Enmaskinsystem vid hyggesfritt skogsbruk – så tycker skogsföretagen och maskintillverkarna

Hyggesfritt skogsbruk riskerar att öka drivningskostnader 

Hyggesfritt skogsbruk, eller snarare hyggesfria skogsskötselsystem, blir allt vanligare hos Svenska kyrkan, statliga Sveaskog och framför allt bland privata skogsägare. Hyggesfritt skogsbruk leder oftast till avverkningar med låga virkesuttag per avverkningstillfälle. Att flytta en maskin mellan avverkningstrakter kostar lika mycket oavsett avverkad volym. Dagens tvåmaskinsystem består av skördare och skotare, vilket innebär att (minst) två maskiner måste flyttas vid traktbyte. Detta kan leda till högre drivningskostnader per avverkad virkesvolym.

Enmaskinsystem – nygammal lösning?

Enmaskinsystem är ett alternativ till tvåmaskinsystemet. Detta system innebär att en enda maskin både avverkar och skotar virket. Man kan sänka flyttkostnader samt höja teknisk utnyttjandegrad genom att flytta bara en maskin i stället för två. Vi delar in enmaskinsystem i direktlastande (härefter drivare) och ej direktlastande maskiner (härefter kombimaskin). De serietillverkade Ponsse Dual-maskinerna och Valmet Combi är exempel på enmaskinsystem. Trots att ett antal studier har visat kostnadsfördelar vid låga uttagsnivåer per hektar för enmaskinsystem, har köpintresset bland skogsmaskinägare varit svagt och något ihållande kommersiellt genombrott har inte ägt rum. Det finns dock i dagsläget enmaskinsystem tillgängliga på den svenska marknaden, exempelvis från Malwa och Vimek, men dessa maskiner är för små för att hantera stora träd (>1 m³), vilket är ett vanligt krav vid hyggesfritt skogsbruk. Utöver det säljer exempelvis Nisula skördaraggregat utrustade med griparmar. Dessa, så kallade kombinationsaggregat, kan avverka stora träd, men de är klumpiga framför allt vid lossning av flersortimentlass.

Kartläggning av synen på enmaskinsystem

Jägmästaren Sebastian Boson intervjuade i sitt examensarbete maskintillverkare och svenska skogsföretag med syfte att kartlägga deras syn på enmaskinsystemets eventuella roll i svenskt skogsbruk, särskilt om hyggesfria skogsskötselsystem skulle bli vanligare i Sverige. Utifrån intervjumaterialet uppskattades även hur många nya enmaskinsystem (antingen drivare eller kombimaskiner) skogsföretagen kan förväntas sysselsätta i sina avverkningar årsvis, och vad som krävs innan maskintillverkarna är redo att lansera enmaskinsystem kommersiellt.

Respondenterna innefattar skogsföretagen: Holmen, Mellanskog, Norra Skog, SCA, Stora Enso, Sveaskog och Södra; samt maskintillverkarna: Ecolog, HSM, John Deere Forestry, Komatsu Forest, Logset, Malwa Forest, Ponsse, Rottne, Sampo Rosenlew och Vimek. Hela examensarbetet finns fritt tillgängligt i Epsilon, SLU:s arkiv för studentarbeten. I denna kunskapsartikel sammanfattar och diskuterar vi examensarbetets viktigaste resultat.

Enmaskinsystemets upplevda styrkor och svagheter i svenskt skogsbruk

Färre flyttar

Nästan alla respondenter ansåg att halvering av antalet trailerflyttar var en av de största styrkorna för enmaskinsystem jämfört med tvåmaskinsystem. Dock konstaterade två av de sju skogsföretagen att flyttkostnaden bara utgör en liten andel av den totala drivningskostnaden. Likafullt är de verkliga kostnaderna som en maskinflytt förorsakar avsevärt högre än enbart de direkta flytt- eller trailerkostnaderna. Uppstart och avslut av en avverkningstrakt innebär en hel del ställtid (icke-produktivt arbete), vilket i sin tur minskar den tekniska utnyttjandegraden och därmed lönsamheten hos maskinentreprenörerna.

Markpåverkan

Respondenterna nämnde att arbete med enmaskinsystem innebär mindre terrängkörning på trakten, vilket i sin tur kan leda till mindre körskador och mindre miljöpåverkan Å andra sidan belyste respondenterna att ett enmaskinsystem troligtvis skulle bli en tung maskin, vilket ökar risken för markskador, speciellt i framtiden allteftersom klimatförändringarna försämrar terrängbärigheten. Här antar vi att man specifikt menade arbete med drivare, som lastar virket direkt på lastbäraren under avverkningsarbetet. Arbetet med kombimaskin skiljer sig inte åt från skotar- och skördararbete – först avverkas trakten och därefter skotas virket till avlägget. Vi instämmer med respondenterna när det gäller en direktlastande drivare. En tilt- och roterbar lastbärare gör drivaren tyngre än skördare eller skotare i samma storleksklass. Utöver det höjer en tilt- och roterbar lastbärare maskinens tyngdpunkt, vilket kan försämra läget ytterligare. Däremot är vikten på kombimaskin, både i skördar- och skotarutförande, jämförbar med skördare och skotare i samma storleksklass. Dessutom anser vi att det eventuella framtida systemet inte kan bli en ren slutavverkningsmaskin utan dess storlek måste anpassas så att maskinen lämpar sig även vid sista gallringar och hyggesfritt skogsbruk. Men vi delar dock oron om markskador. Ordentlig risning skyddar marken effektivt, men vid låga virkesuttag (m³/ha) kan tillgången till ris vara begränsad. Omfattande rotskador skulle kunna leda till röta och att beståndet måste slutavverkas, vilket är särskilt beklagligt vid hyggesfritt skogsbruk.

Logistik samt planering av drivningsarbetet

Några respondenter nämnde enklare planering, enklare logistik och balans mellan avverkning och skotning som fördelar med enmaskinsystem. Å andra sidan såg vissa respondenter en risk för lägre teknisk utnyttjandegrad för enmaskinsystem jämfört med tvåmaskinsystem.

Komplement till tvåmaskinsystemet

Både maskintillverkare och skogsföretag ser en potential för enmaskinsystem, förutsatt att rätt villkor uppfylls. Båda framhöll också att enmaskinsystem är konkurrenskraftigt på rätt typ av trakter, små till medelstora objekt med ett generellt lägre uttag. Enmaskinsystem pekas ut som mer flexibelt än tvåmaskinsystem, särskilt vid alternativa och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket båda grupperna bedömer kommer att öka i framtiden. Både maskintillverkare och skogsföretag ansåg snarare att enmaskinsystem ska komplettera än att konkurrera ut tvåmaskinsystemet.

Vi anser att regionalt entreprenörskap kan bidra till ett tillfredsställande utbud av lämpliga trakter inom ett rimligt avstånd. Det vill säga att entreprenörer kan arbeta åt flera uppdragsgivare. Annars kan flyttavstånden (och stillaståendet) öka för mycket, vilket leder till att den tekniska utnyttjandegraden minskar.

Marknadsanalys

Läget nu: Efterfrågan kontra viljan att lansera ett enmaskinsystem

Också en marknadsanalys ingick i Bosons examensarbete. Enligt denna undersökning är efterfrågan på enmaskinsystem ca 35 nya maskiner årsvis hos de responderande skogsföretagen. Om dessa företag antas stå för 80–90 % av Sveriges årliga avverkningar, kan Sveriges totala marknad för enmaskinsystem uppskattas till ca 40 maskiner per år. Det noterades även en geografisk skillnad angående intresset för enmaskinsystem. De skogsföretag som är verksamma i södra halvan av landet hade ett större behov av enmaskinsystem, medan intresset var betydligt svagare hos de företag som är verksamma i norra halvan av landet. Detta återspeglar verkligheten, då norra Sverige har större medeltrakter gentemot södra Sverige.

Tröskeln för att starta en serietillverkning av enmaskinsystem varierade markant mellan maskintillverkarna. Två av maskintillverkarna ansåg att redan 5–10 sålda enmaskinsystem per år skulle väcka intresse att börja serietillverka enmaskinsystem, medan andra tillverkare satte motsvarande siffra på 15–25 eller till och med drygt 100 maskiner per år. De flesta maskintillverkare bedömde den befintliga marknaden som för liten för att börja tillverka enmaskinsystem, men de är redo att överväga läget i framtiden om en tydlig och tillräckligt stor efterfrågan finns. Intressant nog överstiger den uppskattade årsmarknaden på totalt 40 maskiner de flesta angivna tröskelvärdena. Utöver detta kan det generellt konstateras att de större tillverkarna kräver en mer omfattande marknad än mindre aktörer för att överväga serietillverkning.

Ska det vara drivare eller kombimaskin?

Maskintillverkare är mer benägna att vidareutveckla befintliga maskiner än att satsa på nya koncept. Måste man ändå välja mellan drivare och kombimaskin splittrades tillverkarnas svar något, men de flesta föredrog en kombimaskin. Vi anser att detta återspeglar kombimaskinens tekniska och konstruktiva likhet med dagens skotare och skördare. Skogsföretagen däremot föredrog drivare framför kombimaskin.

Nästan hälften av alla respondenter ansåg att enmaskinsystem behöver mer automation för att bli mer konkurrenskraftigt på marknaden. Vi antar att respondenterna specifikt menade en drivare. Det finns en fullfunktionell delautomatiserad drivare i Skogforsks maskinsimulator, Troëdsson Forest Technology Lab. Maskinens styrprinciper samt funktionalitet har testats i simulatormiljö av professionella förare.

Framtiden för enmaskinsystem

Maskintillverkare och skogsföretag var eniga om att efterfrågan på enmaskinsystemet måste bevisas innan serietillverkning kan påbörjas. Ett antal respondenter tyckte också att skogsföretagen måste bära den initiala risken och köpa de första tillverkningsserierna.

Trots att maskintillverkare för tillfället inte vågar satsa på serietillverkning av enmaskinsystem, kommer storleken på den svenska marknaden sannolikt att växa under kommande år allteftersom hyggesfritt skogsbruk blir vanligare. Denna undersökning omfattade dessutom enbart den svenska marknaden. Det finns troligen en efterfrågan på enmaskinsystem i övriga Norden och även i andra länder. Exempelvis tyckte en skogsföretagsrespondent att enmaskinsystem kan lämpa sig bra i Baltikum. Hyggesfritt skogsbruk är standard i Centraleuropa, där motormanuell avverkning fortfarande är mycket vanlig. Förr eller senare mekaniseras troligen även avverkningsarbetet i Centraleuropa, vilket kan öppna ytterligare marknader för enmaskinsystem framöver.