https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2023/simulering-av-granbarkborreangrepp-kan-ge-svar-om-konsekvenser-for-virkesflodet/
Genom att simulera storskaliga angrepp av granbarkborre kan vi systematiskt analysera hur virkesflödet från skog till industri påverkas. Målet är att göra den bästa avvägningen.
I detta projekt har en sådan simuleringsmiljö utvecklats och kombinerats med ett antal olika strategier för bland annat avverkning och skadeinventering. Resultatet visar att vilken strategi som är lämpligast ur ett helhetsperspektiv beror på skogens känslighet för angrepp och angreppets intensitet. Vad som ingår i helhetsperspektivet varierar dock sannolikt mellan organisationer. Eftersom ingen strategi är framgångsrik ur alla utvärderade perspektiv samtidigt, är en slutsats att samtliga perspektiv behöver vägas in för att hitta den bästa avvägningen (se figur 1).
Figur 1. Exempel på visualisering av ett simuleringsresultat. Eftersom ingen strategi är framgångsrik (grön) överallt är det viktigt att samtliga perspektiv finns med i utvärderingen när en avvägning ska göras. Vilken avvägning som görs varierar sannolikt mellan organisationer.
Projektet vill ge struktur åt ett nytt och komplext problem
Arbetet har utförts av medarbetare inom programmet Värdekedjor på Skogforsk och inom ramen för projektet ”Konsekvensanpassad råvarustyrning”. Projektet har genomförts med stöd från Södras forskningsstiftelse under perioden oktober 2020 till november 2022 i nära samverkan med representanter från olika delar av Södras verksamhet.
Klimatförändringarna väntas medföra ökande utmaningar för den svenska skogsnäringen. Allt större variationer i virkesflöden och kvaliteter måste hanteras när väderorsakade störningar ökar i både frekvens och magnitud. De senaste årens omfattande granbarkborreangrepp har lett till att näringen nu efterfrågar forskningsinsatser som fokuserar på hur virkesvärden kan räddas genom rätt strategi för planering av avverkning, transport och lager. Den relativt nya utvecklingen med extrema angrepp innebär att det i dagsläget saknas kunskap om vilken effekt olika strategier ger på virkesflödet. Målet med detta projekt har därför varit att samla och strukturera både idéer och erfarenheter kring effektiv hantering av barkborreskadad skog. Detta har i huvudsak gjorts genom samtal med företagsrepresentanter som har god inblick i strategiarbete och flödesplanering. Dessutom har en simuleringsmiljö utvecklats baserat på dessa idéer och erfarenheter, i kombination med bland annat statistik om barkborreskador. Här visade det sig att fyra centrala koncept behövde definieras: spridningsscenario, riskklass, sortimentsvandring och strategi (se figur 2).
Figur 2. Överblick över projektets delar.
Fyra centrala koncept sys ihop till en simuleringsmiljö
Hur storskaliga barkborreangrepp påverkar skogar är hittills inte helt fastställt och finns därför inte beskrivet i en vedertagen modell. I projektet formulerades därför tre så kallade spridningsscenarier avsedda att representera perioder med låga, medelhöga eller höga nivåer av nyangripen skog, det vill säga olika spridningsintensitet. Scenarierna formulerades baserat på erfarenheter från både forskare och skogsföretag. Skogens mottaglighet för angrepp är mer känd, och illustreras bland annat i Skogsstyrelsens riskindexkarta. Ett annat sätt att illustrera skogens känslighet är att utgå från statistik över tidigare års avverkning av barkborreskadat virke. I projektet kombinerades dessa två sätt, vilket leder till att skogen delas in i så kallade riskklasser.
Vid stora flödesstörningar anses virkesvärdesförluster kunna bli betydande på grund av längre och mindre kontrollerad lagring. I fråga om barkborreangrepp kan själva angreppet dessutom påskynda de skador som leder till värdeförluster. Skadat virke kan bli föremål för sortimentsvandring där exempelvis timmer kan klassas ned till massaved eller energived på grund av uttorkning och lagringsröta. I projektet gjordes nedklassningen utifrån erfarenheter från tidigare års angrepp och utifrån modeller som beskriver hur virkeskvaliteten försämras av ofördelaktig lagring.
Vad som utgör en strategi, här i fråga om att hantera stora flödesstörningar, har arbetats fram utifrån de inledande samtalen med företagsrepresentanter och genom tät dialog med projektets referensgrupp. Arbetet mynnade ut i att strategin bland annat avgör vilka typer av avverkningsåtgärder som används, hur avverkningsobjekt prioriteras och vilka inventerings- eller avverkningsresurser som görs tillgängliga.
I simuleringsmiljön sys de fyra koncepten ihop. Barkborreangrepp, kvalitetsförsämring, avverkning och transport till industrin kan simuleras under flera år och med olika bakomliggande strategier. Simuleringsresultaten innehåller dock mycket data och behöver efterbehandlas för att vara möjliga att tolka. I projektet användes nyckeltal för att beskriva kvalitets- och värdeförluster, produktions- och inventeringskostnader, förmåga att möta industrins krav och skadehantering av barkborreangripet virke. Dessa nyckeltal ska göra det möjligt att analysera strategins lämplighet ur ett helhetsperspektiv.
Slutsatser och framtid
En central fråga för projektet har varit hur vi bättre kan beräkna och illustrera en strategis förmåga att hitta och hantera uppkomna skador i tid, att möta industrins efterfrågan på jämna flöden, och att begränsa andelen skadade träd som blir kvar i bestånden. Att dra slutsatser om vilken strategi som bör användas i en viss situation ligger utanför ramen för detta projekt. Snarare ger projektet underlag för vidare studier av hur sådana beslut skulle kunna fattas. Kommunikationen av simuleringsmiljön och dess resultat tas nu vidare genom ett visualiseringsverktyg med syfte att förankra och tydliggöra strategiernas konsekvenser inom olika delar av flödeskedjan.
