Klövviltet påverkar förutsättningarna för tall- och lövskogsbruk i södra Sverige

Klimatförändringar förändrar skogens spelregler

Klimatförändringarna väntas få stora konsekvenser för framtidens svenska skogar, inte minst i den boreonemorala zonen, som utgör övergången mellan barrdominerade och lövdominerade skogar. När temperatur och nederbörd förändras, kommer även trädslagens utbredning och konkurrensförmåga att påverkas. För att möta dessa förändringar behövs ett anpassat skogsbruk med större variation av trädslag, i synnerhet fler lövträd, vilka bidrar till bättre riskspridning kopplat till klimat, mer foder i landskapet och ökad biologisk mångfald. Många lövträd är dock högt selekterade foderslag för klövvilt, vilket kan påverka utfallen från lövskogsbruket på olika sätt, men det finns ytterst få studier som har undersökt detta närmare, speciellt i direkt jämförelse med traditionellt skogsbruk baserat på tall och gran.

Fältstudie i Flöxhult belyser betets effekter

För att förstå hur klövviltsbete påverkar utvecklingen av olika skogstyper genomfördes en studie på fastigheten Flöxhult i Uppvidinge kommun i Småland. Under återbeskogningen efter stormen Gudrun 2005 etablerades där tre olika skogstyper: planterad tall, planterad och självföryngrad vårtbjörk, samt självföryngrad lövblandskog med stort inslag av ek. Inom varje typ finns både hägnade och ohägnade ytor, vilket möjliggjorde en jämförelse av långsiktiga effekter av betestryck för de olika skogstyperna. Under försommaren 2024 genomfördes en fältinventering, där trädslagsammansättning, stående volymer, tidigare betesskador och konkurrensstatus registrerades.

Stora skillnader mellan hägnade och ohägnade bestånd

Resultaten visade att klövviltsbetet har haft en stor inverkan på skogarnas sammansättning och struktur. I de ohägnade tallbestånden hade nästan alla tallar betesskador och gran och björk utgjorde de dominerande trädslagen där tallen skulle ha varit huvudträdslag. Inom hägnet däremot växte tallen kraftigt och dominerade beståndet, vilket visar att bete från klövvilt kan spoliera etablering av tallbestånd i södra Sverige (Figur 1).

Figur 1. Hägnat (till vänster) och ohägnat (till höger) tallbestånd på fastigheten Flöxhult i Småland.  

För vårtbjörken var skillnaderna mellan hägnade och ohägnade ytor mindre, men även här fanns fler skadade individer utanför hägnen, även om skadorna var så gamla att de inte kunde sägas säkert att de var orsakade av vilt (Figur 2). I det hägnade vårtbjörkbeståndet fanns också förutsättningar att skapa ett blandat lövbestånd med inslag av asp och rönn, medan det ohägnade endast innehöll gran förutom vårtbjörken.

Figur 2. Hägnat (till vänster) och ohägnat (till höger) vårtbjörkbestånd på fastigheten Flöxhult i Småland.  

Den mest påtagliga effekten observerades dock i lövblandskogen. Inom hägn utvecklades en artrik skog med ek, lind, björk, asp och rönn. Utanför hägnen fanns däremot nästan enbart vårtbjörk kvar och de få ekar som fanns visade tecken på kraftiga betesskador (Figur 3). Den totala trädvolymen var nästan tio gånger högre inom det hägnade beståndet jämfört med det ohägnade.

Figur 3. Hägnat (till vänster) och ohägnat (till höger) blandlövbestånd på fastigheten Flöxhult i Småland.  

I arbetsrapporten som hittas här finns mer detaljerad information i form av trädslagssammansättningar fördelade på huvudstammar och bistammar, olika beståndsdata (till exempel stamantal och grundytor), skadeklassningar och konkurrensstatus för de olika trädslagen.

Bete styr skogens framtida sammansättning

Sammanfattningsvis utgör Flöxhult ett konkret och tydligt exempel på hur betestrycket från klövvilt kan påverka skogens struktur, trädslagsblandning, samt ekologiska och ekonomiska värden. Betet kan helt förändra artsammansättningen och därmed begränsa möjligheterna till ett klimatanpassat skogsbruk med större inslag av olika lövträd. Resultaten från Flöxhult ger unik insikt i att viltförvaltning och skogsskötsel behöver samverka effektivt för att möjliggöra att framtidens skogar i södra Sverige kan bli biologiskt hållbara, produktiva och motståndskraftiga mot ett förändrat klimat. Det är och kommer att vara svårt att uppnå produktiva och artrika skogar med stort inslag av löv under rådande betestryck.