånga upp de ökade volymerna.

Lövträden för massor av positiva egenskaper med sig. De ökar variationen i skogslandskapet och gynnar därmed lövträdskrävande arter. Dessutom binder björk mer koldioxid de första 30 åren än tall och gran. Och förutsättningarna för industriell förädling finns, och därmed även marknadsförutsättningar för skogsägarna. I dag utnyttjas dock inte potentialen av svensk skogsindustri.

Fördjupa dig i lövträdens skötsel och egenskaper på följande sidor:

Massor av forskning på gång

Skogforsk har många projekt kopplade till löv och lövträ, längs hela värdekedjan.

Förädling av lövträdsplantor
Projektet Trees for me utvecklar kompetens med fokus på snabbväxande lövträd för ett hållbart och heterogent skogsbruk samt nyttjande av råvaran både till vidareförädling och till energi. Skogforsks bidrag i projektet har varit den praktiska förädlingen av björk: att effektivisera processen så att mängden plantor till plantering i skogsbruket ska öka relativt snabbt. Läs mer om Skogforsks bidrag till projektet här: Snabbare väg till bättre björk

Finland ligger långt före Sverige gällande odling av björk. I ett projekt kan det konstateras redan nu att förädlad björk från Finland ger 40 procent högre produktion i mellersta och norra Sverige än motsvarande svenskt material.
Föryngring och skötsel av lövskog
är en central del i att öka lövskogens bidrag till mer omväxlande skogar, ökad biologisk mångfald samt ökad tillgång och förädling av lövträråvaran. För att öka intresset av att odla björk har Skogforsk startat projektet Framtidens björkplanteringar som genomförs tillsammans med ett stort antal privata markägare runt om i landet.
Klövvilt påverkar lövträden starkt - de är ju så goda att beta! Det kan t.ex. konstateras genom att jämföra hägnade områden med icke-hägnade såsom i denna studie: Klövviltet påverkar förutsättningarna för tall- och lövskogsbruk i södra Sverige

Mer information om skötsel finns på respektive trädslags sida.
Råvaruanvändning
Lövträd utgör omkring 20 procent av Sveriges virkesförråd, men används idag i begränsad utsträckning till högförädlade produkter. Samtidigt ökar efterfrågan på hållbara material, både i Sverige och internationellt. Sverige har därmed goda förutsättningar att utveckla en starkare och mer konkurrenskraftig lövträindustri. En ökad användning av lövträ kan också bidra till större biologisk mångfald, ett mer varierat skogsbruk och en starkare bioekonomi. Skogforsk studerar och deltar i flera projekt för att bidra till en ökad förädlingen av lövträ i Sverige.
- Ny färdplan ska stärka svensk lövträindustri till 2040 med målet att Sverige till år 2040 ska ha etablerat en modern och hållbar lövträindustri med stabila råvaruflöden, växande industriell kapacitet och ett bredare användande av svenskt lövträ.
- Björkens potential i träbyggande: en studie som visar hur björk kan ta plats i framtidens byggande, men att vägen dit kräver ny kunskap, rätt råvara och modiga aktörer.
- Antalet sågverk som sågar björk har stadigt minskat i Sverige, antagligen på grund av dålig efterfrågan och låg tillgång på sågbar råvara. Nu nät tillgången på råvara ökar, ökar även intresset för att använda björken till annat än massaved och bränsle. Studien Björk i södra Sverige konstaterar att björken är en kraftigt underutnyttjad resurs med hög potential.

Insikter om lövträd och lövskogsbruk i korthet:

Mer lövskog ger större riskspridning då trädslagen blir fler än gran och tall.
Björken är inhemsk och lätt att odla. Den är också relativt frisk och drabbas inte av allvarliga skadegörare.
Björken etablerar sig snabbt i en föryngring, vilket gör att den binder mer kol än tall och gran fram till cirka 30 års ålder.
Under en hel omloppstid är volymtillväxten oftast lägre i löv- och blandskogar än i rena tall- och granskogar. Hybridasp på bördig mark utgör undantag.
Blandskog är mer skötselintensiv än ren barr- och lövskog och kräver större försiktighet vid skötselinsatser om skogen är flerskiktad.
Hybridasp och ek är svårare och dyrare att etablera än björk. Det beror på att de normalt planteras och att planteringarna behöver stängslas in på grund av hög risk för viltbete.
Liksom för tall och gran, finns för björk och hybridasp förädlat och testat material för plantering. Förädlade plantor ger högre tillväxt, bättre kvalitet samt mer livskraftiga och klimatanpassade träd.
Fler trädslag i skogslandskapet ökar den biologiska mångfalden då det ger flera olika sorts livsmiljöer för olika arter.
På föryngringsytor ger lövträd i kantzoner mot vatten minskat näringsläckage från den avverkade marken samt värdefull föda till fisk och andra vattenlevande organismer genom nedfall av löv och kvistar.
Löv- eller blandskog ökar variationen, vilket stärker upplevelsevärdet för skogsbesökare.
Björk används i dag i första hand som råvara i massaindustrin (massaved) och ger därför en lägre inkomst till skogsägaren.
Virkesegenskaperna gör dock björk lämplig för andra, mer högvärdiga produkter, men förädlingen av björktimmer är fortfarande på en låg nivå i Sverige.
Ektimmer av hög kvalitet har ett högt marknadsvärde då det förädlas inom exempelvis golv- och möbelindustrin.
Hybridasp ger hög volymproduktion och i Sverige efterfrågas asptimmer främst för tändstickstillverkning.