Långliggande försök ska ge svar om stubbehandling i slutavverkning

Rotröta hos gran orsakar stora ekonomiska förluster för svenska skogsägare. Den allra viktigaste skadegöraren som orsakar rotröta hos gran är svampen rotticka. Den sprider sig med luftburna sporer som landar och gror på färska stubbar. Därifrån kan den sprida sig vidare till friska intillstående träd via rotkontakter.  Förebyggande bekämpning av rotticka sker genom behandling av nyavverkade stubbar med preparat som förhindrar rottickans sporer från att etablera sig. Metoden används sedan länge vid gallring i Sverige, men det har saknats långsiktiga fältförsök som visar vilken betydelse åtgärden har vid slutavverkning.

Nytt långliggande försök

För att fylla den kunskapsluckan har Skogforsk, i samarbete med SLU, etablerat ett nytt långliggande försök på sju lokaler i södra Sverige. Försöken anlades i samband med slutavverkning av granbestånd under 2024 och 2025. På varje lokal delades beståndet i två delar. Den ena halvan stubbehandlades med det biologiska preparatet Rotstop®, medan stubbarna på den andra halvan lämnades obehandlade.

Samtliga lokaler ska markberedas och planteras med gran. Därefter ska försöken följas under lång tid för att undersöka hur rottickan sprider sig till den nya skogen.

Första resultat från försöket

Som en del av försöksetableringen undersöktes också hur väl stubbehandlingen skyddade färska stubbar mot nya infektioner.

Resultaten visar att behandlade stubbar hade betydligt färre sporinfektioner av rotticka än obehandlade stubbar. På de flesta av försökslokalerna infekterades 70–100 procent av de obehandlade stubbarna, medan motsvarande nivå för de behandlade stubbarna låg på mellan 5 och 45 procent.

Resultaten visar att behandlingen effektivt minskar nya infektioner, men den avgörande frågan återstår fortfarande: om detta också leder till mindre rotröta i nästa generation granskog.

Möjlighet att följa smittan över tid

Det nya försöket ger forskarna möjlighet att följa rottickans utveckling från slutavverkning till nästa skogsgeneration under verkliga förhållanden. På sikt kan resultaten ge ett bättre underlag för att bedöma när stubbehandling i slutavverkning är motiverad och vilken betydelse åtgärden har för att minska rotröta i framtida granskogar.