Hur mycket grot finns egentligen på hygget, och var ligger den?

Artikeln är en sammanfattning, läs den fullständiga rapporten här: Grotprognoser i praktiken

Skogforsks system för grotprognoser har utvärderats i praktisk drift

Grot (grenar och toppar) är en underutnyttjad restprodukt och enligt Skogsstyrelsens SKA22 kan uttaget mer än fördubblas givet dagens inriktning i skogsbruket. Skogforsk utvecklade redan 2009 ett system för prognos av mängd och geografisk placering av grot baserat på skördardata (hpr-filer). Systemet har under senare år implementerats i praktisk drift hos flera skogsföretag (dvs. bränsleleverantörer). Information om lagersaldo för grot på hygget och vid vägkant utgör ett viktigt beslutsunderlag för planering av skogsbränsleverksamheten, och inte minst för att möta leveranskraven från bränsleinköparna (energiföretag). En förutsättning för korrekta prognoser är att skördarföraren registrerar när grotanpassning utförs respektive inte utförs på trakten, manuellt via en funktion i skördaren.

I denna studie utvärderades systemets precision och noggrannhet med produktionsdata från 660 grotanpassade slutavverkningar hos två skogsföretag, utförda av 100 olika entreprenörer under perioden 2023–2025, inom ett geografiskt område som sträcker sig från Skåne till Gävleborgs län. I utvärderingen jämfördes prognostiserade grotmängder med inmätta leveranser av grotflis vid mottagningsplats (värme- och kraftvärmeverk eller terminaler).

Figur 1. Relationen mellan noggrannhet och precision kan illustreras med skott mot en måltavla. Hög noggrannhet i prognoserna innebär låg systematisk avvikelse från inmätningen (referensvärdet), medan hög precision innebär låg standardavvikelse i avvikelserna (dvs. liten spridning mellan observationer). Hög kvalitet i grotprognoserna (övre högra måltavlan) förutsätter både hög precision och hög noggrannhet.

Vår analys visade att grotprognoserna i praktisk drift präglas av både relativt låg noggrannhet och låg precision. Prognoserna överskattade systematiskt de inmätta grotmängderna, i genomsnitt med 41–92 procent beroende på företag och måttenhet. Samtidigt uppvisade prognoserna en stor spridning i avvikelserna, särskilt mellan olika entreprenörer. De som överskattar mest tenderar också att ha mer ojämna prognoser och vice versa. Detta tyder på att problemen inte bara är tekniska, utan att det också handlar om hur systemet används.

De flesta entreprenörer överskattar grotmängden (negativa värden på medelavvikelse) men variationen är stor, vilket tyder på skillnader i registrering och arbetssätt kring grot. Positiva värden i figuren indikerar att prognosen underskattar den inmätta mängden. 

Skördarförare intervjuades för att fånga användarnas perspektiv och formulera tillämpbara förbättringsförslag

Intervjuer med sex olika skördarförare identifierade en rad olika problem, som till viss del kan förklara avvikelserna i prognoserna som observerades:

1. Brister i systemets funktionalitet (problem kopplade till funktioner i kartan eller skördarens styrsystem).
2. Bristande instruktioner om grotanpassning och hur registreringen går till.
3. Avsaknad av feedback (återkoppling) från grotskotaren och uppdragsgivaren kring utförd grotanpassning.
4. Låg status för grot, som ofta betraktas som en lågvärdig restprodukt och inte ett eget sortiment jämfört med rundvirke.

Skördarförarens vy över en virkes- och grothög i en grotanpassad avverkning. Bild: Raul Fernandez Lacruz

Utvecklingstriangeln mellan forskning, brukare och tillverkare driver förbättring och innovation framåt

Intervjuerna med skördarförarna utgjorde underlag till framtagande av förbättringsförslag för dagens system för grotprognoser. Vid en workshop med representanter från flera skogs- och energiföretag, IT‑systemutvecklare samt maskintillverkare presenterades förslagen och rangordnades utifrån deltagarnas bedömning av nytta och genomförbarhet. Resultatet blev fjorton konkreta, implementerbara förslag. Några av dessa var:

1. Att sammanställa grotvolym tillsammans med rundvirkesvolym i skördaren vid avslutad trakt.
2. Att införa en rutin för återkoppling från grotskotaren till skördarlaget, avseende både kvalitativa och kvantitativa aspekter av grotanpassningen.
3. Att tydliggöra symbolen för grotknappen i skördaren.
4. Att genomföra utbildningar i registrering av grot, och arbete med grot i stort.

Rekommendationer på kort och medellång sikt

På kort sikt kan de systematiska avvikelserna reduceras genom användning av kalibreringsfaktorer baserade på historiska produktionsdata. På medellång sikt kan implementering av workshopens förslag bidra till att både minska avvikelserna och reducera spridningen i prognoserna. Om grot blir mer synlig i skördaren tillsammans med rundvirke kan dess status som sortiment påverkas positivt, liksom förarnas motivation att utveckla arbetssättet med grot. Ett parallellt utvecklingsspår kan också innebära att automatisera registreringen av grot i skördaren, vilket i sin tur kan minska risken för fel och förarnas handpåläggning.

Resultaten visar att förbättring av grotprognoser inte enbart är en teknisk fråga. För att uppnå hög precision och noggrannhet krävs förändringar i systemet och arbetssätt inom organisationerna. Samspelet mellan olika personer och roller, både uppströms och nedströms i försörjningskedjan för grot, är därmed avgörande för slutresultatet.

Vill du veta mer?

Läs fördjupning i arbetsrapporten: Grotprognoser i praktiken - Systemutvärdering i praktisk drift, användaråterkoppling och branschsamverkan för förbättring

Arbetet har genomförts inom projektet ”Förbättrade grotprognoser för precisionsplanering” som finansieras av Energimyndigheten via forskningsprogrammet Bio+ (projektnummer 2023–01054) och projektparterna Jämtkraft, Holmen Skog, Mellanskog, Stora Enso, Sveaskog, Södra och Vattenfall.