Hundratusentals kultur- och fornminnen hittas med AI

Forn- och kulturlämningar är ofta svårupptäckta efter att ha överlagrats av mossa och jord under lång tid. Tillgången till säkrare inventeringsdata är viktig för att kunna ta rätt hänsyn.

Foto: Elin Fries, Bitzer

– Här någonstans ska den vara ... eller är det kanske där borta? Vi är på jakt efter en nyupptäckt kolmila i en snöig tallskog söder om Skutskär. Även arkeologen Cecilia Ulfheim får anstränga sig. – Då är det ändå platt och sandigt här.

Text och foto: Elin Fries, Bitzer

GIS-specialisten Patrik Olsson halar upp mobilen, och i den syns kolbotten tydligt i en digital höjdmodell. Som en jättemunk i landskapet. Men ute i skogen är den tio meter breda upphöjningen svårupptäckt för ett otränat öga.

– Inte minst i snö eller i mörker från en maskinhytt, konstaterar Cecilia Ulfheim.

Med AI, artificiell intelligens, har Skogsstyrelsen hittat hundratusentals kolmilor, och tekniken är ett genombrott inom kulturvården i skogen. Man har använt sig av så kallad objektdetektion, där modellen lär sig urskilja kolbottnar i bilder genom självlärande algoritmer. Modellen har tränats i att hitta kolbottnar i en terrängskuggning som renderats från laserskanningens terrängmodell.

– Med högupplösta laserdata blir det ännu bättre, säger Cecilia Ulfheim, arkeolog.

I modellen lägger man in redan registrerade kolmilor som facit – och modellen träffar oftast rätt. Inga fältbesök har gjorts. Den enda återkopplingen kommer att ske genom att skogsbruket får tillgång till positionen på de nyupptäckta kolbottnarna – och kan rapportera in om det blivit rätt eller fel.

– Fast modellen är inte helt tillförlitlig än, konstaterar Cecilia och berättar att förra veckan hade en man från Norrköping ringt och meddelat att studsmattan inte var en kolmila.

I dag har man lagt in 3 000 bilder som träningsdata i AImodellen. I nästa steg kommer andra typer av kolbottnar att läggas in som träningsdata, liksom fångstgropar, tjärdalar och röjningsröseområden.

– Och snart kommer en ny nationell laserskanning med högre upplösning, där lämningarna troligen kommer synas ännu tydligare.

Det officiella Lämningsregistret har dock inte fått något nytillskott i databasen. För det krävs godkännande av en certifierad arkeolog hos länsstyrelsen, som har det regionala kulturmiljöansvaret.

– Så vi tillhandahåller ett kunskapsunderlag, ett stöd som finns tillgängligt via SLU:s skogsdatalabb. Sedan är det upp till skogsägaren, säger Cecilia Ulfheim.

När får skogsbruket löpande tillgång till detta?
– Inte än, fast nu när vi ser att det funkar hyfsat, så börjar det bli aktuellt att göra ett sådant geodataskikt, säger Patrik Olsson.