logga
Granbastborre
Bild: Gilles San Martin, CC BY-SA2.0 Wikimedia Commons
Bastborrar kan orsaka skador på unga plantor, men risken ser ut att minska med markberedning och snytbaggeskydd.

Bastborrar (Hylastes sp.) orsakar skador på unga plantor genom att gnaga på rötter och stambas. Frågan har lyfts om skadorna kan utgöra ett hot i föryngringsstadiet, men då skadorna förekommer under mark är kunskapen om omfattning och utbredning begränsad. För att få en bättre bild av skadeläget och undersöka eventuella samband mellan ståndortsfaktorer och föryngringsåtgärder, inventerades 40 granplanteringar i södra Sverige. Plantor grävdes upp och skador orsakade av bastborrar noterades. 

Markvegetation gynnar bastborren

Resultaten indikerar en något förhöjd risk på ett-åriga hyggen och risken för skador ser ut att öka med ökande vegetation. Det kan också finnas en ståndortsgradient där bördigare hyggen är mer utsatta då arter förknippade med bördigare marker genererade fler skador. Man bör därför vara extra vaksam på marker med mycket vegetation.

Markberedning som reducerar konkurrerande vegetation och som också är viktigt för att minska andelen snytbaggeskador, kan därför vara en lämplig åtgärd även för att minska andelen bastborreskador. Fler hyggen behöver dock undersökas för att hitta tydligare samband. 

Skydd mot snytbagge verkar fungera även mot bastborre

Plantorna var skyddade med beläggningsskydd mot snytbagge. Skyddets status var en faktor som gav utslag med ökad andel skador för plantor där skyddets funktion försämrats. Ett råd till markägare är därför att fortsätta använda plantor med beläggningsskydd då de inte bara skyddar plantorna mot snytbaggegnag utan även kan skydda dem mot bastborrar. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att resultat från projektet visar på faktorer som det kan vara värt att titta närmare på, men fler lokaler behövs för att se några tydliga samband mellan bastborreskador, ståndortsfaktorer och föryngringsåtgärder. 

Studien var ett samarbete mellan Skogforsk, Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap, SLU, och SLU:s försöksparker Asa och Tönnersjöheden. Studien finansierades av Stiftelsen Skogssällskapet.

Nr 2026-47    Publicerad 2026-06-29 15:02

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmentar.
Kommentera
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Författare
Karin Hjelm
Seniorforskare
Stefan Eriksson
SLU, Enheten för skoglig fältforskning
Kristina Wallertz
SLU, SLU enheten för skoglig fältforskning