Granens försvar styrs av vatten och årstid

Texten baseras på en vetenskaplig artikel, läs hela här: Seasonal variability in Norway spruce defense capacity to a bark beetle-associated phytopathogenic fungus: effects of weather, soil moisture and tree phenology

Torka och barkborre – ett långvarigt samband

Den extrema torkan sommaren 2018 bidrog till det största granbarkborreutbrottet i Sverige i modern tid. Miljontals kubikmeter gran dog under åren som följde. En central fråga för skogsbruket är hur länge granens försvar är nedsatt efter en sådan torkstress, och vilka faktorer som påverkar återhämtningen.

Ett viktigt inslag i granbarkborrens angrepp är dess samverkan med patogena svampar. När barkborren angriper granen förs svampsporer in i trädet och utlöser ett lokalt försvar i form av nekroser i innerbarken och veden. Storleken på dessa svampnekroser används i forskning som ett mått på trädets försvarskapacitet: mindre nekroser tolkas som ett effektivare försvar än större.

Så undersöktes granens försvar

Studien genomfördes på tre försöksytor i södra och mellersta Sverige. Granar inokulerades med den barkborreassocierade svampen Leptographium europhioides:

• vid fyra tillfällen under växtsäsongen (maj–augusti)
• under två år, 2019 och 2021
• på totalt 480 träd

Två grupper av granprovenienser jämfördes:

• svenska provenienser med tidig skottskjutning
• östeuropeiska provenienser med sen skottskjutning

En månad efter inokulering mättes arean av den svampnekros som bildats under barken.

Vattenbrist kan fördröja effekter på granens försvar

Resultaten visar att granens försvar svarade på vattenrelaterade förhållanden, men att sambanden inte var entydiga. Skillnader i nekrosernas storlek kopplade till markfukt framträdde endast i vissa jämförelser och varierade mellan lokaler och år.

Ett mer konsekvent resultat var ett samband mellan torra förhållanden under hösten året före inokulering och ett svagare försvar följande sommar. Det tyder på att vattenbrist kan ge upphov till fördröjda effekter på granens försvar, snarare än att försvarsförmågan styrs enbart av aktuell markfukt vid angreppstillfället.

Svagast försvar tidigt på sommaren

Granens försvar varierade tydligt över säsongen:

• Större nekroser uppstod tidigt under sommaren, särskilt i juni.
• Försvaret var generellt starkare senare under växtsäsongen.

Denna säsongsvariation var mer konsekvent än skillnader relaterade till markfukt. Resultatet stämmer med teorin om att träd fördelar sina resurser mellan tillväxt och försvar, där intensiv tillväxt tidigt på säsongen kan begränsa resurserna som kan avsättas till försvar.

Återhämtning under flera år

På mellanfuktiga (friska) marker var nekroserna mindre 2021 än 2019, tre år efter extremtorkan 2018. Det tyder på att granarnas försvar delvis hade återhämtats över tid. Samtidigt kvarstod tydliga skillnader mellan år, vilket visar att försvarsförmågan fortsatt påverkas av variation i väder‑ och vattenförhållanden flera år efter en extrem torkperiod.

Proveniens spelade mindre roll

I denna studie påvisades inga tydliga skillnader i nekrosstorlek mellan provenienser med tidig respektive sen skottskjutning. Miljö‑ och årseffekter hade större betydelse för försvarssvaret än fenologiska skillnader mellan provenienser. Resultatet innebär dock inte att proveniens saknar betydelse generellt, utan att någon sådan effekt inte kunde påvisas under de förhållanden som studerades här. En annan studie från Skogforsk (Tidig skottskjutning – välkommet vapen mot granbarkborreangrepp) visade däremot på skillnader och därmed att tidig skottskjutning kan vara ett välkommet vapen mot granbarkborreangrepp .

Vad betyder detta för skogsbruket?

Effekter av extrem torka kan kvarstå under flera år och bör beaktas i riskbedömningar även efter att normala väderförhållanden har återkommit.
Granens försvar är särskilt svagt tidigt under växtsäsongen, vilket sammanfaller med perioder av hög barkborreaktivitet (Bekämpa granbarkborren i juni när granen är som mest mottaglig - Skogforsk).
Vattenrelaterade faktorer påverkar försvarsförmågan, men resultaten visar att effekterna är kontextberoende och samverkar med år‑ och säsongsvariation.