Skogsbrukets kostnader och intäkter 2024

Kraftiga virkesvärdesökningar har lett till att skogsbruksindexet vänt uppåt. Kostnaderna för vägar och administration fortsätter att öka kraftigt. Samtidigt leder en ökad ambition i skogsvården till högre kostnader.

Nyckeltal vid bilväg

Under 2024 ökade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med 24,6 % till 732 kr per m³fub, samtidigt ökade de totala skogs­bruks­kostnaderna på det egna skogsinnehavet med 9,5 % (Figur 1). Detta medför att skogsbruksindex för 2024 ökade med drygt 0,2 index­enheter jämfört med 2023, och att den minskande trenden därmed brutits (Figur 2). Det nominella täckningsbidraget efter skogsbruks­kostnader har ökat med nästan 47 % sedan 2023. Realt sett innebär det att täckningsbidraget nått sin högsta nivå sedan 2011 (justerat med hemmamarknads­prisindex, HMPI) (Figur 3).

Figur 1. Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog 2000 till 2024 (nominella värden).

Figur 2. Skogsbruksindexets utveckling under perioden 1996 till 2024. Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden.

Figur 3. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag (blå staplar) under perioden 1996 till 2024 jämfört med det reala värdet om det utvecklats som producentprisindex för industrin i 2024 års penningvärde (gula punkter).

Totala kostnader och intäkter fram till bilväg

Skogsbrukskostnaden har ökat med 9,6 % mellan 2023 och 2024 (Tabell 1). På egen skog var medeldrivningskostnaden per kubik­meter 4,5 % högre 2024 än 2023, samtidigt ökade gallringsandelen på egen skog från 24,8 till 25,3 % av volymen vilket förklarar delar av höjningen. 

Under samma period ökade medelkostnaden för skogsvård för skogsvård utslaget per avverkad kubikmeter med 18,2 %. Ökningen av skogsvårdskostnaden förklaras till största delen av att mängden skogsvård per avverkad kubikmeter ökat med mer än 20 % mellan 2023 och 2024. Då 2023 var ett år med liten mängd skogsvård per avverkad kubikmeter innebär detta att skogsvårdsintensiteten 2024 bara är något högre än medelvärdet för de fem tidigare åren. Kostnaden för vägar och vägunderhåll ökade med 12,0 %. Den stora kostnadsökningen står administration för med 16,6 %. Administrationskostnaderna har mer än fördubblats sedan 2021.

Den jämförelsevis låga ökningen av drivningskostnader medför att drivningskostnadernas andel av skogsbrukskostnaden för första gången är mindre än 50 % (Figur 4).

Figur 4. Kostnadsfördelningens utveckling från 1996 till 2024.

Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m³fub under 2024. Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag (AU) beror på att uppgifterna kommer från det virkesköpande företaget som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader. 

Medelvirkesvärdet ökade drygt 24 % mellan 2023 och 2024, dvs. från 588 per m³fub till 732 kr per m³fub. Virkesvärdet har stigit i både norra och södra Sverige och för alla sortiment (Tabell 2). Svar för granmassaved redovisas inte av tillräckligt många respondenter för att det ska gå att redovisa. Därför har granmassaveden slagits samman med barrmassaveden från och med årets rapport, och ingår i massaved Barr.

Tabell 2. Virkespriset fritt bilväg samt kostnaden för vidaretransport till industrin under 2024 (kr per m³fub).

De ökade skillnaderna mellan norra och södra Sverige för både virkesvärdet och skogsbrukskostnader på egen skog gör att de skogliga nyckeltalen utvecklats olika. Till exempel skiljer sig skogsbruksindexet för landsdelarna i medeltal med ca 0,7 enheter under de tre senaste åren.

Direkta drivningskostnader

De stora kostnadsökningarna i samhället har medfört fortsatta ökningar av drivningskostnaderna. Kostnaden för både normal slutavverkning och gallring ökade i medeltal med 4,5 % för hela landet (Tabell 3). Kostnadsutvecklingen i gallring och föryngringsavverkning följer producentprisindexet väl sedan 2010 (Figur 5). 

Tabell 3. Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2024, kr/m³fub.

Kostnader samlas även in för avverkningar i ”Hyggesfritt Skogsbruk”, antalet svarande som kunde särskilja dessa åtgärder är fortsatt lågt varför endast medeltal för hela landet gått att ta fram. Totalt särredovisades kostnaden för avverkning med hyggesfria metoder för 1,1 % av den avverkade volymen. Drivningskostnaden per m³fub i hyggesfritt skogsbruk ökade med 11 % till 232 kr per kubikmeter 2023. Spridningen i kostnad är fortsatt stor med 95 % säkerhet finns medelvärdet i spannet 182–273 kr per m³fub. Av detta var 24 kr per m³fub fördelade omkostnader. Medelstammens volym har ökat marginellt till 0,20 m³fub, men den genomsnittligt uttagna volymen har minskat något till 125 m³fub per ha. Detta återspeglar det faktum att de största rapporterade volymerna avverkade med hyggesfria metoder återfinns i norra Sverige. Kostnaderna, medelstammens volym och den uttagna volymen per ha varierar dock så mycket mellan de svarande att skillnaderna inte är säkerställda. 

Figur 5. Relativa kostnader för gallring (grön linje) och föryngringsavverkning (blå linje) för perioden 1996 till 2024 jämfört med producentprisindex (svart linje). Index 100 = År 2020

Under 2024 var ursprunget för ca 1,9 % av den avverkade volymen försvårande avverkningar (Figur 6). Dessa avverkningar var främst föryngringsavverkningar och försvårad gallring förekom endast i en liten omfattning. De försvårande föryngringsavverkningar var drygt 50 % dyrare än ordinarie föryngringsavverkningar. Försvårad avverkning är främst avverkning av stormfälld skog men saneringshuggningar av barkborreangripna träd i Götaland och Svealand förekommer fortfarande. 

Figur 6. Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring, hyggesfritt skogsbruk (sedan 2021) och försvårad avverkning (sedan 2005).

Skogsvårdskostnader på egen mark

Mellan 2023 och 2024 har kostnaden per ha för hyggesrensning ökat med mellan 12 och 14 % (Tabell 4). I norra Sverige har dessutom arealkostnaderna för sådd och röjning ökat med cirka 10 %. I södra Sverige har kostnaden per ha för plantor och plantering ökat med 10 %. För övriga åtgärder är inte kostnadsförändringarna säkerställda. Givet att få av de svarande genomfört gödslingsåtgärder och att spridningen i materialet fortsatt är stor går det inte uttala sig om kostnaden för gödsling och kalkning förändrats. 

Skogsvårdskostnaden per avverkad m³ i Tabell 1 påverkas utöver arealkostnaden för skogsvården av att mängden skogsvård per avverkad kubikmeter ökar i både norra och södra Sverige (Figur 7). Detta har skett trots att andelen av den avverkade volymen som kommer från gallring har ökat sedan 2023 (Figur 6), vilket borde bidra till en minskad mängd skogsvård per avverkad volym.

Tabell 4. Skogsvårdskostnader på egen mark, kr/ha.

De senaste åren har även kostnaderna för skogsvård utförd åt andra markägare samlats in (Tabell 5). Det går inte redovisa dessa kostnader för alla åtgärder då antalet svar är begränsat. De flesta åtgärdskostnaderna skiljer sig inte åt mellan åtgärder på egen mark och åtgärder utförda åt andra. Arealkostnaden för röjning är dock högre på annans mark än på egen mark.

Tabell 5. Skogsvårdskostnader på annans mark, kr/ha.

Figur 7. Arealen markberedd, planterad och röjd areal per 1000 m³fub avverkad volym i norra och södra Sverige.

Vägkostnader

Vägkostnaderna på egen mark fortsatte att öka under 2023, och uppgår till 54 kr per avverkad kubikmeter för hela landet (Tabell 1). Detta gör att de totala vägkostnaderna i skogsbruket uppgår till cirka 3,85 miljarder. Kostnads­skillnaden mellan lands­delarna är relativt stor, vilket är logiskt då skogsbilvägnätet är större i norra Sverige och avverkningsvolymen lägre. Vägkostnaderna varierar kraftigt mellan de svarande och spridningen är stor kring medelvärdet (Figur 8). 

Under de senaste tio åren har underhållskostnaden för det befintliga skogsbilvägnätet ökat exponentiellt och har nu passerat 30 kr per avverkad kubikmeter. Kostnaden för nybyggnation och upprustning till en högre vägstandard har inte förändrats sedan 2023 (Figur 9). 

Figur 8. Ett 95-procentigt konfidensintervall för de totala vägkostnaderna, dvs. den nominella medelkostnaden finns med 95 % säkerhet i de gröna staplarna, samt de reala vägkostnaderna i 2024 års penningvärde (blå staplar, baserat på HMPI).

Figur 9. Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 1996 till 2024. 

Landsvägstransport till industrin

I normalfallet belastar inte kostnaden för landsvägstransport markägaren, utan är en kostnad som den virkesköpande organisationen står för. Den ingår därför inte i skogsbruksindexet. 

Transportkostnaderna har i stort sett inte förändrats mellan 2023 och 2024. Den volymvägda medeltransportkostnaden 2024 minskade med 0,4 % jämfört med 2023 samtidigt som det volymvägda medeltransportavståndet minskade med 0,8 % (Figur 10). Sett per 100 km transportsträcka har således transportkostnaden i stort sett varit oförändrad. De sortimentsvisa medeltransport­kostnaderna varierar beroende på sortiment (Tabell 2), och för massaveden finns även en påverkan av ett längre medeltransportavstånd i norra Sverige. 

Figur 10. Den relativa kostnadsutvecklingen (blå linje) samt det relativa transportavståndet för virkestransporter (orange linje). Producentprisindex (HMPI) för industrin är inlagt som referens. År 2020 är satt till 100.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 48,9 miljoner m³fub, motsvarande ca 70 % av nettoavverkningen i Sverige 2024. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.

Läs mer

Skogsstyrelsen. 2025. Kostnader i det storskaliga skogsbruket 2024. Skogsstyrelsen.