Swedbank provtrycker marknaden

– Näringslivet måste vara med och ta de här riskerna för att göra det kommersiellt rimligt. Vem ska annars göra det? säger Ulf Möller på Swedbank.

Hårdare krav från EU, ökat tryck från företagen och en växande oro hos slutkonsumenterna för en biologisk ekosystemkollaps. Kan biokrediter vara en del av lösningen? Det är ingen slump att Swedbank nyligen gått in i projektet Biokrediter. De ska provtrycka marknaden.

Text: Elin Fries, Bitzer

För ett år sedan hörde Swedbanks segmentsansvarige Ulf Möller talas om biokrediter för första gången. Då undrade han vad det var. I dag jämför han projektet med ett fallskärmshopp – utan fallskärm. Ändå vågar han hoppa.

– Vi vet inte riktigt var och hur vi landar. Jag vågar inte ens i dag säga att det blir en fungerande produkt. Men jag skulle inte bli förvånad om en skogsägare i framtiden – förutom virkesintäkterna – även får sin avkastning från kol- och biokrediter.

Att skapa en ny marknad

Swedbank gick med i forskningsprojektet Biokrediter under hösten 2022. Syftet är att undersöka hur en framtida marknad kan fungera finansiellt.

– Som en av Sveriges största finansiärer inom de areella näringarna har vi en unik möjlighet att undersöka intresset hos våra kunder. Hur stort är intresset för biokrediter? Vad är man beredd att betala? Vad är man beredd att göra? Den största risken vi ser är kostnaderna.

Varför befarar ni att det kan bli dyrt?

– Det är för att etableringskostnaden för markägaren blir hög initialt. Det ska finansieras dag 1, men avkastningen kommer senare. Så fungerar ju skogsbruket i stort, men det är alltså långa ledtider.

Drivkrafter för näringslivet

I dag finns det inga juridiska krav på företagen att förhålla sig till biologisk mångfald utom vid direkt exploatering, däremot berättar Ulf Möller att frågan lyfts allt oftare. Både i kontakt med kunder och inom näringslivet.

– Många större företag gör ju redan klimatberäkningar, men trenden är tydlig. För två år sedan var det nog bara akademikerna som pratade om biologisk mångfald, nu är det i var mans mun. Och nästa bankgeneration, ungdomarna, börjar sätta press på bankernas miljöarbete.

Fast den största drivkraften finns hos företagen själva, menar Ulf Möller.

– Vi måste gå mot mer fossilfritt, för vi måste minska vårt klimatavtryck. Den transformation som behövs kommer att kosta pengar och då måste bankerna vara med och stötta det, för annars klarar vi inte finansieringen, säger han.

Framtida EU-krav

– Om vi tittar på incitamenten är det är ju ingen hemlighet att kravet från EU ökar på bankerna, som i sin tur kommer trycka på kunderna att jobba med klimatavtrycket. Man börjar ju med de stora, de som har musklerna. Men till slut når det alla företag.

– Lite förenklat ser vi framför oss följande: mycket snart får vi frågan hur stort klimatavtryck Swedbank och våra kunder har i ton kolekvivalenter. Nästa fråga blir hur vi tänker hjälpa våra kunder att sänka den, säger Ulf Möller. Och nästa fråga kommer att handla om mångfalden.

– Vi ser att det finns kunder i Swedbank som inte kan bli helt klimatneutrala, de måste på något sätt kompensera sig i form av kolkrediter. Men det finns även en växande efterfrågan att säkra den biologiska mångfalden på samma sätt.

Kan man sälja sina biokrediter?

– Bra fråga, jag har aldrig funderat på det. Men säg att jag driver en firma, och har köpt biokrediter från en skogsbrukare som istället för att behålla en tät granskog anlägger en blomsteräng i skogen. Sen lägger jag ner min verksamhet efter fem år. Men jag har ett biokreditavtal på tio år. Säljer jag min verksamhet, då kan jag sälja biokrediten i samma paket. Men lägger jag ner verksamheten, borde jag ju kunna lägga ut de resterande fem år som är kvar på biokrediten. Så visst borde det finnas en andrahandsmarknad, säger han.