Nya metoder för att mäta natur- och rekreationsvärden ger beslutsstöd i planeringen

Metoder för bättre beslutsstöd har utvecklats inom projektet "Alla värdens skog"

Det finns ett tydligt behov av beslutsstöd som kan underlätta skogsägarens avvägningar mellan olika mål samt ge bättre underlag för planering av åtgärder. För att ta fram alternativa skötselstrategier på en fastighet i Svealand har vi tagit hjälp av två nyutvecklade metoder som predikterar sannolikheten för höga naturvärden (Ekholm m.fl. 2026) respektive rekreationspotential (Lehto 2025) med hjälp av öppna geodata. För att hantera fastighetens skogsbruksplan, beräkna kostnader och intäkter samt klimatnyttan användes plattformen "Skogshubben".

Tematisk karta över studiefastigheten med ett genomsnittligt rekreationsindex (RI) för varje avdelning enligt metoden av Lehto (2025).

Fler gallringar och färre slutavverkningar resulterade i minskning av både virkesvolym och nuvärdesnetto

Strategin för naturvärden (som syftade att främja brandlevande arter samt bevara och skapa lövmiljöer) omfattade hyggesfria metoder, förlängda omloppstider och omklassning till målklass ”naturvård med skötsel”. Strategin medförde minskad slutavverkning och en ökad andel gallringar. Under en 30-årsperiod resulterade detta i 19 procent lägre virkesvolym och 42 procent lägre nuvärdesnetto jämfört med konventionellt svenskt trakthyggesbruk.

Strategin för rekreationsvärden (som syftade att skapa landskapsmiljöer som bättre stödjer upplevelsevärden såsom skogskänsla, vyer, aktivitet och stillhet) bestod av längre omloppstider, fler gallringar och mindre hyggen. Strategin gav en minskning av virkesvolymen med 24 procent och av nuvärdesnettot med 44 procent jämfört med konventionell skötsel.

Gemensamt för de båda strategierna var att intäkterna försköts längre fram i tiden, vilket reducerade nuvärdesnettot. Den ökade andelen gallringar gav jämnare men totalt sett lägre intäkter med fler åtgärdstillfällen, mindre virkesuttag per åtgärd och högre kostnad per avverkad kubikmeter.

Fler gallringar och färre slutavverkningar resulterade högre kolförråd 

De alternativa strategierna resulterade i en långsammare uppbyggnad av kolförrådet under de första 20 åren, men uppvisade därefter en tydligt högre kolinlagringstakt. Efter 30 år hade strategierna cirka 10 procent större kolförråd än det konventionella skogsbruket, främst till följd av de förlängda omloppstiderna. Längre omloppstider kan öka klimatnyttan och gynna den biologiska mångfalden, men innebär samtidigt ökade risker för skogsskador och risk för en minskad substitutionseffekt, vilket bör beaktas i beslutsunderlaget.

Behov av att inkludera intäkter från andra ekosystemtjänster i framtida analyser

Våra resultat utgör en form av ”kvittens” på de ökade kostnaderna och minskade virkesintäkterna som uppstår när konventionellt skogsbruk omplaneras för att stärka natur- och rekreationsvärden över större, sammanhängande områden. Studiens kalkyler tar inte hänsyn till de indirekta samhällsvinster som ökad rekreation genererar, exempelvis förbättrad folkhälsa och naturturism, vilket underskattar strategins totala samhällsekonomiska nytta. Det återstår att kvantifiera de intäkter som kan uppstå genom ökad hänsyn till natur- och rekreationsvärden, särskilt kopplat till utvecklingen av nya marknader för biodiversitets- och kolkrediter.

Naturvårds- och rekreationsplanering på landskapsnivå för att maximera åtgärdsnytta

Noggrann planering av naturvård och rekreation, både på fastighets- och landskapsnivå, kan vara avgörande för att maximera nyttan och kostnadseffektiviteten av de föreslagna skötselåtgärderna. Vår studie belyser även osäkerhet kring hur skogens kommer att utvecklas på lång sikt när de föreslagna åtgärderna genomförs, och behovet av att kontinuerligt uppdatera skogsbruksplanen med stöd av fältverifiering.

Metoden av Ekholm m.fl. (2026) användes för att uppskatta sannolikheten för höga naturvärden i talldominerade bestånd (0–1 motsvarar 0–100 procent). Fältvalideringen visade att bestånd med hög sannolikhet vanligen hade målklass NO (naturvård orörd), NS (naturvård med skötsel) eller PF (produktion med förstärkt miljöhänsyn) i den ursprungliga skogsbruksplanen. Enstaka PG‑bestånd (produktion med generell hänsyn) kunde också ha relativt höga värden.

Arbetet har genomförts inom projektet "Alla värdens skog" med finansiering av Energimyndigheten inom forsknings- och innovationsprogrammet Bio+ (projektnummer 2022–00584) och projektparterna Mellanskog, Skogssällskapet och Sveaskog.