Vädret påverkar virkesflödet från skogen – så kan flödesplaneringen bli mer robust

När vägarna blir för blöta för tunga timmertransporter påverkas hela skogsbrukets logistik. Nu utvecklas simulerings- och optimeringsmodeller som kan hjälpa till att skapa robustare flödesplaner för säkrare leverans till industrin trots osäkert väder. Arbetet ingår i ett doktorandprojekt vid Skogforsk och Uppsala universitet, där detta delprojekt finansierats av Södras forskningsstiftelse.

Väderberoende vägar styr virkesflödet

Majoriteten av skogsbrukets transporter börjar vid ett avlägg längs en enskild väg, en skogsbilväg avsedd för transport av skogsråvara. År 2022 inleddes 88 procent av virkestransporterna på detta vis (Skogsbrukets vägtransporter 2022). Skogsbilvägarna kan vara byggda med olika standard vilket ger en variation i vägarnas bärighet. Detta beskrivs i Nationella vägdatabasen (NVDB) med en tillgänglighetsklassning (Tabell 1). De fyra tillgänglighetsklasserna (A–D) anger när på året, eller under vilka väderleksförhållanden, som vägarna kan användas. Till exempel kan de mest känsliga vägarna (klass D) bara trafikeras när marken är frusen.

Klimatförändringar gör tillgängligheten mer osäker. Vintrarna tenderar att bli kortare och mildare, vilket minskar antalet dagar då vägar i klass B–D är körbara. Resultatet kan bli att virke ligger kvar vid avlägg längre än planerat – något som riskerar att försämra kvaliteten och störa leveranserna.

Tabell 1. Tillgänglighetsklassning av skogsbilvägar (Klassning av skogsbilvägar, Biometria).

Leveransprecision kräver robust planering

I dag ställs höga krav på leveransprecision i skogsbruket. Industrin förväntar sig rätt produktkvalitet och rätt virkesvolym, vid rätt tidpunkt. Avvikelser kan påverka både produktion och ersättning. Att schemalägga avverkningarna för att möta dessa krav och samtidigt ta hänsyn till vägarnas förväntade tillgänglighet är en komplex planeringsuppgift.

Nu testar vi att koppla simulering av hela virkesflödet – från avverkning till industri – till en optimeringsalgoritm, som kan ge förslag på planer som ger bästa möjliga leveransprecision. 

Hur mäts leveransprecision? 

Leveransprecisionen kan mätas med flera olika nyckeltal. De två mest centrala exemplen är leveransavvikelse – skillnaden mellan beställd och levererad virkesmängd per månad – och ledtid från avverkning till inmätning vid industri. Små leveransavvikelser och korta ledtider är två klassiskt motstridiga mål som behöver vägas mot varandra, vilket ställer krav på särskild optimeringsmetodik. 

Vad händer när vädret inte följer planen?

En utmaning är att tillgängligheten till vägar inte bara är begränsad – den är också osäker. Ingen väderprognos kan med säkerhet förutsäga väglaget flera månader i förväg. För att hantera detta används scenariobaserad analys. Genom att simulera hundratals olika tänkbara (och nästintill otänkbara) väderförlopp kan man se hur leveransprecisionen hos den optimerade planen påverkas. På så vis får man ett mått på planens robusthet – ett värde på hur väl planen klarar den osäkra tillgängligheten till avlägg.

Teknik som behöver vara enkel att använda

Målet med forskningen är att utveckla prototyper av nya slags beslutsstöd för robust schemaläggning av avverkningar. Simulering och optimering är kraftfulla verktyg, men med dem följer också viss komplexitet. För att beslutsstöden verkligen ska komma till nytta i praktiken krävs att användargränssnittet är tydligt och anpassat efter skogsbranschens behov. Här är dialog med användarna avgörande.

Forskning med praktisk tillämpning

Denna metodutveckling sker inom ramen för ett doktorandprojekt på Skogforsk och Uppsala universitet. Målet är att använda avancerade algoritmer för att förbättra planeringen av virkesförsörjningen – med särskilt fokus på leveransprecision och robusthet.

Projektet innehåller flera delstudier där man undersöker hur osäker tillgänglighet kan hanteras, hur leveransprecision kan mätas, och hur planeringen kan förbättras för att möta klimatförändringarnas utmaningar.