17 år efter markberedning – fler, längre och kraftigare träd på harvad mark

Texten är en sammanfattning av den vetenskapliga artikeln "Tree growth and ground vegetation 17 years after disc trenching and pre-harvest nitrogen fertilization."

Långsiktiga effekter av markberedning

Markberedning utförs årligen på mellan ca 150 000 och 200 000 ha i syfte att förbättra förutsättningarna för föryngring. Att markberedning säkerställer en god överlevnad och tillväxt under de första åren efter etablering är väl belagt. De långsiktiga effekterna är dock fortfarande relativt outforskade. Det finns en oro att markberedning kan leda till minskad skogsproduktion på längre sikt på grund av markstörningar och näringsläckage. Eftersom det är långa omloppstider i skogsbruket är det tidskrävande att studera dessa frågor och det krävs långliggande försök med lämplig utformning för detta.

Studier i långliggande kvävegödslingsförsök

I Sverige finns bara ett fåtal studier som belyser mer långsiktiga effekter på trädens tillväxt av markberedning. Två kvävegödslingsförsök i närheten av Hagfors respektive Nissafors gav oss möjlighet att utöka detta underlag. Försöken startades för mer än 40 år sen för att undersöka hur kvävegödsling påverkar trädtillväxten. Under en 20-årsperiod gödslades provytor med totalt 0, 450, 900 respektive 1800 kg/ha N i Hagfors samt 0 och 450 kg/ha N i Nissafors. År 2006 avverkades försöken och återplanterades med tallplantor både utan markberedning och efter harvning. Under de första fem åren studerades både tillväxt- och miljöeffekter. Efter 17 tillväxtsäsonger mättes träden in på nytt och markvegetationen inventerades (Figur 1). Målet var att undersöka mer långsiktiga effekter av harvningen och om det fanns några resteffekter av gödslingen som gjordes i den tidigare generationen.

Figur 1. Några plantor i Hagfors (övre raden) och Nissafors (nedre raden) kort efter plantering (till vänster) och i den undersökta ungskogen drygt 15 år efter avverkning (till höger). Foto E. Ring, K. Hjelm och H. Lundström

Bättre överlevnad och tillväxt även 17 år efter harvning

I både Hagfors och Nissafors hade markberedning med harv en positiv effekt på trädens överlevnad. Majoriteten av avgångarna skedde under etableringsfasen, det vill säga de första fem åren efter plantering. Effekterna av harvningen låg sedan fast och endast några få procent av träden dog fram till år 17 (Figur 2). 

Figur 2. Andelen döda plantor (%) planterade utan markberedning och efter harvning i Hagfors och Nissafors 1–5 år respektive 6–17 år efter plantering.

Harvningen påverkade trädens höjd i positiv riktning. Antalet stammar och den totala stamvolymen per hektar var signifikant högre efter harvning, både i Hagfors och i Nissafors (Figur 3). 

Figur 3. Stamvolym per hektar för träd planterade utan markberedning och efter harvning i Hagfors och Nissafors.

Effekter av gödsling på markvegetationen men inte på träden

Tidigare kvävegödsling hade inte någon effekt på trädens utveckling i den efterföljande generationen, men påverkade delvis markvegetationen. I Hagfors var det tydligt att harvning påverkade förekomsten av renlav negativt och att renlaven ersattes av ljung på de harvade ytorna. Renlaven påverkades också negativt av tidigare gödsling, ju mer kväve per hektar som tillfördes desto mer minskade renlavstäcket (Figur 4). I Nissafors orsakade harvningen ett skifte i artsammansättningen från att domineras av lingon till att få en större inblandning av blåbär.

Figur 4. Täckningsgraden (% av markytan) för renlav (Cladonia rangiferina) i Hagfors 17 år efter markberedning. Renlavens genomsnittliga täckningsgrad visas för mark utan harvning, mark mellan harvfåror, harvtiltor och harvfåror, vid olika totala kvävegödslingsgivor (0, 450, 900 respektive 1800 kg kväve per hektar).

Slutsatser

Sammanfattningsvis visar denna studie att markberedning hade en effekt på de planterade trädens tillväxt och beståndens utveckling efter 17 år. En högre överlevnad och tillväxt hos enskilda träd efter harvning ledde till ett högre stamantal och en större volym stambiomassa, vilket pekar på att även de långsiktiga effekterna av markberedning kan vara av betydelse och bör vägas in när skogsägaren tar beslut om föryngringsåtgärder. 

Även fält- och bottenskiktsvegetationens sammansättning påverkades, vilket både kan vara en effekt av den störning som harvningen en gång orsakade och att mindre ljus når ner till marken i de tätare bestånden. Tidigare gödsling hade mindre påverkan, men ett tydligt resultat i studien var att andelen renlav minskade markant efter både gödsling och harvning. Detta kan ha stor betydelse för rennäringen.