Kan lämpligt KL-trä identifieras i skogen?

Foto: Joel Dittmer, Södra skogsägarna

Korslimmat trä har revolutionerat träbyggandet, men kravet på virkeskvaliteten skiljer sig från traditionella sågade trävaror. I ett nytt samarbete mellan Södra och Skogforsk undersöks hur skördardata kan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av råvaran från skogen.

Text: Elin Fries, Bitzer

Södra har nyligen invigt en ny fabrik för produktion av byggelement baserat på korslimmade paneler, så kallat KL-trä. Men tekniken är ny – och kräver större krav på effektiv sågning.

Ska minska kvalitetsförlusten

– Först när virket är torkat och färdigt vet vi vilka brädor och plankor som är lämpliga till KL-trä. Vi vill minimera förlusten som kan bli av virke som inte håller kvaliteten, säger Tinh Sjökvist vid Södra Innovation.

På sågverken torkas virket vanligen ned till 18 procent efter försågning, men för att KL-panelerna ska kunna limmas måste virket torkas till 12 procent innan det hållfasthetssorteras för att avgöra om det passar till KL-produktion. De bitar som inte klarar kraven för KL-trä flisas istället och blir till pappersmassa eller bränsle.

»Genom att redan i skogen kartlägga de skördade trädens kvaliteter kan rätt rätt del av trädet användas till rätt produkter i industrin.«

Maria Nordström, Skogforsk

Ska väljas redan i skogen

– Vi vill se om man tidigt i värdekedjan kan välja ut det rätta virket till KL-trä – alltså redan ute i skogen, säger Maria Nordström på Skogforsk.

I projektet har Skogforsk ansvarat för att undersöka hur en modell för att beräkna hållfastheten på virke från olika avverkningar med hjälp av skördardata och åldersinformation fungerar med skarpa data från Södra. Beräkningarna görs för varje enskild stock, men på stocknivå är osäkerheten relativt stor. Istället fokuserar samarbetsprojektet på anrikning – att avgöra om timret från ett bestånd generellt är lämpligt för KL-produktion eller inte.

Tillämpbar i större skala

– Det ser lovande ut att förutse hållfastheten! Både våra beräkningar och mätningar pekar på att de yngre, snabbväxande objekten har lägre hållfasthet än de äldre, mer långsamväxande bestånden. Det är enligt förväntan, och ett steg mot visionen att i förväg kunna identifiera lämpliga bestånd, säger Maria Nordström.

Modellen fungerar alltså. Nästa steg blir att undersöka hur Södra ska tillämpa modellen i större skala för att undvika värdeförluster i kedjan.

Felaktig ålder ett problem

– Trädens ålder är viktiga indata till modellen, men i dagsläget saknas ofta den informationen eller också stämmer den dåligt. Det är viktigt att lösa det för att komma vidare, säger Tinh Sjökvist. Vi måste i så fall också få till en process inne på sågverket där vi kan hålla isär virket från KL-bestånden. Det blir en utmaning i sig.

Vänster: – Om vi i framtiden vill utnyttja materialet bättre måste vi kunna hålla isär virket från ett enskilt bestånd, säger Tinh Sjökvist på Södra Innovation. Det blir en utmaning i sig.
Höger: – Det krävs att vi samlar in och beräknar relevant information om skogen, kan styra logistiken och har rätt beställning från industrin, säger Maria Nordström vid Skogforsk.